Klassisk thai streetfood – nu i Läggesta

Publicerad 5 juli, 2024 – av Katrin Nilsson

Vagnen kan på håll se lite oansenlig ut, men den innehåller en värld av smaker där den står intill biltvätten på vägen mot Läggesta. Det är Stallis thaikök som här fått en utstickare i form av ett gatukök med klassiska thairätter.

Patra Wongmanee, som driver Läggesta thaivagn, tycker att de hittat en lämplig plats.

- Vi tänkte att det skulle vara bra att ha ett matställe med thaimat mitt emellan Åker och Mariefred. Hit kommer man och tvättar bilen och många husbilar passerar här.

För en hel del Mariefredsbor är de redan välkända eftersom Patras familj också äger Stallis thaikök, som har många kunder från Mariefred

Läggesta thaivagn har haft öppet i ungefär tre veckor och Patra tycker att det går bra. Det är speciellt många från Mariefred som hittat till thaivagnen.

- Det är åttio procent Mariefredsbor som kommer hit. Tjugo procent är människor som passerar förbi.

Thaivagnen har varit uppskattad av de som kommit hittills. På hemsidan kan man läsa positiva recensioner där människor beskriver att det var väl värt ett besök med god mat och trevlig service.

- Vi har fått bra feedback, konstaterar Patra.

Maten som de serverar är take away med klassiska thairätter.

- Vi lägger stor vikt vid ingredienserna så att det ska vara äkta thai street food, förklarar Patra.

De flesta såserna de serverar gör de själva.

- För oss är det viktigt att det ska vara original. Vi har till exempel hemmagjorda vårrullar och ett helt eget Pad thai-recept som gått i arv i familjen.

Thaivagnen har i stort sett samma utbud som Stallis thaikök, men lite färre rätter.

I inledningsskedet har man inte gjort så mycket reklam för thaivagnen. Man ville inte ha mer beställningar än man kunde hantera, innan man haft en inkörningsperiod.

- Vi har haft smygöppet så att inte alla kommer på en gång, säger Patra.

Nu hoppas Patra på att man kommer att kunna ha kvar Thaivagnen på samma plats också efter sommaren. Den är vinterbonad och går bra att använda även när det är kallt, förklarar hon.

- Vi vet inte ifall vi kan vara här på vintern. Men planen nu är att i alla fall vara här året ut, kanske längre. Det beror på ifall vi kan stå här under vintern.

Patra tänkte, innan hon började, att det skulle vara lite svårt att jobba i vagnen men hon blev positivt överraskad.

- Det är smidigt att laga mat i vagnen. Först trodde jag att det skulle kännas trångt, men det är praktiskt. Man behöver inte springa fram och tillbaka.

Patra betonar att man är lyhörd ifall kunderna vill ha något speciellt.

- Vi anpassar så man kan få den styrka på maten man vill. Det är okej att göra maten mindre stark, även ifall det är tre chilis. Det är bara att säga till.

Man kan även få maten starkare.

- Om man till exempel beställer något som inte är så starkt som pad thai kan man få extra kryddor ifall man vill.

Generellt är det en bra sak med thaimat, att den är flexibel, förklarar Patra.

- Vi vill inte att man ska tveka att säga till om man gillar tomat eller inte vill ha lök och så vidare. Vi ordnar det.

Kunderna beställer oftast hemifrån.

- Det är inte så många som kommer hit direkt och handlar, men det går också bra, förklarar Patra.

På Facebook finns en länk där man får välja vilken maträtt man vill ha.

- Det är bra för man kan beställa hemma i lugn och ro och sedan får man ett sms när maten är klar för avhämtning.

Föreläsning: Stark och förberedd

Publicerad Idag 13:50 – av Redaktionen
Zucchini odlad i en av Jordnäras gemenskapsodlingar.

Söndag 8 november håller Pia Cedergren en föreläsning om beredskapsodling på Drömfabriken i Stallarholmen. I osäkra tider är det en trygghet att kunna odla sin egen mat, och under Pias föreläsning kommer du få mer kunskap om hur du kan maximera jordens avkastning och tänka smart kring växtval och strategier. Även små täppor kan ge stor skörd!

Pia Cedergren kommer från Jordnära bildning och beredskap. Hon är utbildad permakulturdesigner och instruktör inom Civilförsvarsförbundet med lång erfarenhet som föreläsare och utbildare.

Beredskapsodling handlar inte bara om att stärka lokal matberedskap utan också om att knyta starkare band till sina grannar och medmänniskor. Gemenskap är en minst lika viktig komponent för god beredskap och krishantering som matproduktion. Jordnära har varit delaktiga i projekt runt om i landet för att bygga upp odlingsgemenskaper där grannar kommer samman och odlar tillsammans.

Ta chansen att träffa andra odlingsintresserade och lära dig mer om odling!

Plats: Gula Industrihuset, Stallarholmen

När: 8 november, 14-16

Anmäl dig till annika@tidehorn.one senast den 4/11.

Föreläsning är gratis och det bjuds på fika i pausen.

Åkers höstmarknad bjuder på gammaldags stämning

Publicerad 29 oktober, 2026 – av Redaktionen

När morgondimman lättar över Åkers styckebruk och de första stånden börjar fyllas med allt från hemslöjd till nygräddade kanelbullar, går det en speciell förväntan genom byn. Besökare strosar mellan borden, smakar på rökt korv, klämmer på grönsaker och stannar till där någon ropar ut dagens priser. Mitt i allt detta hittar man ofta det som drar till sig flest nyfikna blickar: tombolan, lyckohjulet och chokladhjulet, där en liten slant kan förvandlas till en oväntad vinst. Det är precis den där kittlande känslan av slump och spänning som har följt svenska marknader i generationer.

Just den där dragningen mot spänning och chans har tagit sig nya former i takt med att vardagen flyttat allt mer online. Den som uppskattar pirret vid lyckohjulet men gärna vill utforska underhållning hemifrån hittar i dag gott om jämförelsesidor som guidar svenska spelare rätt. En välgjord översikt över bästa online casinon brukar förklara hur spelutbudet skiljer sig åt, vilka bonusar och frisnurr som erbjuds och hur betalningar sköts smidigt med Swish, Trustly och BankID. Sådana guider lyfter också fram vikten av ansvarsfullt spelande och sammanfattar recensioner av välkända namn som LeoVegas och Videoslots i tydliga jämförelsetabeller, så att den intresserade snabbt får en överblick innan något prövas. För en vuxen besökare som gillar höstmarknadens stämning kan det kännas som en naturlig förlängning av samma nöje.

Marknaden som mötesplats genom tiderna

Höstmarknader har en lång och djup historia i den här delen av Sörmland. Redan när skörden var bärgad och vinterförberedelserna stod för dörren samlades folk från kringliggande gårdar för att byta varor, göra affärer och umgås. Marknaden var inte bara en plats för handel utan också för förströelse. Gycklare, musikanter och olika former av tävlingar hörde till det som gjorde dagen minnesvärd.

I Åker, liksom i Mariefred och Strängnäs, lever den traditionen vidare. Höstmarknaden är fortfarande en av årets höjdpunkter, en dag då torget fylls av liv och där grannar man inte sett på länge plötsligt dyker upp vid samma kaffestånd. Det är en påminnelse om att marknaden i grunden alltid handlat om gemenskap lika mycket som om kronor och ören.

Lyckohjulet och chansens charm

Själva kärnan i marknadens spänning är ofta de små spelen om lyckan. Tombolan med sina hoprullade lotter, chokladhjulet som snurrar med ett surrande ljud och fiskdammens oväntade fynd hör alla till det som fått besökare att stanna till i alla tider. Det handlar sällan om stora summor. Snarare är det själva ögonblicket av osäkerhet, den där korta pausen innan hjulet stannar, som skapar lockelsen.

Psykologin bakom är enkel men tidlös. Människan dras till det oförutsägbara, till känslan av att vad som helst kan hända. Det är samma känsla som får en att hålla andan när en lott skrapas fram eller när en siffra ska matchas. På höstmarknaden i Åker är det en harmlös och trivsam form av spänning, inbäddad i dofterna av glögg och nygräddat och ljudet av sorlande röster. Den som vill veta mer om kommande turer av traktens mest kända attraktion kan läsa om årets spöktåg och planera sin egen höstupplevelse i god tid.

Höstens nöjen i Mariefredstrakten

Marknaden står förstås inte ensam när mörkret börjar falla tidigare och luften blir skarpare. Trakten kring Mariefred erbjuder en hel palett av upplevelser när hösten gör entré. För den som vill planera sina lediga dagar finns gott om inspiration, bland annat i tipsen om höstaktiviteter runt Gripsholm, där allt från slottsvandringar till stämningsfulla utflykter samlas.

Gemensamt för de flesta höstnöjen är just den där blandningen av tradition och spänning. Ett slottsbesök i skymningen, en promenad genom lövtäckta gränder eller en marknadsdag med lyckohjul – alla erbjuder de ett avbrott från vardagen och en dos av det oväntade. Hösten i Sörmland har alltid handlat om att hitta glädje och värme när naturen drar sig tillbaka.

När spänningen blir en upplevelse

En av de mest älskade höstattraktionerna i trakten är det klassiska spöktåget, som år efter år förvandlar en vanlig tågresa till ett pirrande äventyr. Att spöktåget lockade med läskigheter är knappast någon överraskning för den som upplevt stämningen ombord, där ångloket pustar fram genom höstmörkret och det oväntade lurar runt varje kurva.

Det säger något om hur djupt rotad kärleken till den kontrollerade spänningen är. Oavsett om det handlar om ett lyckohjul på marknaden eller ett tåg fyllt av läskiga överraskningar, är det samma mänskliga drift som lockar: viljan att kittla nerverna i trygga former.

En tradition som förändras men består

Det fina med svensk höstkultur är att den lyckas vara både beständig och föränderlig på samma gång. Själva stommen – marknaderna, spelen om lyckan, de säsongsbundna nöjena – har följt med i århundraden. Formerna anpassar sig dock ständigt efter sin tid. Där tombolan en gång var det enda sättet att pröva lyckan, finns i dag ett betydligt bredare utbud av underhållning för den vuxne som söker lite extra spänning.

Vad som består är själva känslan. Den där förväntan när hjulet snurrar, nyfikenheten inför det okända och glädjen i att dela stunden med andra. Åkers höstmarknad är på så vis både ett fönster mot det förflutna och en levande del av nuet – en påminnelse om att människans fascination för slump, spänning och gemenskap aldrig riktigt går ur tiden. Och när nästa höst gör sitt intåg kommer lyckohjulet att snurra igen, precis som det alltid gjort.

Vad är en skog värd?

Publicerad 28 oktober, 2026 – av Redaktionen

För det svenska folket har skogen alltid varit mytomspunnen. Omgivna som vi var av täta skogar var den inte bara en plats, utan en agent som kunde reagera och agera på eget bevåg.

Många är de av folktrons ritualer som är knutna till skogen, och än fler är de berättelser och sagor som springer ur den. Vi levde med skogen, anpassade oss efter den och den efter oss, men ändå i symbios.

Än idag älskar granskogsfolket sina skogar, men numera är symbiosen hotad och avverkningarna av riktig skog har präglat och format många av de svenska skogarna till oigenkännlighet. Alla som åkt med bil eller tåg genom Sverige och susat förbi skogarna med raka rader av tallar i tusental har sett det.

Så ser inte en riktig skog ut, det är planterad skog med syfte är att bringa värde till skogsbolagen. Den biologiska mångfalden har ingen plats i en sådan monokultur.

En skog är inte bara resurser och värden, den är en levande organism i sin egen rätt, befolkad av varelser som är egna subjekt. Ironin i att det är just Ronjaskogen som nu hotas av avverkning är påtaglig, då skogen i Ronja Rövardotter är en myllrande plats bebodd av djur och väsen med liv som är ständigt pågående också bortanför människans blick.

Här finns ett egenvärde oberoende av vad som kan utvinnas och exploateras. ”Dina rävungar! Din skog! Rävungarna är sina egna, förstår du det? Och de lever i rävarnas skog...” skrev Lindgren, men idag är det inte längre rävarnas skog, utan Mark S i Strängnäs resursförädling AB:s skog.

Resursförädling, ja, det är alltså vad man kallar det när man planerar att avverka 45 hektar, hela Ulvaskogen. Avverkning har varit aktuellt tidigare men stoppats. Hotet kvarstår dock, särskilt efter att artskyddsförordningen ändras efter 1 november.

Då kommer knäroten, som återfinns i Ulvaskogen och idag är en rödlistad art, att flyttas ner och få en ny skyddsstatus motsvarande grundläggande skydd. Grundläggande skydd räcker inte för att stoppa skogsavverkning, trots att knäroten är en viktig signalart som visar på höga naturvärden i en kontinuitetsskog.

Naturskyddsföreningen har inventerat Ulvaskogen och utöver knäroten hittat andra skyddsvärda arter, som bombmurkla och spillkråka. Det är dessa fynd som hittills har räddat skogen, men frågan är om det kommer räcka när den nya artskyddsförordningen träder i kraft.

Hos Naturskyddsföreningen kan vi också läsa att det varje dag avverkas cirka 100 fotbollsplaner skyddsvärd skog i Sverige. Det innebär att hälften av dagens oskyddade skogar med höga naturvärden kommer vara helt avverkade inom 25 år. Den kan inte återplanteras, en skog är något som har växt fram över lång tid, arter och organismer huller om buller, i olika åldrar och stadier av sin existens.

Ulvaskogen är också en port till Sörmlandsleden, och en plats dit människor i generationer har sökt sig för rekreation och avslappning. Här har man gått på samma stigar, stannat vid samma krokiga träd, vilat på samma släta sten. Här har sagorna bubblat, milorna sprakat och skogsrået skrattat.

Nu är skogen förbered för avverkning, med timmervägar och avstjälpningsplatser. Kommunen ser förvisso ett högt värde i skogen, kanske främst som just rekreationsområde, men menar samtidigt att man inte kan köpa till vilket pris som helst. Men hur sätter man ett pris på ett levande minne, och på döende arter?

 

Saruman slår sig ned i Jämtland

Den elaka trollkarlen Saruman från Sagan om ringen som kommunicerar med mörkrets furste genom sin PALANTIR.

En annan nyhet som nyss briserade är den om att Palantirs VD Alex Karp köpt över 15 000 hektar skog- och fjällmark i Jämtland. Enligt egen utsago motiverades köpet bland annat av VD:ns intresse för skidåkning. Palantir har gjort sig kända genom att erbjuda lösningar för massövervakning och för sitt täta samarbete med militär och underrättelsetjänster runt om i världen. VD:n Karp äger redan tusentals hektar mark i USA, bland annat i den bergiga delstaten Colorado, samt flera fastigheter i Norge. Och nu ska vi tro på att han behöver ytterligare 15 000 hektar mark i Sverige för att kunna åka skidor.

Palantir används flitigt av Israels militär.

Oroväckande utveckling med flera skräckexempel

Nyligen kom även nyheten om att dataföretaget Google olagligen hade avverkad över 400 000 (!) träd för att bereda marken för AI-datacenter.

Det rör sig om hundratals hektar nära de små orterna Muhos och Otanmäki. Google själva menar att det rör sig om ett missförstånd och menar att man ska kompensera sitt misstag med att plantera ny ”skog”.

Sedan uppståndelsen har Finlands naturskyddsförbund även lyft Googles avverkning i Fredrikshamn, som man menar inte har gått rätt till, och de förbereder nu en polisanmälan. I Fredrikshamn planerar Google att bygga totalt elva datacenter. Är det bland dessa vi ska vandra i framtiden, kan man fråga sig? Ska våra barn bygga kojor och grilla korv till ljudet av en serverhalls outtröttliga brummande?

Sverige har alltid varit ett skogsland, skogen har varit vår lunga, vår kyrka, vår värme och vårt matförråd. Den har präglat Sverige och svenskarna i hundratals år, och nu försvinner den i en rasande takt. Till nytta för skogsbolag och multinationella företag.

En skog är inte skitpapper, kartong och brädor. Den är ingen kalkyl. Det är folkets levande minne, och det är bombmurklans skog, knärotens skog, och alla levande arters skog. Stoppa avverkningen av Ulvaskogen!

 

Föredrag: De bortglömda Sörmländska häxprocesserna

Publicerad 26 oktober, 2026 – av Redaktionen