Amalia Claesson och Gabriel Fredriksson arbetar som kyrkvisare i Mariefreds kyrka i sommar. Båda två har just gått ut nian och är där i två veckor innan de blir avlösta av andra ungdomar.
- Det är ett lugnt jobb där man träffar många människor så det är trevligt, berättar Gabriel.
När man stiger in genom porten från den intensiva värmen utanför möts man av svalkan och rymden i kyrkan.
Amalia håller med om att det är en fin plats att arbeta på.
- Det är mysig miljö här i kyrkan.
Både Gabriel och Amalia har nyligen konfirmerat sig och är nu också ungdomsledare.
- Det var inte så kul att bli konfirmerad men det har varit roligt att vara ledare. Man träffade många nya kompisar som inte är från skolan, berättar Amalia.
Om man vill blir ungdomsledare i kyrkan får man en utbildning sedan kan man jobba som till exempel konfirmandledare.
Gabriel berättar att man får ut mycket av att vara aktiv som ungdomsledare.
- Det var värt att stanna efter konfirmationen. Jag har fått många nya vänner.
Eftersom de båda är aktiva i kyrkan var det naturligt att söka jobbet som kyrkvisare. Här får man berätta för besökare om byggnaden och verksamheten.
- Det vanligaste folk frågar när de kommer in är hur gammal kyrkan är. De flesta går runt själva, ofta går de fram och tittar på altaret, berättar Gabriel.
Mariefreds kyrka är byggd där Nordens enda Kartusianerkloster ”Monasterium Pacis Mariae” en gång låg. Sten Sture skänkte 1493 mark till kartusianerna för att de skulle kunna uppföra ett kloster. Klosterkyrkan invigdes 1502 och blev hem för kartusaniermunkarna under en relativt kort period före reformationen. Monasterium Pacis Mariae var 1526 det första klostret som stängdes när Gustav Vasa ville bryta med påven och införa protestantismen. Genom sin släktskap med Sten Sture hävdade han sin rätt till egendomen.
Den nuvarande kyrkan byggdes mellan 1621 och 1624. En del av materialet tog man från Kärnbro kyrkoruin. Mycket av kyrkan gick dock förlorat vid stadsbranden 1682, bland annat tornspiran, taket och inredningen förstördes.
Under 1680-och 90-talet återuppbyggdes kyrkan, denna gång med hjälp av änkedrottningen Hedvig Eleonora. Här fick kyrkan sitt nuvarande utseende och den största förändringen sedan dess är den höga kyrktrappan som gjordes 1730. I början av 1700-talet förändrades också inredningen med en ny predikstol som tillverkats av Anders Heisi och matchande utsmyckningar med bladutsmyckningen på slottsläktaren. Dessutom tillkom redan 1689 en altaruppsats av bildhuggaren Caspar Schröder.
Gabriel tycker själv att kyrkan i Mariefred är speciell.
- Det är en ovanligt fin kyrka med mycket luft. Det är högt till tak och pelare och man känner när man kommer in, att det är en kyrka.
