IOGT sparar miljön och pengarna – installerar solceller

av Katrin Nilsson
Samlingslokaler som IOGT-huset byggdes när de stora folkrörelserna växte. På bild Maj-Liis Lööw.

Solcellerna på IOGT:s tak i Mariefred är nu på plats. Det kommer att bli ett minskat klimatavtryck för föreningen och Maj-Liis Lööw, ordförande i IOGT-NTO Mariefred, är också nöjd över pengarna som föreningen nu kan spara.

– Vi upptäckte att man kunde få bidrag för solceller på den här typen av samlingslokaler, så vi bestämde oss för att installera paneler på taket.

Maj-Liis är på kontoret tillsammans med föreningens kassör, Erik Arbinger. De har just fått klart installationen. 

Det var när Erik blev kontaktad av en försäljare som ville installera solel till honom som han kom på att det var en bra investering för IOGT. 

– Företaget kom hit och berättade om solcellerna och hur de fungerar.  

Maj-Liis är på kontoret tillsammans med föreningens kassör Erik Arbinger.

På samma gång fick IOGT reda på att man kan söka pengar för solceller hos Boverket. ”Investeringsbidraget till allmänna samlingslokaler” är ett bidrag som kan sökas av föreningar, stiftelser och aktiebolag som är fristående och saknar vinstsyfte. Man kan söka för att bygga ut, eller om, sin lokal och för att förbättra standarden. Bland annat kan bidraget sökas för ”vissa åtgärder för energieffektivisering eller för miljöförbättring, till exempel uppvärmningssystem eller avloppshantering”. 

En allmän samlingslokal definierar Boverket som en lokal som ägs eller används av ideella organisationer. Den ska vara öppen för verksamheter som studiecirklar, kulturevenemang och fritidsaktiviteter och på det sättet fungera som mötesplats. Typiska allmänna samlingslokaler är IOGT-NTO-lokaler, Folkets hus och bygdegårdar. 

Kravet för att få bidraget är att kommunen ska gå in med 30 %, då betalar Boverket i sin tur upp till 50 %. På det sättet blir det bara 20 % kvar av kostnaden, men man måste alltså ha fått beslutet från kommunen för att få ut pengarna från Boverket, berättar Erik.

Solpanelerna producerar el fast de är översnöade.

Erik tittar upp mot taket på IOGT-huset, där solcellerna nu är på plats även om de inte syns så väl på grund av att de täckts av snö. 

– Alltihop tog ganska lång tid eftersom vi hade 3 månaders leveransförsening, men nu finns de på plats. De blev klara häromdagen, förklarar Erik.  

Erik Arbinger är nöjd med att solcellerna nu är installerade efter en del förseningar.

Det blev 24 paneler. Just nu är de översnöade, men de producerar ändå en del el. Solcellerna sköts sedan via en app i telefonen. Föreningen kommer att kunna sälja överskottet. 

IOGT i Mariefred har haft verksamheten på sparlåga under pandemin, men nu vill man komma igång med mer aktivitet i huset, berättar Maj-Liis. Bland annat vill man gärna ha verksamhet för barn.

– Vi skulle i så fall behöva fler ledare som har hand om barnverksamheten. 

Tidigare har man också haft soppluncher. Annan verksamhet som man funderar över är föreläsningsserier. Huset är också en mötesplats där andra kan hyra för att ha kurser, möten, fester med mera.

Maj-Liis har varit politiskt aktiv på många sätt under sitt liv. Bland annat har hon varit socialdemokratiskt statsråd och ordförande för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Hon kom i kontakt med IOGT tidigt, när hon började på scouterna i Nacka, och har också suttit i förbundsstyrelsen. På senare år har hon blivit mer engagerad i IOGT-NTO Mariefred. Hon betonar att det är bra att ha en levande nykterhetsrörelse. 

– Det är viktigt att det finns ett förbund som jobbar med de här frågorna

En allmän samlingslokal definierar Boverket som ”en lokal som ägs eller används av ideella organisationer”.
Maj-Liis Lööw framför en del av det som räddades när förra IOGT-huset brann.

Samlingslokaler som IOGT-huset byggdes när de stora folkrörelserna som nykterhetsrörelsen bildades och på många sätt lade grunden till den svenska demokratin. Genom studiecirklar och föreläsningar började människor utbilda sig tillsammans. Här kunde man också lära sig hur demokratin fungerar och hur man kan driva frågor på ett parlamentariskt sätt. Enligt nykterhetsrörelsen är alkoholen hämmande för demokratin. Dessutom finns det enligt Folkhälsomyndigheten koppling mellan alkohol och våldsbrott, olyckor i trafiken och ökad risk för vissa sjukdomar. Enligt den senaste beräkningen, som Ramboll gjorde på uppdrag av Systembolaget, kostar alkoholkonsumtionen samhället 101 miljarder kronor årligen.

– Varje nykter person påverkar samhället positivt. När man säger att man inte dricker får det inflytande på alla runtomkring. Man börjar fundera på vilka konsekvenser alkoholen har, säger Maj-Liis Lööw. 

Läs även:

Lämna ett svar