Valen är många när högstadieeleverna ska börja fundera över sitt yrkesval. Ofta kanske man väljer något som känns välkänt och hemtamt, men Caroline Olsson, som är svensklärare på högstadiet, vill få eleverna att vidga sina vyer.
– Det finns en oändlighet om man bara försöker se utanför sin komfortzon. Vi har en elev som drömmer om att bli advokat, en vill jobba på ett zoo och så vidare. Vi vill uppmuntra dem att göra självständiga val.
Världen ligger öppen, men det är också många svåra val för ungdomarna som går ut nian.
– Friskolereformen har gjort att våra elever har 200 gymnasieskolor inom pendlingsavstånd och det finns 18 gymnasieprogram med olika inriktningar. Det är så otroligt många val, säger Lotta Franzén, studie- och yrkesvägledare på Gripsholmsskolan.
Det är också viktigt att hjälpa eleverna att hitta det som känns rätt för dem oavsett vilken miljö de kommer ifrån, understryker Lotta.
– Vi vill motverka stereotypa val utifrån till exempel socioekonomisk bakgrund, kön eller etnicitet. Den starkaste faktorn när en elev väljer gymnasielinje har med föräldrars utbildningsbakgrund att göra. Det man är uppvuxen med i hemmet följer med.
För att välja en inriktning skulle skolan kunna ha hjälp av att få fler verktyg, menar Lotta. Det är en anledning till att hon har tagit initiativet till att man ska prova en tjänst som heter ”Framtidsresan”, där man kan hitta inspiration och färdiga lektionsupplägg att arbeta med.
– Sajten, som vi nu prenumererar på, är gjord av en lärare och en studie- och yrkesvägledare. Där finns bland annat färdiga lektionsförslag på de olika stadierna.
Det här läsåret har niorna i skolan tillgång till den här tjänsten.
– Nu testar vi det här, med målet att eleverna ska vara förberedda inför gymnasievalet och stärkta att hålla motivationen uppe också.
I samhällskunskapen går det bra att använda ekonomikapitlet som en del av ”Framtidsresan”, förklarar Ulf Skinnar lärare i samhällskunskap religion och historia.
– Vi talar om ekonomiska kretslopp, skattesystem, offentlig förvaltning, men också till exempel om utbildningar, arbetsmarknader och företagsamhet.
På samma sätt finns det mycket som anknyter till yrkesvalet i religionsundervisningen.
– Här ingår kapitel om personlighetsutveckling och individ, vi lär om självkännedom och förutsättningar. Dessutom omfattar grundskolans religionsundervisning ämnena filosofi och psykologi som ju innehållsmässigt matchar bra med Framtidsresan.
Att leva i en småstad ger eleverna speciella förutsättningar, betonar Caroline.
– Vi bor i Mariefred, som inte är jättestort, där det kanske inte finns en uppsjö av till exempel butiker.
Just nu väljer eleverna i högstadiet sina praoplatser och det kan vara ett steg mot att se nya möjligheter. Ulf Skinnar har hand om praon tillsammans med svenskläraren Caroline.
– Det är ett bra sätt för eleverna att vidga sina vyer lite grann. Vi har inte jättelångt till Stockholm till exempel eller Eskilstuna och det är viktigt att försöka få dem att förstå att det finns en värld här utanför, säger Caroline.
Flera elever har kanske fått tänka om när de inte fått den praoplats som de önskade i första hand, men alla är nu väldigt nöjda.
– De har fått napp bland annat på advokatfirma, veterinärklinik, arkitektfirma, bilverkstad och butik.
Innan de söker prao har de fått skriva CV och personligt brev som de kan lämna till arbetsplatsen, förklarar Caroline
– Här får de berätta om sig själva och vad de har för starka egenskaper och förmågor. Vi trycker väldigt mycket på vikten av att kunna uttrycka sig och att komma till en arbetsplats och förstå vad som förväntas av en.
Efter det får eleverna själva kontakta arbetsgivare.
– Det här är någonting som kan vara jätteläskigt för eleverna, men som blir väldigt bra. Arbetsplatserna blir imponerade av att eleverna gör på det här sättet.
Ibland är de väldigt nervösa inför att ringa en arbetsplats.
– De vill ofta att man ska sitta med i rummet och ibland behöver de skriva ett manus först för att veta vad de ska säga. Det är kanske en förlängning av den värld vi lever i idag, när vi inte använder telefon på samma sätt, när sociala medier tar över mer och mer.
Det är bra träning för eleverna att göra det här.
– De är stolta när de lyckas. Ofta får de väldigt fint mottagande, när de besöker arbetsplatser för att lämna över ett personligt brev. Jag tror att de växer av det.
Ibland kan vägen till en praoplats vara lång, särskilt eftersom skolorna ofta har prao ungefär samma period.
– Problematiken är när alla ska ut samtidigt. Vi har 50 elever här. De andra grundskolorna har inte samma vecka, men de har ju veckorna efter varandra. Då kan det tyvärr vara så att företag säger nej för att det blir så pass många veckor som de behöver ha ansvar för eleverna.
När de kommer tillbaka till skolan får de skriva om sin praoplats och berätta om yrket de har provat.
– Det är ett sätt att ge flera idéer, för då kanske någon annan kommer på att det där skulle jag också vilja prova.
