Med en imponerande kolonnad i nyklassisk stil står det pampiga herrgårdshuset och blickar ut över Marielundsviken. Marielunds gård byggdes under 1600-talet och under de gångna åren har de olika ägarna haft olika intentioner med herrgårdshuset. Det har rivits, det har byggts ut, saker har byggts till, det har renoverats, och slutligen styckades huset i två olika bostäder som då hyrdes ut av ägarna.
Nu har hela herrgårdshuset, inklusive dess sex tillhörande fastigheter, sålts till Annika Persson med familj. Gården innefattar 2 hektar mark och huset är cirka 500kvm stort. Dess sex omkringliggande fastigheter innefattar bland annat ett magasin, arbetarbostäder och en trädgårdsmästarbostad.
Herrgårdshuset må vara vackert men innanmätet har sett betydligt bättre dagar. När Annika och hennes man bestämde sig för att köpa huset var det en smärre sopstation enligt Annika, men det avskräckte dem inte. Istället för att se problem med det tunga arbete som en gård likt den här innebär ser Annika möjligheter.
— Det har varit ett jättejobb att ta hand om allt skräp både inne och ute, men det är en stor passion för mig att renovera gamla gårdar och hus. Det här är min femte, om inte sjätte ,gård som jag renoverar och jag tycker att det är jätteroligt.
Utifrån sett ser Marielunds gård ut att rivas ut fullständigt och containrarna med bråte är överfulla, men det Annika Persson vill göra är motsatsen till vad många kanske tror. Hon vill varken renovera huset och införa någon slags modern tappning eller riva de gamla husen runt omkring. Annika vill bevara och bibehålla det gamla och återställa det som var innan huset delades in i två separata bostäder. Orsaken till den enorma mängden bråte är just att de måste riva ut de delar som inte var där från början, de vill göra huset enhetligt och måste därmed kasta ut stora delar av styckeindelningen.
– Det kommer inte att ske någon exploatering av varken husen eller gården. Tvärtom, vi vill bevara och bibehålla det gamla. Vi har tittat på gamla ritningar av Marielunds gård och kommer att göra det vi kan för att återställa huset till det som var då. Nu har vi till exempel plockat fram gamla murar och skickat de gamla kakelugnarna på restaurering för att vi vill ha det så autentiskt som möjligt.
Den stora jordplätten som har blivit till på gården är ett resultat av en stor rensning av sly och det skräp som var på gården. Det var enligt Annika så pass mycket skräp, glas och sly att de var tvungna att gräva bort det för att kunna lägga nytt gräs där igen. Att det var så mycket skräp på själva gården kan vara aningen svårt att förstå, då insynen till Marielunds gård tidigare var mycket begränsad. Större delen av Marielunds gård var dessförinnan omringad av en väldigt tjock och hög granhäck. Annika Persson och hennes man hade inga planer på att ta bort granhäcken, men en dag när de kom ut på gården var den borta.
– Helt plötsligt, när vi kom ut en morgon, var den fem meter höga och hundra meter långa granhäcken borta. Vi blev så chockade. Även om vi visste att den tillhörde kommunen tycker jag att de kunde ha tagit diskussionen med oss innan de bestämde sig för att ta bort den. Vi hade gärna tagit över den, men nu ska vi ska sätta en tillfälligt staket där.
Annika kommer att ta dialogen med kommunen vid ett senare skede för att förstå varför kommunen gjorde som den gjorde eftersom man varken frågade eller meddelade att man skulle göra det. Nu ligger dock fokus på att få Marielunds gård beboeligt lagom fram till jul, då Annika siktar på att flytta in tillsammans med sin man och två pojkar. De ser mycket fram emot att få flytta till vackra Mariefred och hoppas att många kommer bli glada över att se att Marielunds gård blir sig likt igen.
