I maj och juni får många djur ungar. Vissa ser vi människor inte så mycket av, andra lever mitt ibland oss. Då kan man tycka att det är oroväckande med till exempel en måsunge på trottoaren.
– Fåglar som måsar är borymmare och lämnar boet nästan direkt när de har kläckts. I normala fall, när de bor på ett skär till exempel, fungerar det bra att de springer runt. Men det kan vara en annan sak när de hamnar på tak mitt i staden, berättar Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.
Vid den här årstiden ser man mängder av inlägg på sociala media där människor stött på, vad de misstänker vara övergivna ungar. Ofta är de inte alls ensamma, utan har föräldrar som vakar över dem och ger dem mat.
I de allra flesta fall gör det heller ingenting att ungarna hamnar på marken. Ofta klarar föräldrarna av att försvara ungen i alla fall. Om det är ett väldigt olyckligt fall, där ungen hamnat helt fel kan man hjälpa till, förklarar Didrik.
– Någon unge som hamnat på ett jättedumt ställe och kanske fastnat någonstans. Då kan man försöka få loss den därifrån såklart.
– Eller om den står på refugen mitt i en trafikerad väg. Då kan man försöka lyfta bort den till en bättre plats, fortsätter Didrik.
Flyttar man en fågelunge måste man alltid vara säker på att föräldrarna ser vart den tar vägen.Didrik rekommenderar att man alltid kontaktar en viltrehabiliterare innan man gör något. De kan bedöma ifall man ska gå in och hjälpa till eller ej.
– Man kan ringa och fråga någon om hur man kan göra, men den första regeln är att det nästan alltid är bäst att göra ingenting.
Städerna är också fulla av trafik, vilket kan vara ett problem. När man ser fågelungar i en stad oroar man sig ofta för att de ska bli skadade av en bil.
– Man vill så klart inte att de ska bli överkörda. Men är det på en stadsgata och människor kör försiktigt, kan vi hoppas att de inte kör på dem. De är ju ändå så pass stora att de syns.
Att flytta på fågelungar kan vara riskabelt.
– Om man börjar flytta på dem är ju risken att man stressar mer än man gör nytta och är man tveksam – kontakta alltså en viltrehabiliterare. Då kan man ta ett foto på hur det ser ut på platsen, så att de kan bedöma situationen.
En viltrehabiliterare kan se ifall man ska gå in och hjälpa till eller ej. Ofta tror människor att fågelungar är övergivna fast föräldrarna har dem under uppsikt.
Om man skulle få rådet från viltrehabiliteraren att flytta till exempel en måsunge är det alltså viktigt att man visar föräldrarna vart man går, så att de inte tappar bort den.
De fåglar som är så kallade borymmare lämnar boet redan efter några dagar. Borymmarna föds med öppna ögon och dun. Det är till exempel änder, måsar och hönsfåglar som redan från början kan gå eller simma. Bostannare däremot är nakna när äggen kläcks. Här återfinns bland annat alla småfåglar. De här ungarna är blinda och behöver konstant matning och omvårdnad från sina föräldrar.
Måsar föds ibland på hustak i staden, vilket kan förorsaka problem för dem. De bygger bo på ett tak och när ungarna sedan lämnar boet är platsen där de landar inte alltid lämplig.
– De drar ner från taket och kanske hamnar på ett ställe ibland som de inte hade tänkt sig.
Så länge måsarna är på taket är de ganska skyddade mot människor eller rovdjur och hundar. Men så kan de hamna på en innegård och då kommer föräldrarna att skydda dem där. Ofta är fåglarna lugna och vana vid människor men någon gång kan de blir oroliga för sina ungar.
– Då kan man tycka att det är obehagligt när måsarna störtdyker, men det är bara att de vill försvara sina ungar, förklarar Didrik.
Det är bara en kort tid fåglarna har ungar och generellt är det alltså ofta den bästa hjälpen man kan ge fågelfamiljen att låta dem vara i fred.
– Det är bra att tänka på att hålla avstånd så att man inte stör fågelungarna och oroar föräldrarna, förklarar Didrik Vanhoenacker.
