Så många är lärare är behöriga i Strängnäs grundskolor

Publicerad 11 april, 2023 – av Mariefreds tidning/Måsen
Lärarbehörigheten i Strängnäs kommun ligger kvar på 64 procent, vilket är under snittet för hela landet. Det visar ny statistik från Skolverket som Sveriges Lärare idag analyserar för samtliga kommuner och län.

Lärarbehörigheten i Strängnäs kommun ligger kvar på 64 procent, vilket är under snittet för hela landet. Det visar ny statistik från Skolverket som Sveriges Lärare idag analyserar för samtliga kommuner och län.

I oktober 2022 hade motsvarande 64 procent av lärarna​​1 i grundskolan i Strängnäs kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

– Den stora bristen på behöriga lärare är oerhört allvarlig. Lärarbristen får förödande konsekvenser för kvaliteten på svensk skola och drabbar såväl de befintliga lärarna som eleverna, säger Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Av de sammanlagt 256 heltidstjänsterna i grundskolan i Strängnäs kommun (motsvarande 279 lärare) var det 163 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Vadstena har landets högsta lärarbehörighet (93 procent) och Ragunda den lägsta (40 procent).

Jämfört med andra kommuner i landet är lärarbehörigheten i Strängnäs relativt låg. Kommunen är rankad som nummer 222 bland landets 290 kommuner. Vadstena har landets högsta lärarbehörighet (93 procent) och Ragunda den lägsta (40 procent).

Andelen behöriga lärare i Strängnäs är ungefär densamma som under förra läsåret. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 70,8 procent, vilket är något lägre än året innan.

– Läraryrket måste bli mer attraktivt och det sker genom rejäla satsningar på lön och arbetsmiljö. För att fler ska vilja bli lärare och stanna i yrket måste lärarnas höga arbetsbelastning tas på allvar. Svenska skolor skriker efter lärare, det finns ingen tid att förlora, säger Johanna Jaara Åstrand.

Lärarbehörigheten ökar med minst en procentenhet i sammanlagt tre av nio kommuner i Södermanlands län. Mest anmärkningsvärda förbättringar ser vi i Oxelösund. I Flen däremot går andel behöriga lärare nedåt betydligt.

Unika rapporter för alla kommuner

För att lyfta fram de stora regionala skillnaderna i lärarbehörighet runtom i landet har Sveriges Lärare sammanställt rapporter för samtliga kommuner i landet. Rapporterna innehåller inte bara analys över utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun, utan också en sammanställning över samtliga skolor.

– Det är rent ut sagt sorgligt att skillnaderna över landet är så stora. Allt fler kommuner skär ned på skolan vilket riskerar att öka på skillnaderna. För att få en likvärdig skola måste staten ta ett huvudansvar för både finansiering och lärarförsörjningen, säger Johanna Jaara Åstrand.

Klicka på den kommun du vill läsa mer om i tabellen nedan.

Lärarbehörighet i kommunerna i Södermanlands län
Kommun 2022/23 2021/22 Förändring
(procentenheter)
Trosa 75,4 % 70,8 % +4,6 ▲
Gnesta 73,7 % 71,7 % +2,0 ▲
Eskilstuna 65,3 % 64,4 % +0,9 ▸
Nyköping 65,3 % 65,6 % −0,3 ▸
Strängnäs 63,7 % 63,4 % +0,3 ▸
Oxelösund 62,8 % 56,8 % +6,0 ▲
Katrineholm 61,8 % 61,7 % +0,1 ▸
Vingåker 58,6 % 57,8 % +0,8 ▸
Flen 46,8 % 51,8 % −5,0 ▼
Lärarbehörighet i skolorna i Strängnäs kommun – från högst till lägst
Skola 2022/23 2021/22 Förändring
(procentenheter)
Finningeskolan 87,0 % 89,8 % −2,8 ▼
Vasaskolan 79,4 % 81,0 % −1,6 ▼
Friskolan Karlavagnen 77,0 % 89,8 % −12,8 ▼
Åkerskolan 69,5 % 64,5 % +5,0 ▲
Vårfruberga friskola 68,7 % 66,7 % +2,0 ▲
Stallarholmsskolan 67,9 % 72,4 % −4,5 ▼
Mariefreds skola 67,4 % 72,0 % −4,6 ▼
Friskolan Asken 62,8 % 74,6 % −11,8 ▼
Strängnäs Montessoriskola 60,9 % 56,1 % +4,8 ▲
Karinslundsskolan 59,8 % 51,0 % +8,8 ▲
Paulinska skolan 54,8 % 52,8 % +2,0 ▲
Tosterö Resursskola 49,8 % 46,4 % +3,4 ▲
Europaskolan Rogge 49,4 % 50,5 % −1,1 ▼

Grafer

Föreläsning: Stark och förberedd

Publicerad Igår 13:50 – av Redaktionen
Zucchini odlad i en av Jordnäras gemenskapsodlingar.

Söndag 8 november håller Pia Cedergren en föreläsning om beredskapsodling på Drömfabriken i Stallarholmen. I osäkra tider är det en trygghet att kunna odla sin egen mat, och under Pias föreläsning kommer du få mer kunskap om hur du kan maximera jordens avkastning och tänka smart kring växtval och strategier. Även små täppor kan ge stor skörd!

Pia Cedergren kommer från Jordnära bildning och beredskap. Hon är utbildad permakulturdesigner och instruktör inom Civilförsvarsförbundet med lång erfarenhet som föreläsare och utbildare.

Beredskapsodling handlar inte bara om att stärka lokal matberedskap utan också om att knyta starkare band till sina grannar och medmänniskor. Gemenskap är en minst lika viktig komponent för god beredskap och krishantering som matproduktion. Jordnära har varit delaktiga i projekt runt om i landet för att bygga upp odlingsgemenskaper där grannar kommer samman och odlar tillsammans.

Ta chansen att träffa andra odlingsintresserade och lära dig mer om odling!

Plats: Gula Industrihuset, Stallarholmen

När: 8 november, 14-16

Anmäl dig till annika@tidehorn.one senast den 4/11.

Föreläsning är gratis och det bjuds på fika i pausen.

Höstsalong på Strängnäs konstgalleri

Publicerad 31 oktober, 2026 – av Redaktionen

På Trädgårdsgatan 24 hittar du Strängnäs konstgalleri som idag öppnar dörrarna till årets höstsalong. 16 konstnärer med olika bakgrund, formspråk och stil visar under veckan upp ett brett urval av olika konstformer. Det blir både måleri, foto och skulptur som i olika tolkningar möter höstens speciella färger och stämningar.

En konstutställning är inte bara ett tillfälle för konstnären att visa upp sina verk, utan också för betraktaren att inspireras, reflektera och utveckla sin egen kreativitet. På så sätt blir konstutställningen en förlängning av och länk till samhället estetiska värden. Att få uppleva och uppskatta skönhet och skapandeprocesser med våra sinnen är en lisa för själen i tider där automatisering, AI och passivisering via skärmar ständigt konkurrerar om vår uppmärksamhet. Den kulturella upplevelsen som konsten skapar hos individen kan inte AI-genereras, den upplevelsen är bara din.

Galleriet drivs ideellt av Strängnäs Konstgalleri förening vars ambition är att tillgängliggöra konsten för allmänheten, men också sänka tröskeln för konstnärer att kunna ställa ut. Grundarna Arja och Dan Hermansson arbetar utan arvode, drivkrafterna är konsten och konstnären.

Skaka av dig höstmörkret och kliv in i höstsalongens färgsprakande värme. Upptäck nya favoriter, fantasieggande och tankeväckande uttryck och möt konsten på nära håll. Kanske hittar du också ett verk att ta med dig hem.

Veckan inleds med vernissage på lördagen och pågår fram till 8 november. Medverkande konstnärer är Ilse-Marie Hattenhauer, Cecilia Nyberg, Arja Hermansson, Hassan Jamshidian, Tutta Domenstam, Elisabeth Andersson, Christine Pettersson, Christine Öberg, Inger Cederin, BrittMarie Schylter, Christina Eriksson Östblom, Annica Ewermo, Erika Wretström, Birgitta Jonsson, Monica Mokko och Gunilla Ljung.

 

Öppettider:

Lör-sön: 12-16

Mån-tors: 13-17

Fredag: 13-16

Smakprov på några av de vackra tavlorna finns på länken här.

Vad är en skog värd?

Publicerad 28 oktober, 2026 – av Redaktionen

För det svenska folket har skogen alltid varit mytomspunnen. Omgivna som vi var av täta skogar var den inte bara en plats, utan en agent som kunde reagera och agera på eget bevåg.

Många är de av folktrons ritualer som är knutna till skogen, och än fler är de berättelser och sagor som springer ur den. Vi levde med skogen, anpassade oss efter den och den efter oss, men ändå i symbios.

Än idag älskar granskogsfolket sina skogar, men numera är symbiosen hotad och avverkningarna av riktig skog har präglat och format många av de svenska skogarna till oigenkännlighet. Alla som åkt med bil eller tåg genom Sverige och susat förbi skogarna med raka rader av tallar i tusental har sett det.

Så ser inte en riktig skog ut, det är planterad skog med syfte är att bringa värde till skogsbolagen. Den biologiska mångfalden har ingen plats i en sådan monokultur.

En skog är inte bara resurser och värden, den är en levande organism i sin egen rätt, befolkad av varelser som är egna subjekt. Ironin i att det är just Ronjaskogen som nu hotas av avverkning är påtaglig, då skogen i Ronja Rövardotter är en myllrande plats bebodd av djur och väsen med liv som är ständigt pågående också bortanför människans blick.

Här finns ett egenvärde oberoende av vad som kan utvinnas och exploateras. ”Dina rävungar! Din skog! Rävungarna är sina egna, förstår du det? Och de lever i rävarnas skog...” skrev Lindgren, men idag är det inte längre rävarnas skog, utan Mark S i Strängnäs resursförädling AB:s skog.

Resursförädling, ja, det är alltså vad man kallar det när man planerar att avverka 45 hektar, hela Ulvaskogen. Avverkning har varit aktuellt tidigare men stoppats. Hotet kvarstår dock, särskilt efter att artskyddsförordningen ändras efter 1 november.

Då kommer knäroten, som återfinns i Ulvaskogen och idag är en rödlistad art, att flyttas ner och få en ny skyddsstatus motsvarande grundläggande skydd. Grundläggande skydd räcker inte för att stoppa skogsavverkning, trots att knäroten är en viktig signalart som visar på höga naturvärden i en kontinuitetsskog.

Naturskyddsföreningen har inventerat Ulvaskogen och utöver knäroten hittat andra skyddsvärda arter, som bombmurkla och spillkråka. Det är dessa fynd som hittills har räddat skogen, men frågan är om det kommer räcka när den nya artskyddsförordningen träder i kraft.

Hos Naturskyddsföreningen kan vi också läsa att det varje dag avverkas cirka 100 fotbollsplaner skyddsvärd skog i Sverige. Det innebär att hälften av dagens oskyddade skogar med höga naturvärden kommer vara helt avverkade inom 25 år. Den kan inte återplanteras, en skog är något som har växt fram över lång tid, arter och organismer huller om buller, i olika åldrar och stadier av sin existens.

Ulvaskogen är också en port till Sörmlandsleden, och en plats dit människor i generationer har sökt sig för rekreation och avslappning. Här har man gått på samma stigar, stannat vid samma krokiga träd, vilat på samma släta sten. Här har sagorna bubblat, milorna sprakat och skogsrået skrattat.

Nu är skogen förbered för avverkning, med timmervägar och avstjälpningsplatser. Kommunen ser förvisso ett högt värde i skogen, kanske främst som just rekreationsområde, men menar samtidigt att man inte kan köpa till vilket pris som helst. Men hur sätter man ett pris på ett levande minne, och på döende arter?

 

Saruman slår sig ned i Jämtland

Den elaka trollkarlen Saruman från Sagan om ringen som kommunicerar med mörkrets furste genom sin PALANTIR.

En annan nyhet som nyss briserade är den om att Palantirs VD Alex Karp köpt över 15 000 hektar skog- och fjällmark i Jämtland. Enligt egen utsago motiverades köpet bland annat av VD:ns intresse för skidåkning. Palantir har gjort sig kända genom att erbjuda lösningar för massövervakning och för sitt täta samarbete med militär och underrättelsetjänster runt om i världen. VD:n Karp äger redan tusentals hektar mark i USA, bland annat i den bergiga delstaten Colorado, samt flera fastigheter i Norge. Och nu ska vi tro på att han behöver ytterligare 15 000 hektar mark i Sverige för att kunna åka skidor.

Palantir används flitigt av Israels militär.

Oroväckande utveckling med flera skräckexempel

Nyligen kom även nyheten om att dataföretaget Google olagligen hade avverkad över 400 000 (!) träd för att bereda marken för AI-datacenter.

Det rör sig om hundratals hektar nära de små orterna Muhos och Otanmäki. Google själva menar att det rör sig om ett missförstånd och menar att man ska kompensera sitt misstag med att plantera ny ”skog”.

Sedan uppståndelsen har Finlands naturskyddsförbund även lyft Googles avverkning i Fredrikshamn, som man menar inte har gått rätt till, och de förbereder nu en polisanmälan. I Fredrikshamn planerar Google att bygga totalt elva datacenter. Är det bland dessa vi ska vandra i framtiden, kan man fråga sig? Ska våra barn bygga kojor och grilla korv till ljudet av en serverhalls outtröttliga brummande?

Sverige har alltid varit ett skogsland, skogen har varit vår lunga, vår kyrka, vår värme och vårt matförråd. Den har präglat Sverige och svenskarna i hundratals år, och nu försvinner den i en rasande takt. Till nytta för skogsbolag och multinationella företag.

En skog är inte skitpapper, kartong och brädor. Den är ingen kalkyl. Det är folkets levande minne, och det är bombmurklans skog, knärotens skog, och alla levande arters skog. Stoppa avverkningen av Ulvaskogen!

 

Föredrag: De bortglömda Sörmländska häxprocesserna

Publicerad 26 oktober, 2026 – av Redaktionen