I samband med Världshälsodagen för psykisk hälsa, anordnade Region Sörmland och länets nio landsting den 10 oktober in till en digital föreläsning med Frida Boisen.
Psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande, psykisk ohälsa, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Begreppen är många och skillnaderna är inte alltid lätta att förstå. Karin Dahlqvist Claesson som jobbar som enhetschef på länsgemensamt regionalt stöd, Region Sörmland, reder ut vad som är vad.
– Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp för både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. De är inte alltid motsatser till varandra. Till exempel kan någon med ett så kallat psykiatriskt tillstånd – som ADHD eller autism – samtidigt ha ett psykiskt välbefinnande, alltså må psykiskt bra.
Exakt vad som gör att den självrapporterade ohälsan ökar vet man inte, men Karin tror att det förmodligen är flera faktorer som spelar roll. Folkhälsomyndigheten har gjort en undersökning som visar att de två största faktorerna för unga är att kraven i skolan, liksom press på grund av de ökande kraven på arbetsmarknaden.
– Folkmyndighetens slutsats är att den svenska skolan behöver stärkas. Med bättre skolresultat får barn och unga också större möjligheter på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar för en god hälsa.
I Fridas föreläsning berättade hon den hjärtskärande berättelsen om när hennes mamma tog livet av sig – på mors dag. Enligt mammans brev var det Fridas fel. Hon blev då tillsagd av sin pappa att aldrig berätta vad som hade hänt.
När hennes dotter Tilda nådde tonåren gick hon från att vara en ledare och förebild till att skippa skolan, få raseriutbrott och säga att hon inte ville leva längre. Trots att Tilda tog studenten med 14 F (underkänt) har hon nu tillsammans med mamma Frida skrivit boken ”Aldrig släppa taget” som har blivit en av Sveriges bäst sålda böcker just nu.
Även Frida tror att skolan spelar en stor roll för den psykiska hälsan hos barn och unga.
– När Tim Bergling foundation för något år sedan i en stor nationell undersökning frågade svenska barn varför de mådde dåligt psykiskt, var det överlägset vanligaste svaret ”skolan”, säger Frida till MT/Måsen.
Frida berättar att skolan idag inte är en skola för alla. Det finns två till tre barn med NPF-diagnoser som ADHD och ADD i varje klass och som skolan är utformad idag är det inte lätt att klara skolgången.
– Var sjunde elev går ut grundskolan utan fullvärdig gymnasiekompetens. Vi ställer för höga krav på våra elever. Det skickar dem rätt in i ett psykiskt dåligt mående.
Enligt Folkhälsomyndigheten skiljer sig andelen som får psykiatrisk vård mellan olika åldersgrupper. Högst andel finns bland barn och unga, och ADHD är den vanligaste diagnosen för dessa.
Men att söka hjälp för sitt mående kan också ta tid. När Frida sökte hjälp åt dottern sa de att det skulle dröja tre månader för att få en tid till BUP och andra instanser. Frida blev oerhört lättad när Socialtjänsten ringde henne en dag.
Som samhälle behöver vi jobba på många olika fronter samtidigt för att människor ska må bättre. Vi är alla en del av samhället och vi är alla medmänniskor som kan göra skillnad.
– Var intresserad av din medmänniska, säger Frida. Visa omtanke. Fråga inte ”hur mår du idag?” utan fråga istället ”hur mår du på en skala från 1 till 10?”. Lyssna på svaret och ställ följdfrågor.
– Ibland kommer man långt genom att — bara stanna upp och orka lyssna och vara en medmänniska, intygar Karin.
Det första steget är att våga berätta och våga söka hjälp. Självmordslinjen 90101, 112, BRIS, kurator eller Socialtjänsten är bara några exempel dit du kan vända dig.
