Liknande artiklar:

Hägringar och minnesluckor på semestern

Publicerad 12 juli, 2024 – av Katrin Nilsson

”Enkla tips” proklamerar nu att vi nu behöver koppla av, buffra, hämta andan och fylla på batterierna så effektivt som möjligt innan kneget surrar igång igen i augusti.

Men hur gör man det? Inte alla gör det med en pina colada i hängmattan. Vissa ger järnet.

Ett tecken på det är att flera sportevenemang har haft sin gilla gång i Mariefred den gångna veckan. Semesterloppet har fyllt Mariefred med löpare i alla åldrar. Det blev en festligt glädjerik dag.

Maratonmarschen var en annan stor idrottshändelse. Här kan man gå tills man stupar, eller välja att ge upp innan dess. Jag läste om en av deltagarnas upplevelser under loppet. Utmattningen och sömnbristen hade gjort att han drabbats av förvirring. Han hade plötsligt upplevt magiska färger, fått för sig att han skulle behöva bära en runstenstavla nästa varv och ofta bara låtsats att han fattade vad de andra snackade om.

Ändå var han väldigt positiv till tävlingen. Den var nog spännande att vara med om ändå och den här årstiden vill man kapa trossarna och ge sig ut på äventyr.

Även jag har upplevt hägringar. Under en resa var jag och min syster, i tonåren, på väg till Puttgarten. Vi skulle lifta dit för att ta färjan till Rödby.

Problemet var att vi inte sovit på två dygn. Men jag gick ändå på, prudentligt bärandes på min fina fjällrävenryggsäck.

Två mycket små män står plötsligt vid sidan av vägen. De tjattrar om något, men jag förstår inte vad de säger. Den ena ser ut som en klassisk narr med schackrutig kostym och pinglor på mössan. Den andra är rund och klädd i färgglada kläder.

Hur kan de vara så pyttesmå och vad vill de tänker jag?

Jag vacklar till och vaknar. Vi är sedan två dygn på väg Puttgarden. Två dagar och två nätter utan sömn. Vi liftar, men när ett fordon stannar och bildörren öppnas minns jag ingenting. Inte min syster heller. Vart var det vi skulle? Vi söker i vårt minne efter namnet och sedan börjar vi skratta. Långt om länge når vi Puttgarden.

Tidigare, på vägen upp genom Tyskland, gjorde olyckliga omständigheter att vi fick kliva av en bil mitt på autobahn. Man får inte stanna där och bilarna kan köra över 200 kilometer i timmen. Det känns snabbt, kan jag berätta, när man går med sin ryggsäck på vägrenen med den toksnabba trafiken på ena sidan och en ganska konstig växtlighet på den andra.

Det var inte som svenska skogar, eller kalhyggen där man kan titta in. Det var någon slags snårig, tät, mörk grönska, omöjlig att ta sig fram i föreställde jag mig.

Vi tassade längst med vägkanten. Detta var inte den mest lyckade av dagar som hade blivit natt. När vi kom fram till en rastplats somnade vi gott på den välklippta gräsmattan med dom färggranna bensinautomaterna som utsikt.

Resan var tidvis ruffig men minnesvärd. Möjligen kan man inte kalla den semester och liftning kan vara ett sopigt sätt att ta sig fram.

Men resan satte ju tillvaron i perspektiv, bjöd på många mer eller mindre välkomna överraskningar och skapade minnen för livet, som man kanske hoppas att en semester ska göra.

Höstsalong på Strängnäs konstgalleri

Publicerad Igår 13:25 – av Redaktionen

På Trädgårdsgatan 24 hittar du Strängnäs konstgalleri som idag öppnar dörrarna till årets höstsalong. 16 konstnärer med olika bakgrund, formspråk och stil visar under veckan upp ett brett urval av olika konstformer. Det blir både måleri, foto och skulptur som i olika tolkningar möter höstens speciella färger och stämningar.

En konstutställning är inte bara ett tillfälle för konstnären att visa upp sina verk, utan också för betraktaren att inspireras, reflektera och utveckla sin egen kreativitet. På så sätt blir konstutställningen en förlängning av och länk till samhället estetiska värden. Att få uppleva och uppskatta skönhet och skapandeprocesser med våra sinnen är en lisa för själen i tider där automatisering, AI och passivisering via skärmar ständigt konkurrerar om vår uppmärksamhet. Den kulturella upplevelsen som konsten skapar hos individen kan inte AI-genereras, den upplevelsen är bara din.

Galleriet drivs ideellt av Strängnäs Konstgalleri förening vars ambition är att tillgängliggöra konsten för allmänheten, men också sänka tröskeln för konstnärer att kunna ställa ut. Grundarna Arja och Dan Hermansson arbetar utan arvode, drivkrafterna är konsten och konstnären.

Skaka av dig höstmörkret och kliv in i höstsalongens färgsprakande värme. Upptäck nya favoriter, fantasieggande och tankeväckande uttryck och möt konsten på nära håll. Kanske hittar du också ett verk att ta med dig hem.

Veckan inleds med vernissage på lördagen och pågår fram till 8 november. Medverkande konstnärer är Ilse-Marie Hattenhauer, Cecilia Nyberg, Arja Hermansson, Hassan Jamshidian, Tutta Domenstam, Elisabeth Andersson, Christine Pettersson, Christine Öberg, Inger Cederin, BrittMarie Schylter, Christina Eriksson Östblom, Annica Ewermo, Erika Wretström, Birgitta Jonsson, Monica Mokko och Gunilla Ljung.

 

Öppettider:

Lör-sön: 12-16

Mån-tors: 13-17

Fredag: 13-16

Smakprov på några av de vackra tavlorna finns på länken här.

Petras blommor växer så det knakar!

Publicerad 30 oktober, 2026 – av Redaktionen

På släktgården Norrlöts gård hittar vi i ett av växthusen Petras Blommor. Här hyr hon in sig hos gamla klasskamraten Johan Sevén, som precis som Petra själv kommer från Enhörna. De har båda släkter som har bott här sen generationer tillbaka.

Petra började i april 2025 med en butik på 40 kvm nära kommungränsen mellan Södertälje och Nykvarn. Nu i september flyttade verksamheten till ett av växthusen på Norrlöts gård där Norrlöts handelsträdgård tidigare låg. Hon är utbildad florist och utöver butiken erbjuder hon också olika tjänster i form av veckoprenumerationer av säsongens blommor och blomsterarrangemang för både bröllop och begravning.

Även om hennes huvudfokus ligger på blommor så är tanken att butiken ska utvecklas till en livsstilsbutik och en helhetsupplevelse där besökaren omgärdas av goda dofter och vackra intryck. När vi besöker butiken går vi runt länge och upptäcker genomtänkta detaljer i varje vrå. Här fanns utöver blommor både kläder, väldoftande krämer, små askar med karameller och vackra inredningsdetaljer. Bakom ett skynke hägrade butikens julavdelning som ännu inte hade hunnit öppna då men som hade premiär i tisdags.

Både Petra och Johan hoppas att expansionen och satsningen på området ska göra gården till ett mer etablerat besöksmål. Utöver Petras verksamhet finns också ett gemytligt café, vackra promenadslingor, en labyrintliknande kuriosabutik, minigolf, trampbilar och lekyta för barnen. Gården ligger vackert belägen omgiven av fält och skogar. En trevlig dagsutflykt för både stora och små!

 

Rådjurssäker blomma perfekt till jul!

Julros är en vacker perenn (flerårig). Den är giftig och ratas generellt av rådjur.

Trivs bäst svalt ute och passar i kruka på skyddad plats mot husvägg, inglasad balkong eller förstukvist. Blommar länge vid milda vintrar. Kan planteras ut i rabatt. Tål några minusgrader men bör flyttas eller täckas vid sträng kyla. Den får inte bli ståendes i vatten.

Vad är en skog värd?

Publicerad 28 oktober, 2026 – av Redaktionen

För det svenska folket har skogen alltid varit mytomspunnen. Omgivna som vi var av täta skogar var den inte bara en plats, utan en agent som kunde reagera och agera på eget bevåg.

Många är de av folktrons ritualer som är knutna till skogen, och än fler är de berättelser och sagor som springer ur den. Vi levde med skogen, anpassade oss efter den och den efter oss, men ändå i symbios.

Än idag älskar granskogsfolket sina skogar, men numera är symbiosen hotad och avverkningarna av riktig skog har präglat och format många av de svenska skogarna till oigenkännlighet. Alla som åkt med bil eller tåg genom Sverige och susat förbi skogarna med raka rader av tallar i tusental har sett det.

Så ser inte en riktig skog ut, det är planterad skog med syfte är att bringa värde till skogsbolagen. Den biologiska mångfalden har ingen plats i en sådan monokultur.

En skog är inte bara resurser och värden, den är en levande organism i sin egen rätt, befolkad av varelser som är egna subjekt. Ironin i att det är just Ronjaskogen som nu hotas av avverkning är påtaglig, då skogen i Ronja Rövardotter är en myllrande plats bebodd av djur och väsen med liv som är ständigt pågående också bortanför människans blick.

Här finns ett egenvärde oberoende av vad som kan utvinnas och exploateras. ”Dina rävungar! Din skog! Rävungarna är sina egna, förstår du det? Och de lever i rävarnas skog...” skrev Lindgren, men idag är det inte längre rävarnas skog, utan Mark S i Strängnäs resursförädling AB:s skog.

Resursförädling, ja, det är alltså vad man kallar det när man planerar att avverka 45 hektar, hela Ulvaskogen. Avverkning har varit aktuellt tidigare men stoppats. Hotet kvarstår dock, särskilt efter att artskyddsförordningen ändras efter 1 november.

Då kommer knäroten, som återfinns i Ulvaskogen och idag är en rödlistad art, att flyttas ner och få en ny skyddsstatus motsvarande grundläggande skydd. Grundläggande skydd räcker inte för att stoppa skogsavverkning, trots att knäroten är en viktig signalart som visar på höga naturvärden i en kontinuitetsskog.

Naturskyddsföreningen har inventerat Ulvaskogen och utöver knäroten hittat andra skyddsvärda arter, som bombmurkla och spillkråka. Det är dessa fynd som hittills har räddat skogen, men frågan är om det kommer räcka när den nya artskyddsförordningen träder i kraft.

Hos Naturskyddsföreningen kan vi också läsa att det varje dag avverkas cirka 100 fotbollsplaner skyddsvärd skog i Sverige. Det innebär att hälften av dagens oskyddade skogar med höga naturvärden kommer vara helt avverkade inom 25 år. Den kan inte återplanteras, en skog är något som har växt fram över lång tid, arter och organismer huller om buller, i olika åldrar och stadier av sin existens.

Ulvaskogen är också en port till Sörmlandsleden, och en plats dit människor i generationer har sökt sig för rekreation och avslappning. Här har man gått på samma stigar, stannat vid samma krokiga träd, vilat på samma släta sten. Här har sagorna bubblat, milorna sprakat och skogsrået skrattat.

Nu är skogen förbered för avverkning, med timmervägar och avstjälpningsplatser. Kommunen ser förvisso ett högt värde i skogen, kanske främst som just rekreationsområde, men menar samtidigt att man inte kan köpa till vilket pris som helst. Men hur sätter man ett pris på ett levande minne, och på döende arter?

 

Saruman slår sig ned i Jämtland

Den elaka trollkarlen Saruman från Sagan om ringen som kommunicerar med mörkrets furste genom sin PALANTIR.

En annan nyhet som nyss briserade är den om att Palantirs VD Alex Karp köpt över 15 000 hektar skog- och fjällmark i Jämtland. Enligt egen utsago motiverades köpet bland annat av VD:ns intresse för skidåkning. Palantir har gjort sig kända genom att erbjuda lösningar för massövervakning och för sitt täta samarbete med militär och underrättelsetjänster runt om i världen. VD:n Karp äger redan tusentals hektar mark i USA, bland annat i den bergiga delstaten Colorado, samt flera fastigheter i Norge. Och nu ska vi tro på att han behöver ytterligare 15 000 hektar mark i Sverige för att kunna åka skidor.

Palantir används flitigt av Israels militär.

Oroväckande utveckling med flera skräckexempel

Nyligen kom även nyheten om att dataföretaget Google olagligen hade avverkad över 400 000 (!) träd för att bereda marken för AI-datacenter.

Det rör sig om hundratals hektar nära de små orterna Muhos och Otanmäki. Google själva menar att det rör sig om ett missförstånd och menar att man ska kompensera sitt misstag med att plantera ny ”skog”.

Sedan uppståndelsen har Finlands naturskyddsförbund även lyft Googles avverkning i Fredrikshamn, som man menar inte har gått rätt till, och de förbereder nu en polisanmälan. I Fredrikshamn planerar Google att bygga totalt elva datacenter. Är det bland dessa vi ska vandra i framtiden, kan man fråga sig? Ska våra barn bygga kojor och grilla korv till ljudet av en serverhalls outtröttliga brummande?

Sverige har alltid varit ett skogsland, skogen har varit vår lunga, vår kyrka, vår värme och vårt matförråd. Den har präglat Sverige och svenskarna i hundratals år, och nu försvinner den i en rasande takt. Till nytta för skogsbolag och multinationella företag.

En skog är inte skitpapper, kartong och brädor. Den är ingen kalkyl. Det är folkets levande minne, och det är bombmurklans skog, knärotens skog, och alla levande arters skog. Stoppa avverkningen av Ulvaskogen!

 

Föredrag: De bortglömda Sörmländska häxprocesserna

Publicerad 26 oktober, 2026 – av Redaktionen