I år har Åkers hembygdsförening satsat på att göra en almanacka, där man har chansen att hitta sig själv, vänner eller släktingar när man vänder blad.
– Vi ville ha bilder från 50-, 60- och 70-talet där det är människor med. Åkersborna ska kunna känna igen bekanta ansikten, berättar Nils Danielsson, ordförande i hembygdsföreningen i Åker.
Traditionsenligt har Åkers almanacka nu kommit ut. Den är alltid mycket populär.
– Folk gillar den där almanackan. De går åt. Det som är speciellt är att det är sådant som människor känner igen. Det kan vara foton av olika verksamheter och idrotter eller sådant som man byggt och konstruerat tillsammans, som ishallen.
I årets almanacka kan man alltså se exempel på samarbeten och initiativ som gjorts för hela bygden, som när ÅIF:s anlade ishallen. På fotot från 1974 står några åkersbor i jeans och t-shirt och ser ut att gjuta något slags fundament.
Själva bruksmuseet som förvaltas av hembygdsföreningen är också ett exempel på hur åkersborna genomfört projekt med stora gemensamma ansträngningar. Det var ett krävande arbete att förvandla det gamla magasinet till det bruksmuseum som vi kan besöka idag.
Fotona som används i almanackan har också tillgängliggjorts genom en stor gemensam ansträngning från Hembygdsförening. Alla de 40 000 foton som idag finns i hembygdsföreningens arkiv har skannats in av medlemmarna själva, förklarar Nils.
– Vi delade upp oss i sex eller sju grupper, sedan hade vi ett schema och höll på och skannade i två, tre år. Det blev klart för ett par år sedan.
På de flesta bilderna finns det information om plats, tid och vilka som är med på bilden. De är tagna av tre olika fotografer. Det är Harry Lindblad, Carl A. Ericson (Callegrafen) och Gustaf Nyblæus.
Carl A. Ericson som levde mellan 1892 och 1964 kallades “Callegrafen” och var Åkers ”byfotograf”. Han var självlärd och hade en mångsidig yrkesbana som bland annat bonddräng, skogsarbetare och verkstadsarbetare.
– Callegrafen fanns med fram till sextiotalet någon gång. Han levde från det att man hade kameror där man var övertäckt med ett skynke när man fotograferade ända fram till de modernare modellerna på sextiotalet.
Callegrafens stora intresse för fotografi gjorde att han själv lärde sig hantverket och sedan dokumenterade Åkers befolkning till vardag och fest.
– Han har tagit väldigt många bilder där folk är på festligheter och dylikt. Det kan vara från bröllop och födelsedagar där människor är uppklädda och tittar rakt in i kameran. De är otroligt fina de där fotona.
Harry Lindblad var åkersfotografen som på en mängd sätt var engagerad i sin hembygd. De många foton han tagit sorterade han noggrant. När han gick bort lämnade han samlingen till hembygdsföreningen att förvalta, därför finns de nu tillgängliga på bruksmuseet.
För att välja bilder till almanackan tittade Nils i bildarkivet.
– När vi skulle välja till almanackan ögnade jag igenom de här fyrtiotusen bilderna. Man lär sig sovra när man tittar i datorn. Om man förstorar bilderna ser man till exempel direkt ifall det är människor med eller inte.
Det kan låta mycket att gå igenom 40 000 bilder, men Nils tyckte det var görligt.
– Det var människor vi var ute efter och i enstaka fall något annat spektakulärt. Det ser man ganska lätt, så det är inte lika omöjligt som det låter.
Nils valde ut runt ett hundratal foton och sedan gjorde Pelle och Lena Johansson från hembygdsföreningen det sista urvalet.
Almanackan säljs nu på Åkers blomsterbruk. Har man inte möjlighet att komma dit men ändå vill köpa almanackan kan man ringa eller mejla hembygdsföreningen, förklarar Nils Danielsson.
– Sedan står vi framför Ica och säljer. Det är tradition.
