Det har nyss varit 500-årsjubileum i Mariefred, och på en mängd andra ställen i Sverige, och riktigt så länge har inte Törners hus på torget i Mariefred varit med – men snudd på. Sedan 2007 har Mariefreds tidning/Måsen haft förmånen att hyra nedervåningen på huset på Kyrkogatan och genom alla år har husets historia intresserat. Till slut sätter nuvarande ägare Mikael Hernfalk och jag oss ner för att prata om det gamla vitputsade hustes långa liv.
– När min mormor Karin Törner gick bort i mitten av 1990-talet tog jag över huset. Jag och min fru Supannee äger det sedan dess och bor numera här permanent.
Men husets historia är som sagt mycket längre än så. Mikael börjar med att berätta om sin morfar Filip, som föddes 1896 – samma år som hans far Jakob byggde huset på Kyrkogatan 8. Jacob Törner var en driftig man, byggmästare, som föddes i Mariefred 1860. Han ligger bakom många vackra gamla anrika byggnader i stan, som Baderskan, Biohuset, Jugendhuset och flera andra.
– Det passade ju bra att han också satt i byggnadsnämnden, skrattar Mikael. Gjorde nog saken enklare.
När Jakob föddes fanns två andra hus på platsen för det nuvarande. De låg dels utmed Garvare gränd, där hans far Carl Ludvig tillsammans med hustru Clara och flera barn bodde. När Carl Ludvig dog 1880 ärvde Jakob och en av hans systrar det ena huset och en annan syster det andra huset – som låg i hörnet Kyrkogatan/Storgatan. I det huset fanns då en speceriaffär vid namn Elin på hörnet. Beslutet blev att riva faderns gamla hus och 1896 stod istället ett stort vitmålat hus i puts färdigt. Mikael säger att anledningen till den nya byggnaden var att Jakob, som då träffat sin hustru Dorotea, ville ha ett större och bättre hus och även driva mer verksamhet där.
– Egentligen var Jakob glasmästare från början och hans far spannmålshandlare. På gården bakom huset finns än idag kvar ett bryggeri från 1800-talet. Där bryggde de öl och läsk och hade utskänkningstillstånd.
I det nya huset etablerades snart ett café, som fick namnet Pelles café. Varför det fick heta så är oklart eftersom ingen i familjen bar det namnet. Jakob och Dorotea fick många barn, men bara tre överlevde till vuxen ålder. Ett av dem, Berta, tog över ansvaret för cafét 1918. Brodern Bertil for till Amerika och Filip, Mikaels morfar, gick till sjöss. Mikael berättar att familjen länge trodde att han dött till havs.
– Han hördes inte av på många år, så till sist ville de dödförklara honom. Men då dök han upp!
1921 gifte sig Filip med Karin, som kom från Trosa, och 1923 öppnade de Fiskhandeln, vars skylt finns kvar på hörnet av huset. Eftersom Filip jobbat som fiskare i många år och även ägde fiskevatten norr om Taxinge var fiskhandel ett naturligt val av verksamhet.
– Men min morfar var en mångsysslare, säger Mikael. Bland annat var han uppfinnare av en massa underliga saker.
Fiskhandeln kom så småningom att övertas av en Alvar Hellström, som drev verksamhet i lokalen i femtio år. Han avslutade affärerna 1983. Idag har Mikael och Supannee ett litet loppis där.
– Vi har öppet när det passar oss. När det är mycket folk i stan och det finns intresse.
Morfar Filips syster Berta och hennes man Peter drev Pelles café fram till 1939, då mariefredsbon Ruth Sandmark tog över. Hon fortsatte caféverksamheten i Törners hus till 1946, då hon flyttade sin verksamhet tvärs över gatan. Än idag syns skylten på hennes nya café, Elvira Holm, på väggen där. På Kyrkogatan 8 hade det då bedrivits café i precis 50 år. Mikael passar på att klargöra en sak.
– Många tror att det var hos Elvira Holm som Greta Garbo fikade en gång, men det är fel. Det var på Pelles café och det sägs att koppen hon drack ur länge fanns bevarad här.
Ett av Filips och Karins barn fick heta Marianne och hon föddes 1931. På 50-talet flyttade hon till Stockholm för att arbeta som modist och där träffade hon Bengt, Mikaels pappa. Han var guldsmed, men arbetade också med annat. I mitten på 1960-talet föddes Mikael och hans syster. När föräldrarna blev pensionärer flyttade de till Mariefred. Mikael minns sin pappas entusiasm över den lilla staden.
– Han trivdes så bra här. Efter ett tag kände han och mamma alla.
Eftersom Bengt hade ett stort intresse för naturen och sjölivet hjälpte svärfar Filip honom att bygga båtar. Mikael minns hur hans pappa ofta begav sig till ålderdomshemmet, där morfar Filip tillbringade sina sista år, för att fråga om råd.
– Farsan byggde flera båtar, bland annat en som jag köpte tillbaka för några år sedan.
Om det var morfars eller pappas stora båtintresse som gjorde det, men redan som liten sprang Mikael själv – när han besökte Mariefred – ner till bryggan när ångfartyget S/S Mariefred la till. Efter att som ung ha arbetat med andra saker fick han så småningom en anställning som reparatör och maskinist på båten. En tjänst som varande i 45 år och som avslutades abrupt förra året.
– Det är tråkigt att det blev så, särskilt som kapten Claes nu gått bort, men man måste tänka framåt. Jag trivs bra i Mariefred och med ansvar för det här huset är jag aldrig sysslolös.
Mikael och Supannee, som för ett par år sedan flyttade tillbaka till det gamla släkthuset vid torget planerar att bo kvar här så länge de lever. De trivs utmärkt och att bo i ett hus där historiens vingslag är så påtagliga tror Mikael gör gott för själen.
– Samtidigt som det är nyttigt att resa bort ibland, säger han och ler. Vi är mycket i Thailand på vintrarna och reser en del också i övrigt.
Mikael har själv skrivit om sin släkts historia och lite av det kan du läsa här:
Törners tid i Mariefred tar sin början i Örebro, där bagaren Bengt Törner 1724 får sonen Johan. Efter studier flyttar Johan till Åkers Styckebruk, där han får anställning som bokhållare och under 1750-talets början kommer han till Mariefred. Där arbetar han som bokhållare och befallningsman på Kungsladugården.
1762 köpte Johan Wiggeby mellangård, belägen någon kilometer norr om Mariefred. 1796 dör Johan och sönerna Carl och Pehr tar över jordbruket. Carl är kapten i Södermanlands regemente och är ute i krig fram till 1814. Endast 52 år gammal dör Carl i lungsot på Wiggeby och gården delas mellan änkan Wendela och brodern Pehr, som är lagman i Stockholm. Wendela och sonen Carl Ludvig, som är rustmästare och spannmålshandlare, säljer sin del i Wiggeby och flyttar in till Mariefred. Där köper man 1828 gård 9-10, nuvarande Callanderska för 2 733 riksdaler. För detta fick man inte bara gården, utan även arrende av åkrar, ängar och skog utanför staden.
Redan 1830 säljs allt på exekutiv auktion för 1 925 riksdaler och familjen flyttar till gård 58 vid Rådhustorgets östra sida. För gården betalar de 1 000 riksdaler. På den tiden sträckte sig gård 58 utmed Kyrkogatan mellan Garvaregränd och Storgatan och med ett mindre enplanshus mot Garvaregränd. Efter Carl-Ludvigs död revs huset och sonen Jakob byggde ett nytt på platsen. Huset var färdigt 1896 och står där än idag.
Då Jakob påbörjade bygget var hans yrke glasmästare. Det kan vara en anledning till det stora antalet glasrutor i huset. Varje fönster består av fyra ramar och lika många innerfönster, vilket på övervåningen ger nittiosex glasrutor. Från början var det lika många på nedervåningen. Det var god kvalitet på fönsterbågarna, då flertalet av dem på övervåningen än i dag sitter kvar med originalglas från 1896
Jakob inköpte tre stycken lador utanför Mariefred och använde virket till huset, som är byggt med stående timmer. På övervåningen var det två bostäder, varav den ena bestod av ett rum och kök. Enligt Jakobs fars testamente skulle modern nämligen få bo kvar på gården till sin död. Den andra lägenheten bestod av tre rum och kök.
1946 flyttade Astra in i lokalen på nedre plan och hade där förpackning av läkemedel fram till 1948. Därefter flyttade Tornkläder in i lokalen med sina sömmerskor.
1952 öppnade Curt Olsson Mariefreds Radio & Elektriska med i huvudsak Skantic produkter i sortimentet. Under de sista åren fram till 1983 var det Lasse Lindström som drev verksamheten. Därefter tog Rolf Andersson Ljud & Bild över fram till 1985.
Från 1986 till 1996 var det olika antikaffärer i lokalen, därefter djuraffär fram till 1999. År 2000 flyttade Cervera in i lokalen med sin kontorsverksamhet och 2007 kom Mariefreds Tidning/Måsen till fastigheten och är som bekant än i dag kvar i huset vid torget.
Fastigheten har även en inte alltför okänd lokal i Garvaregränd, nämligen Fiskhandeln som senast våren 2023 blev föremål för konstnärligt skapande, då Mikael Gustafsson skapade ett diorama av fasaden. /Mikael Hernfalk
