När Djurgårdsporten och Wiks fritidsgård förra året hotades av rivning beslutade sig Joyce Westberg och Barbro Svensson Sjöberg att starta en namninsamling för att rädda byggnaderna. Nu gör de också en utställning för att bland annat sätta ljuset på husens betydelse för Mariefred.
– Det var viktigt att göra den här utställningen tyckte vi. Det kan ju vara så att de här husen inte betyder lika mycket för dem som har flyttat hit nu, och inte känner till historien, säger Barbro.
I utställningen, som de döpt till ”Mariefred – från Gustav III:s bondby till begynnande folkhem”, skildrar de utvecklingen och bebyggelsen i Mariefred. Som namnet skvallrar om tar man avstamp på Gustav III:s tid. Han trivdes på Gripsholm, men var bekymrad över att Mariefred inte var en riktig stad. Här fanns för många ladugårdar och små låga hus. Under hans tid utvecklades Mariefred som stad med fler tvåvåningshus och viktiga byggnader, som Rådhuset.
I utställningen ville Joyce och Barbro inte bara beskriva bebyggelsen utan också historien kring hur den växte fram, för att visa varför det var viktigt att bevara Djurgårdsporten och Wik. De här byggnaderna är nämligen det som är kvar av den gamla stadskärnan. Fram till 1920 slutade staden här. Landskapet som sedan tog vid tillhörde Kungliga Djurgården, vilket är bakgrunden till namnet Djurgårdsporten.
– Det är den äldre delen på Öster som vi har koncentrerat oss på, den gamla vita skolan som blev metallfabrik sen, fattigstugan, Djurgårdsporten och Wik, berättar Barbro.
Sedan har de satt in det i ett historiskt sammanhang och visat hur miljön såg ut runt omkring.
– Det är viktigt att göra utställningen för att få förståelse för vad de här gamla byggnaderna har använts till, vilken funktion de har haft och sedan visa dem i sitt sammanhang och sin miljö, säger Joyce.
I utställningen vill de också skildra några av de människor som levt i Mariefred under den här tiden. En av dem var Qvartinge-Anna, som drog sin kärra med mjölk varje dag från Qvartinge till mejeriet i Kungsladugården.
– Man kan tänka sig hur det var på den här tiden att gå med en kärra genom skogen som hon fick göra. Det var tungt och där fanns också rallare som jobbade med järnvägen. Hon sa själv att hon hade ”mål i mun och knytnävar”, på det sättet klarar hon sig.
Utställningen tar alltså sin början vid Gustav III:s tid och fortsätter fram till att ett begynnande folkhem växer fram i början av 1900-talet. Det är många förändringar som sker under den här tiden.
– Man fick skola och ålderdomshem. Det var en omvälvande politisk tid. Man får ett bättre medvetande om att man måste ta hand om människor efter pensionen, till exempel, säger Joyce.
Snart skulle Lubbe Nordström göra sin radioserie om ”Lortsverige” och Per Albin Hansson skulle lansera folkhemstanken, där alla skulle ha rätt till en trygg tillvaro i moderna och trevliga hem.
Under första halvan av 1900-talet kom de stora politiska förändringarna slag i slag. Bland annat genomförde man allmän rösträtt så att även kvinnor fick gå till valurnorna 1921. Riksdagen beslutade också om åttatimmarsdag, allmän folkpension och lagstadgad semester. Dessutom avskaffades statarsystemet på 1940-talet.
Skolan utvecklades också, och på utställningen har Joyce och Barbro kartlagt historien kring skolorna i Mariefred fram till början av 1900-talet.
– Vi visar skolans utveckling och på vilka olika ställen det fanns skola I Mariefred. Bland annat låg den en period i huset som sedermera blev missionskyrka på Munkhagsgatan och i kvarteret där BlomAnn idag har sin butik.
Mariefred – från Gustav III:s bondby till begynnande folkhem
Datum: 2 februari – 31 mars 2023
Plats: Mariefreds bibliotek
