Klas Parknäs studerar kolteckningarna som deltagarna just har gjort. Alla har, utan något som helst prestationskrav, mycket snabbt fått rita med kolstift på ett vitt papper.
– Den här kan ni sätta på väggen i grå passepartout. Då kommer den att passa på en konsthall, säger Klas och håller upp en av teckningarna.
Under workshopen Den läkande leken, som anordnas av Mariefreds församling, ska man med hjälp av ord, bilder och musik finna tillståndet där idéer uppstår.
Klas vill visa att alla människor besitter förmågan att skapa bara vi släpper fram den.
– Det handlar inte om konsten utan källan till konsten, som är livet och finns i alla människor, säger Klas.
Det är ett femtontal personer som samlats i församlingshemmet för att delta i workshopen. Här får man prova på hur det är att bara vara sig själv, förklarar Klas.
– Det handlar om att välkomna det som kommer ur ens egen inspiration utan att döma. Det finns inget rätt eller fel.
På en workshop som den här får man hjälp att minnas vem man är med hjälp av andra människor.
– Leken avtäcker den gåvan vi redan fått, miraklet att vara människa.
Efter kolteckningarna jobbar de med en skrivövning.
Att skriva kräver inte utbildning eller grammatiska kunskaper, förklarar Klas.
– Jag är en färgblind målare och en ordblind författare.
Klas ber en deltagare presentera övningen tillsammans med honom.
– Välj ett ord som betyder mycket för dig
– Omtanke, säger kvinnan.
Associera säger Klas. Hon börjar säga olika ord medan Klas fyller på med egna och till slut har de skrivit upp en hel liten ordbank, generellt, tack, frid, värme. Fler och fler ord växer fram.
– På det här sättet får du en spontan ordbank. När ni är klara får du tillbaka dina ord, förklarar Klas.
Nästa steg är att ändra ordningen på orden.
– På det sättet får man en upplevelse av sig själv och av gud. Vi vill minnas det vi redan är som människor, inte det vi har behövt bli.
När några av deltagarna efter en stund läser sina dikter har de blivit personliga betraktelser som både berör och roar.
”Kaos stillhet ro känsla är annat tomt…”
”Inandning i stilla känsla ger njutbarhet att..”
Klas förklarar att man kan ta emot den här gåvan att kunna formulera något om sig själv på två sätt.
– Antingen är man inte intresserad, eller så börjar man undersöka det här. Man har fått en gåva som man ännu inte packat upp.
Marie Palmqvist är en av deltagarna, som blev nyfiken på workshopen efter att ha hört Klas föreläsning dagen innan.
– Jag var i kyrkan igår och blev jätteberörd.
Bland annat fastnade hon för Klas ordlekar.
– Genomlida – lida genom. Jag är ordnörd och tycker om Klas sätt att använda ord.
Ett ord som hon hade med sig var mellanrum.
– Jag känner mig som jag lever i ett mellanrum och det blev tydligt under föreläsningen igår. Jag har slängt mig med ordet mellanrum tidigare men det är lätt att använda ord utan att tänka
Marie tycker om att skriva. Hade hon fått välja hade hon blivit journalist. Hon målar också Vedic Art, där man bara använder sig av känsla utan prestation.
– Men just nu håller jag varken på med färg eller bild. Jag är emellan. Jag gör ingenting, men det är okej att vara i ett mellanrum.
För Marie var det rätt tillfälle och tid att delta i den här workshopen.
– Det här träffar precis där det ska just nu.
Klas talar om Jesus och gud men kallar sig inte religiös. Marie kan inte heller ge något entydigt svar.
– Jag vet inte ifall jag är religiös, men jag tror på något som är större än vi förstår.
Hon kan i alla händelser ibland komma i en stämning som hon förknippar med religionen.
– Då är jag fridfull, harmonisk och icke dömande.
