
Cecilia Svärdsén har genom sin nya bok fått förklaring till vad det egentligen var som ledde till att hon en dag drabbades av ansiktsförlamning. Hennes bok ”Mardrömsprinsen” är stark, mörk och psykologiskt mästerlig.
Förra året blev Cecilia sjukskriven och man trodde först att det var en stroke. Det visade sig att hon drabbats av en stressrelaterad ansiktsförlamning. Hon jobbade då som mentor i en förskoleklass. När hon skulle ta bort en grönsaksbit som fastnat på tänderna, kunde hon inte röra tungan. Hon gick då till en spegel och såg att halva ansiktet hängde och ringde snabbt till sin sambo. På väg till bilen tappade hon känseln på vänster sida.
Det var under sin sjukskrivning som hon började skriva på sin roman som är fritt baserad på verkliga händelser.
– När jag började gå igenom mitt liv så förstår jag att kroppen reagera så, att den sa stopp till slut, säger Cecilia. Jag förstår det nu, den stress som jag utsatts för under alla år.
I boken får vi följa Clara som möter sin drömprins i ung ålder, mannen med stort M som verkar perfekt på alla plan. Efter trettio år av manipulation, hot och förtryck lyckades hon till slut bryta sig loss från hans grepp. Trots att boken är gripande och mörk är det flera händelser som hon valt att inta ta med.
– Det finns massor som inte är med. Boken slutar faktiskt med ett frågetecken. Jag skulle kunna göra en fortsättning.
När hon var klar skickade hon sitt manus till flera förlag och blev vid ett tillfälle uppringd av ett filmagentbolag som ville pitcha hennes manus till filmbolagen. Efter att Cecilia skrivit kontrakt med sitt nuvarande förlag rann det ut i sanden, men hon vill gärna förverkliga idén om tv eller film. Hon nämner också att förlaget som hon valde lät hennes ord vara just hennes.
– Ett enda ord ändrades i hela manuset, säger Cecilia. Det är verkligen min historia.
Cecilias dotter intervjuades av MT/Måsen i somras i och med hennes skådespelarkarriär. Redan då sa hon att hon skulle vilja spela sin mammas karaktär i boken om den blir serie eller film.
– Jag har nått mitt mål, det blev en bok. Men jag har flera mål.
Idag har Cecilia ingen kontakt med två av sina fyra barn. Hon hoppas att boken på något sätt ska nå dem och att tiden utan sina barn snart ska vara över.
– Jag kan bara hoppas att det bryts och att jag får tillbaka dem i mitt liv, säger Cecilia. Men jag lyckades ändå rädda två av dem.
Cecilia hoppas att människor ska läsa boken och tycka att den är fängslande. Hon berättar att det finns många som träffar män som beter sig narcissistiskt och att det är viktigt att veta att man inte är ensam.
– Jag hoppas att det blir en snackis. Folk som läser den kan inte tro att det är sant. Vad är det här för historia? Är det möjligt? Ja, det är det.