Monica Eriksson Bertilsson, ordförande i Gustav Vasa-föreningen i Strängnäs, berättade om Gustav Vasas väg till tronen, som inledning på Vänortsföreningen Mariefred-Rheinsbergs årsmöte i Biohuset i Mariefred i veckan.
Vänföreningens avgående ordförande Lennart Schweitz hälsade Monica och tjugotalet församlade välkomna och upplyste nöjt att nämnde kung förmodligen hade vistats och härjat mer i Mariefred, än i Strängnäs under sin verksamma tid.
Monica tog med oss på en resa, som inleddes med Kalmarunionen och den omfattade såväl 1400-talets separatister, som upprorisk adel, ständig kamp mellan de som var för unionen och de som var emot, biskopar, Karl Knutsson Bonde och Sten Sturarna, både den äldre och den yngre, som för övrigt inte var släkt, i alla fall inte på nära håll. De mäktigaste släkterna i Sverige på den tiden, då befolkningen uppgick till ungefär 500 000 invånare, var integrerade och utgjorde nätverk via släktskap och vänskap.
Vi fick lyssna till berättelser om förlusten vid Brännkyrka, hur Gustav Vasa togs tillfånga som gisslan i Danmark, hans flykt därifrån och den efterföljande tiden i Lübeck och Hansan, belägringen av slottet Tre Kronor, Stockholms blodbad, flykten från Räfsnäs och vistelsen i Dalarna, där han förmodligen inte alls åkte skidor, utan säkert tog sig fram med hjälp av snöskor. Uppror och mindre slag överallt i Sverige, såsom i Småland och Västergötland nämndes också. Vi tog vidare del av berättelser om riksmötet i Strängnäs 1523 och hur han där valdes till kung, reformationen, uppbyggandet av försvar och flotta, Klockupproret, Dackeupproret och hur kungen lät grunda industrier såsom Falu koppargruva, Sala silvergruva och Krutbruket i Åkers styckebruk.
Vi fick stifta bekantskap med Gustavs tre fruar: Katarina av Sachsen-Lauenburg, Margareta Leijonhufvud och Katarina Stenbock och alla barnen, där främst Erik XIV, Johan III och Carl IX kan nämnas. Vi fick kännedom om hur ofta familjen faktiskt vistades på Gripsholm och att det var en förnämlig tillflykt, när pesten härjade eller man ville låta barnen slippa vistas i den lortiga huvudstaden. Monica berättade att hon tyckte sig se tecken på att Gustav Vasa var en far, som brydde sig om sin familj och vi fick veta att dokumentation finns sparad, där man kan läsa hur kungen uppmanade dem närmast barnen att ge dem apelsiner, men inga sötsaker och att förvissa sig om att barnen bar halsduk vid utevistelse.
Det känns som vi kom kung Gustav Vasa lite närmare inpå livet och om man vill veta mer om nämnde kung och hela vår hembygd, rekommenderas de båda böckerna i bild, som har givits ut av Gustav Vasa-föreningen och de finns att tillgå i bland annat Mariefreds bokhandel.
Tack, Monica! Vi ser fram emot resten av 500-årsresan och firandet.
Information finns att tillgå på Strängnäs kommuns hemsida:
http://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
