Påsktiden närmar sig och förberedelsetiden till den kallas fastan även om någon fasta i bokstavlig mening inte har förekommit sedan Sverige blev ett protestantiskt land på 1500-talet.
Vid kyrkomötet i Nicaea år 325 skapades en gemensam troslära för hela kristenheten, och där fastslogs att fasteperioden före påsk skulle vara 40 dagar för att anknyta till den tid Jesus fastade i öknen. Men eftersom söndagar inte var fastedagar kom fastetiden att omfatta 46 dagar. I år börjar den med askonsdagen den 22 februari och avslutas med påskafton den 8 april.
Perioden före fastan kallas fastlagen och den betsår av tre dagar – fastlagssöndagen eller fläsksöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. Ordet fastlagen kommer från tyskans Vastelavent, alltså kvällen före fastan. Under fastlagen gällde det att äta så mycket som möjligt för att stärka sig inför den 40 dagar långa fastan som sedan följde.
Ordet fettisdag är gammalt och enligt SAOB dyker det upp första gången 1594. Då stavades det fet tisdag för att så småningom bli fetisdag och till slut fettisdag. Det väldiga frossandet före fastan tog inte slut trots att Sverige gick över till protestantismen och avskaffade fastan. Kulturhistorikern Jan-Öjvind Swahn skriver om fastlagsskildringar från 1800-talet, där den fettrika fettisdagssoppan stod i centrum. I Skåne skulle man ha ”ål och kål i var vrå” och i lappmarkerna blodpannkakor eller en fet renköttssoppa. I år lär nog skåningarna hålla sig borta från ålen.
Nordiska museet skildrar olika mattraditioner på fettisdagen. På Öland, Gotland och i Småland åt man kroppkakor med kött och fläsk inuti. ”Fettsidagskött”, ofta med kokta grisfötter, var något man kalasade på i Sörmland, Uppland och Värmland. I Ångermanland, där helst sju måltider skulle hinnas med under fettisdagen, hade man sparat ett av julbröden för att doppa i grytan denna dag. Och överallt åt man förstås hetväggar eller fastlagsbullar.
I England och andra engelsktalande länder heter fettisdagen Shrove Tuesday, i Frankrike Mardi Gras och i Österrike och Tyskland Faschingsdienstag. I många länder firas fettisdagen med god mat, fester och karnevaler – de senare i stor skala i städer som Rio de Janeiro och New Orleans.
Att fettisdagen är sista dagen före påskfastan har skapat traditionen att den dagen, och från början bara denna dag, äta fastlagsbullar, fettisdagsbullar eller semlor – kärt barn har många namn. Nu gäller andra regler för svenska folkets ”semmelintag”, som har börjat för länge sedan det här året.
