Utställning om historiska båtar på Mälaren 

Uppdaterad 19 maj, 2023, Publicerad 19 maj, 2023 – av Jennifer Lundkvist
Hans Wester är ordförande i Träbåtsbyggarna i Strängnäs och kan både bygga och prata om båtar.

Just nu visas en utställning om båtar och sjöfart som trafikerat Mälaren de senaste 500 åren. Bakom initiativet står föreningen Träbåtsbyggarna i Strängnäs i samarbete med Sjöhistoriska i Stockholm. 

Innan det fanns vägar och järnvägar var vattendragen viktiga för transporten i Mälardalen. Till en början var det mest gods som fraktades men på senare tid började man även att transportera människor. 

På kulturhuset Multeum visas just nu en utställning över de båtar som har trafikerat Mälaren under åren. Det är föreningen Träbåtsbyggarna i Strängnäs som står bakom visningen. Föreningen tillverkar allmogebåtar samt kajaker och kanoter i trä som man sedan säljer. Att bygga träbåtar är ett hantverk som sträcker sig många hundra år tillbaka i tiden och i föreningen har man koll på både tekniken och historien. 

Mälaren användes som transportmedel av en mängd gods och varor, bland annat från Bergslagen med koppar och järn som forslades till stapelstäderna vid Mälaren för att sedan transporteras med båtar till Stockholm. 

Även Åkers styckebruk har sedan början på 1800-talet haft seglation av järnvaror och gjutgods, med egna fartyg till och från Stockholm, och till och med från Utö i Östersjön varifrån man hämtade malm till bruket i Åker. 

-  Åkers styckebruk har varit en av de större seglationer, berättar Hans Wester, som är ordförande. 

Hans berättar att utställningen består av modeller och fotografier där man visar upp Mälarens historia och hur den har använts. Till sin hjälp har de fått låna fartygsmodeller bilder från Sjöhistoriska i Stockholm och två båtmodeller från S:t Olof Gille i Torshälla. 

På invigningen av utställningen berättade lokalhistoriker Leif Persson från Torshälla om fartygsmodellerna som man kan se i utställningen. Leif har ägnat många år åt Torshällas sjöfartshistoria och berättade om de seglande Torshälla-jakterna under 1600- till 1800-talet. 

Torsdag den 25 maj kommer historikern och författaren Lennart Rydberg från Stockholm för att berätta om hur ångbåtstrafiken uppstod på Mälaren vid 1800-talets början, om dess rederier och båtar. 

-  Med den här utställningen vill vi visa Mälarens betydelse och sjöfart under 500 år, säger Hans. 

Hans berättar att nästan all trafik gick via Strängnäs på 1800- och 1900-talet vilket ledde till att Strängnäs rederierna fick stor konkurrens. På 1900-talet började man även att transportera gods och människor från bryggor utefter Mälarens stränder och öar, från att tidigare endast angjort städerna inåt Mälaren. Under 1950-talet upphörde ångbåtstrafiken och ersattes av lastbilar, järnväg och bilism. 

På Multeum visas just nu en utställning om sjöfart på Mälaren. Många fartyg har passerat bland annat Strängnäs genom åren och med utställningen vill man visa Mälarens betydelse i historien.

Fartyget Strengnäs express lanserades år 1908 och var för sin tid toppmodern. Båten ägs idag av Waxholmsbolaget och går numera i stället under namn Storskär. En annan kvarvarande ångbåt är Maja i Mariefred. 

Med så vältrafikerade vattenleder måste det såklart vila en och annan vrakdel på Mälarens botten. Hans förklarar att det finns väldigt mycket dokumentation och undersökningar kring Östersjöns vrak men väldigt bristfällig information om Mälaren. 

-  Vid Torshälla hamn finns det i alla fall tre båtar på botten. Och så har vi Josephine som ligger här utanför Löt – en av Samuel Owens hjulångare som fattade eld utanför Strängnäs 1827 och sjönk på återresan från Arboga till Stockholm. 

Utställningen kommer att finnas tillgänglig fram till den 17 juni och Hans berättar att han är nöjd med resultatet. 

-  Jag är väldigt nöjd med utställningen, det blev precis som jag hade tänkt mig. 

Höstsalong på Strängnäs konstgalleri

Publicerad Igår 13:25 – av Redaktionen

På Trädgårdsgatan 24 hittar du Strängnäs konstgalleri som idag öppnar dörrarna till årets höstsalong. 16 konstnärer med olika bakgrund, formspråk och stil visar under veckan upp ett brett urval av olika konstformer. Det blir både måleri, foto och skulptur som i olika tolkningar möter höstens speciella färger och stämningar.

En konstutställning är inte bara ett tillfälle för konstnären att visa upp sina verk, utan också för betraktaren att inspireras, reflektera och utveckla sin egen kreativitet. På så sätt blir konstutställningen en förlängning av och länk till samhället estetiska värden. Att få uppleva och uppskatta skönhet och skapandeprocesser med våra sinnen är en lisa för själen i tider där automatisering, AI och passivisering via skärmar ständigt konkurrerar om vår uppmärksamhet. Den kulturella upplevelsen som konsten skapar hos individen kan inte AI-genereras, den upplevelsen är bara din.

Galleriet drivs ideellt av Strängnäs Konstgalleri förening vars ambition är att tillgängliggöra konsten för allmänheten, men också sänka tröskeln för konstnärer att kunna ställa ut. Grundarna Arja och Dan Hermansson arbetar utan arvode, drivkrafterna är konsten och konstnären.

Skaka av dig höstmörkret och kliv in i höstsalongens färgsprakande värme. Upptäck nya favoriter, fantasieggande och tankeväckande uttryck och möt konsten på nära håll. Kanske hittar du också ett verk att ta med dig hem.

Veckan inleds med vernissage på lördagen och pågår fram till 8 november. Medverkande konstnärer är Ilse-Marie Hattenhauer, Cecilia Nyberg, Arja Hermansson, Hassan Jamshidian, Tutta Domenstam, Elisabeth Andersson, Christine Pettersson, Christine Öberg, Inger Cederin, BrittMarie Schylter, Christina Eriksson Östblom, Annica Ewermo, Erika Wretström, Birgitta Jonsson, Monica Mokko och Gunilla Ljung.

 

Öppettider:

Lör-sön: 12-16

Mån-tors: 13-17

Fredag: 13-16

Smakprov på några av de vackra tavlorna finns på länken här.

Vad är en skog värd?

Publicerad 28 oktober, 2026 – av Redaktionen

För det svenska folket har skogen alltid varit mytomspunnen. Omgivna som vi var av täta skogar var den inte bara en plats, utan en agent som kunde reagera och agera på eget bevåg.

Många är de av folktrons ritualer som är knutna till skogen, och än fler är de berättelser och sagor som springer ur den. Vi levde med skogen, anpassade oss efter den och den efter oss, men ändå i symbios.

Än idag älskar granskogsfolket sina skogar, men numera är symbiosen hotad och avverkningarna av riktig skog har präglat och format många av de svenska skogarna till oigenkännlighet. Alla som åkt med bil eller tåg genom Sverige och susat förbi skogarna med raka rader av tallar i tusental har sett det.

Så ser inte en riktig skog ut, det är planterad skog med syfte är att bringa värde till skogsbolagen. Den biologiska mångfalden har ingen plats i en sådan monokultur.

En skog är inte bara resurser och värden, den är en levande organism i sin egen rätt, befolkad av varelser som är egna subjekt. Ironin i att det är just Ronjaskogen som nu hotas av avverkning är påtaglig, då skogen i Ronja Rövardotter är en myllrande plats bebodd av djur och väsen med liv som är ständigt pågående också bortanför människans blick.

Här finns ett egenvärde oberoende av vad som kan utvinnas och exploateras. ”Dina rävungar! Din skog! Rävungarna är sina egna, förstår du det? Och de lever i rävarnas skog...” skrev Lindgren, men idag är det inte längre rävarnas skog, utan Mark S i Strängnäs resursförädling AB:s skog.

Resursförädling, ja, det är alltså vad man kallar det när man planerar att avverka 45 hektar, hela Ulvaskogen. Avverkning har varit aktuellt tidigare men stoppats. Hotet kvarstår dock, särskilt efter att artskyddsförordningen ändras efter 1 november.

Då kommer knäroten, som återfinns i Ulvaskogen och idag är en rödlistad art, att flyttas ner och få en ny skyddsstatus motsvarande grundläggande skydd. Grundläggande skydd räcker inte för att stoppa skogsavverkning, trots att knäroten är en viktig signalart som visar på höga naturvärden i en kontinuitetsskog.

Naturskyddsföreningen har inventerat Ulvaskogen och utöver knäroten hittat andra skyddsvärda arter, som bombmurkla och spillkråka. Det är dessa fynd som hittills har räddat skogen, men frågan är om det kommer räcka när den nya artskyddsförordningen träder i kraft.

Hos Naturskyddsföreningen kan vi också läsa att det varje dag avverkas cirka 100 fotbollsplaner skyddsvärd skog i Sverige. Det innebär att hälften av dagens oskyddade skogar med höga naturvärden kommer vara helt avverkade inom 25 år. Den kan inte återplanteras, en skog är något som har växt fram över lång tid, arter och organismer huller om buller, i olika åldrar och stadier av sin existens.

Ulvaskogen är också en port till Sörmlandsleden, och en plats dit människor i generationer har sökt sig för rekreation och avslappning. Här har man gått på samma stigar, stannat vid samma krokiga träd, vilat på samma släta sten. Här har sagorna bubblat, milorna sprakat och skogsrået skrattat.

Nu är skogen förbered för avverkning, med timmervägar och avstjälpningsplatser. Kommunen ser förvisso ett högt värde i skogen, kanske främst som just rekreationsområde, men menar samtidigt att man inte kan köpa till vilket pris som helst. Men hur sätter man ett pris på ett levande minne, och på döende arter?

 

Saruman slår sig ned i Jämtland

Den elaka trollkarlen Saruman från Sagan om ringen som kommunicerar med mörkrets furste genom sin PALANTIR.

En annan nyhet som nyss briserade är den om att Palantirs VD Alex Karp köpt över 15 000 hektar skog- och fjällmark i Jämtland. Enligt egen utsago motiverades köpet bland annat av VD:ns intresse för skidåkning. Palantir har gjort sig kända genom att erbjuda lösningar för massövervakning och för sitt täta samarbete med militär och underrättelsetjänster runt om i världen. VD:n Karp äger redan tusentals hektar mark i USA, bland annat i den bergiga delstaten Colorado, samt flera fastigheter i Norge. Och nu ska vi tro på att han behöver ytterligare 15 000 hektar mark i Sverige för att kunna åka skidor.

Palantir används flitigt av Israels militär.

Oroväckande utveckling med flera skräckexempel

Nyligen kom även nyheten om att dataföretaget Google olagligen hade avverkad över 400 000 (!) träd för att bereda marken för AI-datacenter.

Det rör sig om hundratals hektar nära de små orterna Muhos och Otanmäki. Google själva menar att det rör sig om ett missförstånd och menar att man ska kompensera sitt misstag med att plantera ny ”skog”.

Sedan uppståndelsen har Finlands naturskyddsförbund även lyft Googles avverkning i Fredrikshamn, som man menar inte har gått rätt till, och de förbereder nu en polisanmälan. I Fredrikshamn planerar Google att bygga totalt elva datacenter. Är det bland dessa vi ska vandra i framtiden, kan man fråga sig? Ska våra barn bygga kojor och grilla korv till ljudet av en serverhalls outtröttliga brummande?

Sverige har alltid varit ett skogsland, skogen har varit vår lunga, vår kyrka, vår värme och vårt matförråd. Den har präglat Sverige och svenskarna i hundratals år, och nu försvinner den i en rasande takt. Till nytta för skogsbolag och multinationella företag.

En skog är inte skitpapper, kartong och brädor. Den är ingen kalkyl. Det är folkets levande minne, och det är bombmurklans skog, knärotens skog, och alla levande arters skog. Stoppa avverkningen av Ulvaskogen!

 

Föredrag: De bortglömda Sörmländska häxprocesserna

Publicerad 26 oktober, 2026 – av Redaktionen

Soliga miner trots mulet väder

Publicerad 25 oktober, 2026 – av Redaktionen

Trots det tunga molntäcket som hängde över bygden så var stämningen god på Åkers höstmarknad. Precis som utlovad var den liten men gemytlig, och här fanns gott om tid att i egen takt gå igenom knallarnas bord. Främst såldes mat och hantverk, och vi uppskattade också mycket kokkaffet över öppen eld som bidrog till den mysiga stämningen. Här var det skönt att värma frusna fingrar och vila trötta ben.

 

Trots att marknaden var liten märkte vi av ett stort engagemang från de lokala föreningarna. Ung i Strängnäs var där med sin rullande fritidsgård och erbjöd kluriga spel, ansiktsmålning och färgpennor till ritsugna barn. Vi på Måsen blev imponerade av ungdomarna som höll i aktiviteterna, det var roligt att se deras engagemang!

På plats fanns så klart Nätverk Åker som hade ett eget tält där man informerade om sin verksamhet. Det är nätverket som ligger bakom höstmarknaden och föreningen syfte är att utveckla både företagandet och hela orten till en livskraftig plats för både företag och invånare. Här fanns bl.a. företagen Krutbruket och OrganiZera representerade.

I tältet bredvid satt Strängnäs författarnätverk som just nu har en pågående fototävling, och som laddar för Strängnäs bokfestival i slutet av november.

Vi stannade hos Åkers hembygdsförening och pratade om Ulvaskogen som hotas av kalavverkning. Skogen är en över 100 år gammal kontinuitetsskog, vilket innebär att den aldrig har kalavverkats och att den har varit kontinuerligt trädbevuxen. Träden har därför olika åldrar och storlekar, vilket ger en stor biologisk variation. Utöver att vara ett uppskattat rekreationsområde är det också en av få gammelskogar som finns kvar i området varför den har ett väldigt högt naturvärde. En avverkning kommer dessutom försämra vattenkvalitén i de omkringliggande sjöarna, påverka verksamma turistföretag negativt, och rasera historiska minnesmärken i skogen. Att avverka Ulvaskogen skulle vara en oåterkallelig katastrof för den gamla sagoskogen och en förlust för både nutidens och framtidens kommuninvånare.

Hembygdsföreningen har engagerat sig starkt i frågan, liksom medborgarinitiativet Rädda Ulvaskogen som nyligen arrangerade Ronja Rövardotter i Ulvaskogen. Tveka inte att kontakta dem om du själv vill bidra eller stötta!

Det pågår också en namninsamling för att stoppa avverkningen. Länk här.

Från marknaden tar vi med oss en känsla av råg i ryggen och eldsjälar som brinner för sin bygd. Precis som Nätverk Åker själva skriver på sin hemsida är Åker mer än bara historia. Det är levande, aktivt och växande, och här finns både framtidstro och framåtanda.