Nu planeras för en ny säsong med ångaren SS Mariefred, men mycket återstår ännu att lösa innan båten kan ge sig ut i reguljär trafik igen. Bland annat är det inte klart vilka som ska axla uppgifterna som kapten och styrman.
– Det finns lite olika alternativ. Det är mycket som talar för att det blir en ny kapten och styrman. Förra året var det ju flera olika, säger Lennart Rydberg, ordförande i Gripsholms-Mariefreds ångfartygsaktiebolag.
Som den preliminära tidtabellen ser ut nu, så blir den reguljära trafiken två till fyra dagar i veckan. Trafiken startar 3 juni och slutar 27 augusti.
Dessutom har man under en del av sommaren en så kallad Veterantur där man kan åka ena vägen till eller från Mariefred med veteranbuss och ångtåg. På Veteranturen ingår mat och guidning under bussfärden. Startar man från Stockholm blir det först veteranbuss till Taxinge. Där fortsätter man sedan med museijärnvägen till Mariefred och tar båten tillbaka till Stockholm och vice versa ifall man startar med båten från Stockholm.
De här turerna kommer att gå vissa söndagar under sommaren. Att man valde söndagarna beror på att man gärna ser fler resenärer då.
– Det märkliga är att söndagarna är den svagaste trafikdagar. Det har jag ingen riktigt bra förklaring till. Förr i världen var det ju den stora resdagen, men så är det inte längre. Därför ska vi försöka erbjuda det här. Det kommer att bli en särskild guidning också på bussen, så att man kan se Sörmland från flera håll, berättar Lennart.
Båten kommer att gå som vanligt för dem som hellre vill ta sjövägen.
– De flesta vill nog åka båt, men en del tänker kanske att man kan ta bussen tillbaka. Tanken är att det kan bli fler som åker om man kan erbjuda alternativ.
Innan sommarens säsong kan komma igång är det många praktiska detaljer som behöver lösas. Nu arbetar man fortfarande med att få en fullständig besättning och hitta finansiering för alla kostnader.
– Det stora problemet är att varje dag få ihop så man täcker de rörliga kostnaderna. Det har blivit allt svårare, det måste man erkänna, säger Lennart.
En inkomstkälla är insamlingar och bidrag från bland annat Riksantikvarieämbetet och Sjöhistoriska museet. En svårighet är att bidragen man kan söka inte är avsedda för att bedriva reguljär trafik, förklarar Lennart.
– Vi söker extra pengar ständigt. Problemet är lite grann att den här typen av bidrag avser reparationer. Den knepiga långväga reguljära trafiken, som är svår att finansiera, är också svårare att få bidrag till.
Under vintern har man hunnit med en del reparationer på SS Mariefred.
– Man håller på att jobba på båten med en större genomgång av pannan och i någon mån maskinen. Det ser ut att gå bra.
SS Mariefred ligger nu vid sin vanliga plats vid Klara Mälarstrand i Stockholm och där pågår arbetet. Under hösten har skrovet också haft en större genomgång vid Mälarvarvet, förklarar Lennart.
– Genomgången gick bra fast det blev dyrt. Kostnaderna har närmast exploderat. Dels som en följd av tiden i största allmänhet, dels på grund av världsläget helt enkelt, där bränslekostnaderna har ökat dramatiskt. Så var det redan förra sommaren och det har fortsatt.
Diskussionen om man ska konvertera till olja fortsätter, berättar Lennart.
– Det är knepigt och där finns väldigt olika åsikter. Många gillar det historiska och menar att man ska behålla koleldningen eftersom Mariefred är ett av de allra sista koleldade fartygen, men många tycker också att man ska byta till olja. En praktisk fråga är att det helt enkelt är svårt att få tag på kol idag.
