Släktgården Berga säteri vill bli självförsörjande på solenergi

Publicerad 29 augusti, 2024 – av Mariefreds tidning/Måsen

Berga säteri utanför Åkers styckebruk arbetar sedan länge aktivt med sin energi- och klimatomställning. Nu sätter de upp solceller på ladugårdstaken och siktar på att bli självförsörjande på förnybar energi från solen.

Solör Bioenergi och Strängnäs kommunföretag har tecknat ett samverkansavtal för att tillsammans bidra till en snabbare energi- och klimatomställning i hela Strängnäs kommun. Totalt satsas 60 miljoner kronor för det gemensamma arbetet och genom Klimatfond Strängnäs kan andra lokala företag, föreningar och kommunen ta del av satsningen.

Berga säteri ligger vackert i det böljande jordbrukslandskapet mellan Åkers styckebruk och Strängnäs. Gården har gamla anor och är sedan 1860-talet i släkten von Stockenströms ägo. Calle von Stockenström som är den ena ägaren har sedan länge ett miljöengagemang och nu har Berga säteri sökt och beviljats bidrag från Klimatfond Strängnäs för att kunna genomföra sin satsning och sätta upp solceller på två ladugårdar.

– I samband med att vi bygger om taken sätter vi upp drygt 700 solcellspaneler på takens sydsidor, berättar Calle.

På de bägge ladugårdsbyggnaderna blir det tillsammans ungefär 1 500 kvadratmeter solceller som bedöms kunna ge omkring 281 000 kWh energi per år.

– Det beror såklart mycket på vädret, men vi räknar med att kunna bli självförsörjande, säger Calle och konstaterar att det här är en långsiktig satsning.

Något som drar mycket el sommartid är att torka spannmål.

– Under en intensiv period på en dryg månad går torken dygnet runt. Vi skulle vilja kunna driva den på solenergi även nattetid, men eftersom vi inte får någon energi från solen då behöver vi komplettera med batterier framöver för att kunna lagra solenergin, säger Calle.

På sikt hoppas de på att kunna bli självförsörjande på el från solcellerna.

Att montera solceller på taken är inte den enda klimatsatsning Berga säteri gör. Genom åren har de genomfört flera åtgärder, både för att minska sin klimatpåverkan vid energianvändning och när det gäller vatten och biologisk mångfald. Redan 1992 anslöt man sig till fjärrvärme.

– Vi har minskat användningen av olja med ungefär 100 kubikmeter per år, energi som främst gick åt till spannmålstorkning, berättar Calle.

De har täckdikat en del odlingsmark med kalkfilterdiken som bland annat minskar risken för att fosfor hamnar i vattendrag i närheten där det kan orsaka övergödning. På gården har de även 1 mil kantzoner utmed åkermarken – en 6 meter bred zon som inte odlas för den biologiska mångfaldens skull. De filtrerar även avrinningsvatten från åkermarken och stabiliserar jorden för att minska erosion.

– Vi har ungefär 2 hektar mark där solrosor kantar, berättar Calle.

Att få el från solen är en långsiktig satsning för framtiden och kommande generationer. Calle – som själv är uppvuxen på gården – har tre söner, varav en är involverad i driften av gården.

– Det handlar om vår vardag och vi vill inte köpa någon el i onödan. Dessutom behöver vi i Sverige fördubbla användningen av förnybar energi på 10 år, konstaterar Calle.

Nu väntar de bara på leveransen av själva solenergianläggningen.

– Vi hoppas att transformatorn som tillverkas i Västerås kommer i början av oktober, avslutar Calle.

 

Foto: Lina Östling

Åkers höstmarknad bjuder på gammaldags stämning

Publicerad 29 oktober, 2026 – av Redaktionen

När morgondimman lättar över Åkers styckebruk och de första stånden börjar fyllas med allt från hemslöjd till nygräddade kanelbullar, går det en speciell förväntan genom byn. Besökare strosar mellan borden, smakar på rökt korv, klämmer på grönsaker och stannar till där någon ropar ut dagens priser. Mitt i allt detta hittar man ofta det som drar till sig flest nyfikna blickar: tombolan, lyckohjulet och chokladhjulet, där en liten slant kan förvandlas till en oväntad vinst. Det är precis den där kittlande känslan av slump och spänning som har följt svenska marknader i generationer.

Just den där dragningen mot spänning och chans har tagit sig nya former i takt med att vardagen flyttat allt mer online. Den som uppskattar pirret vid lyckohjulet men gärna vill utforska underhållning hemifrån hittar i dag gott om jämförelsesidor som guidar svenska spelare rätt. En välgjord översikt över bästa online casinon brukar förklara hur spelutbudet skiljer sig åt, vilka bonusar och frisnurr som erbjuds och hur betalningar sköts smidigt med Swish, Trustly och BankID. Sådana guider lyfter också fram vikten av ansvarsfullt spelande och sammanfattar recensioner av välkända namn som LeoVegas och Videoslots i tydliga jämförelsetabeller, så att den intresserade snabbt får en överblick innan något prövas. För en vuxen besökare som gillar höstmarknadens stämning kan det kännas som en naturlig förlängning av samma nöje.

Marknaden som mötesplats genom tiderna

Höstmarknader har en lång och djup historia i den här delen av Sörmland. Redan när skörden var bärgad och vinterförberedelserna stod för dörren samlades folk från kringliggande gårdar för att byta varor, göra affärer och umgås. Marknaden var inte bara en plats för handel utan också för förströelse. Gycklare, musikanter och olika former av tävlingar hörde till det som gjorde dagen minnesvärd.

I Åker, liksom i Mariefred och Strängnäs, lever den traditionen vidare. Höstmarknaden är fortfarande en av årets höjdpunkter, en dag då torget fylls av liv och där grannar man inte sett på länge plötsligt dyker upp vid samma kaffestånd. Det är en påminnelse om att marknaden i grunden alltid handlat om gemenskap lika mycket som om kronor och ören.

Lyckohjulet och chansens charm

Själva kärnan i marknadens spänning är ofta de små spelen om lyckan. Tombolan med sina hoprullade lotter, chokladhjulet som snurrar med ett surrande ljud och fiskdammens oväntade fynd hör alla till det som fått besökare att stanna till i alla tider. Det handlar sällan om stora summor. Snarare är det själva ögonblicket av osäkerhet, den där korta pausen innan hjulet stannar, som skapar lockelsen.

Psykologin bakom är enkel men tidlös. Människan dras till det oförutsägbara, till känslan av att vad som helst kan hända. Det är samma känsla som får en att hålla andan när en lott skrapas fram eller när en siffra ska matchas. På höstmarknaden i Åker är det en harmlös och trivsam form av spänning, inbäddad i dofterna av glögg och nygräddat och ljudet av sorlande röster. Den som vill veta mer om kommande turer av traktens mest kända attraktion kan läsa om årets spöktåg och planera sin egen höstupplevelse i god tid.

Höstens nöjen i Mariefredstrakten

Marknaden står förstås inte ensam när mörkret börjar falla tidigare och luften blir skarpare. Trakten kring Mariefred erbjuder en hel palett av upplevelser när hösten gör entré. För den som vill planera sina lediga dagar finns gott om inspiration, bland annat i tipsen om höstaktiviteter runt Gripsholm, där allt från slottsvandringar till stämningsfulla utflykter samlas.

Gemensamt för de flesta höstnöjen är just den där blandningen av tradition och spänning. Ett slottsbesök i skymningen, en promenad genom lövtäckta gränder eller en marknadsdag med lyckohjul – alla erbjuder de ett avbrott från vardagen och en dos av det oväntade. Hösten i Sörmland har alltid handlat om att hitta glädje och värme när naturen drar sig tillbaka.

När spänningen blir en upplevelse

En av de mest älskade höstattraktionerna i trakten är det klassiska spöktåget, som år efter år förvandlar en vanlig tågresa till ett pirrande äventyr. Att spöktåget lockade med läskigheter är knappast någon överraskning för den som upplevt stämningen ombord, där ångloket pustar fram genom höstmörkret och det oväntade lurar runt varje kurva.

Det säger något om hur djupt rotad kärleken till den kontrollerade spänningen är. Oavsett om det handlar om ett lyckohjul på marknaden eller ett tåg fyllt av läskiga överraskningar, är det samma mänskliga drift som lockar: viljan att kittla nerverna i trygga former.

En tradition som förändras men består

Det fina med svensk höstkultur är att den lyckas vara både beständig och föränderlig på samma gång. Själva stommen – marknaderna, spelen om lyckan, de säsongsbundna nöjena – har följt med i århundraden. Formerna anpassar sig dock ständigt efter sin tid. Där tombolan en gång var det enda sättet att pröva lyckan, finns i dag ett betydligt bredare utbud av underhållning för den vuxne som söker lite extra spänning.

Vad som består är själva känslan. Den där förväntan när hjulet snurrar, nyfikenheten inför det okända och glädjen i att dela stunden med andra. Åkers höstmarknad är på så vis både ett fönster mot det förflutna och en levande del av nuet – en påminnelse om att människans fascination för slump, spänning och gemenskap aldrig riktigt går ur tiden. Och när nästa höst gör sitt intåg kommer lyckohjulet att snurra igen, precis som det alltid gjort.

Vad är en skog värd?

Publicerad 28 oktober, 2026 – av Redaktionen

För det svenska folket har skogen alltid varit mytomspunnen. Omgivna som vi var av täta skogar var den inte bara en plats, utan en agent som kunde reagera och agera på eget bevåg.

Många är de av folktrons ritualer som är knutna till skogen, och än fler är de berättelser och sagor som springer ur den. Vi levde med skogen, anpassade oss efter den och den efter oss, men ändå i symbios.

Än idag älskar granskogsfolket sina skogar, men numera är symbiosen hotad och avverkningarna av riktig skog har präglat och format många av de svenska skogarna till oigenkännlighet. Alla som åkt med bil eller tåg genom Sverige och susat förbi skogarna med raka rader av tallar i tusental har sett det.

Så ser inte en riktig skog ut, det är planterad skog med syfte är att bringa värde till skogsbolagen. Den biologiska mångfalden har ingen plats i en sådan monokultur.

En skog är inte bara resurser och värden, den är en levande organism i sin egen rätt, befolkad av varelser som är egna subjekt. Ironin i att det är just Ronjaskogen som nu hotas av avverkning är påtaglig, då skogen i Ronja Rövardotter är en myllrande plats bebodd av djur och väsen med liv som är ständigt pågående också bortanför människans blick.

Här finns ett egenvärde oberoende av vad som kan utvinnas och exploateras. ”Dina rävungar! Din skog! Rävungarna är sina egna, förstår du det? Och de lever i rävarnas skog...” skrev Lindgren, men idag är det inte längre rävarnas skog, utan Mark S i Strängnäs resursförädling AB:s skog.

Resursförädling, ja, det är alltså vad man kallar det när man planerar att avverka 45 hektar, hela Ulvaskogen. Avverkning har varit aktuellt tidigare men stoppats. Hotet kvarstår dock, särskilt efter att artskyddsförordningen ändras efter 1 november.

Då kommer knäroten, som återfinns i Ulvaskogen och idag är en rödlistad art, att flyttas ner och få en ny skyddsstatus motsvarande grundläggande skydd. Grundläggande skydd räcker inte för att stoppa skogsavverkning, trots att knäroten är en viktig signalart som visar på höga naturvärden i en kontinuitetsskog.

Naturskyddsföreningen har inventerat Ulvaskogen och utöver knäroten hittat andra skyddsvärda arter, som bombmurkla och spillkråka. Det är dessa fynd som hittills har räddat skogen, men frågan är om det kommer räcka när den nya artskyddsförordningen träder i kraft.

Hos Naturskyddsföreningen kan vi också läsa att det varje dag avverkas cirka 100 fotbollsplaner skyddsvärd skog i Sverige. Det innebär att hälften av dagens oskyddade skogar med höga naturvärden kommer vara helt avverkade inom 25 år. Den kan inte återplanteras, en skog är något som har växt fram över lång tid, arter och organismer huller om buller, i olika åldrar och stadier av sin existens.

Ulvaskogen är också en port till Sörmlandsleden, och en plats dit människor i generationer har sökt sig för rekreation och avslappning. Här har man gått på samma stigar, stannat vid samma krokiga träd, vilat på samma släta sten. Här har sagorna bubblat, milorna sprakat och skogsrået skrattat.

Nu är skogen förbered för avverkning, med timmervägar och avstjälpningsplatser. Kommunen ser förvisso ett högt värde i skogen, kanske främst som just rekreationsområde, men menar samtidigt att man inte kan köpa till vilket pris som helst. Men hur sätter man ett pris på ett levande minne, och på döende arter?

 

Saruman slår sig ned i Jämtland

Den elaka trollkarlen Saruman från Sagan om ringen som kommunicerar med mörkrets furste genom sin PALANTIR.

En annan nyhet som nyss briserade är den om att Palantirs VD Alex Karp köpt över 15 000 hektar skog- och fjällmark i Jämtland. Enligt egen utsago motiverades köpet bland annat av VD:ns intresse för skidåkning. Palantir har gjort sig kända genom att erbjuda lösningar för massövervakning och för sitt täta samarbete med militär och underrättelsetjänster runt om i världen. VD:n Karp äger redan tusentals hektar mark i USA, bland annat i den bergiga delstaten Colorado, samt flera fastigheter i Norge. Och nu ska vi tro på att han behöver ytterligare 15 000 hektar mark i Sverige för att kunna åka skidor.

Palantir används flitigt av Israels militär.

Oroväckande utveckling med flera skräckexempel

Nyligen kom även nyheten om att dataföretaget Google olagligen hade avverkad över 400 000 (!) träd för att bereda marken för AI-datacenter.

Det rör sig om hundratals hektar nära de små orterna Muhos och Otanmäki. Google själva menar att det rör sig om ett missförstånd och menar att man ska kompensera sitt misstag med att plantera ny ”skog”.

Sedan uppståndelsen har Finlands naturskyddsförbund även lyft Googles avverkning i Fredrikshamn, som man menar inte har gått rätt till, och de förbereder nu en polisanmälan. I Fredrikshamn planerar Google att bygga totalt elva datacenter. Är det bland dessa vi ska vandra i framtiden, kan man fråga sig? Ska våra barn bygga kojor och grilla korv till ljudet av en serverhalls outtröttliga brummande?

Sverige har alltid varit ett skogsland, skogen har varit vår lunga, vår kyrka, vår värme och vårt matförråd. Den har präglat Sverige och svenskarna i hundratals år, och nu försvinner den i en rasande takt. Till nytta för skogsbolag och multinationella företag.

En skog är inte skitpapper, kartong och brädor. Den är ingen kalkyl. Det är folkets levande minne, och det är bombmurklans skog, knärotens skog, och alla levande arters skog. Stoppa avverkningen av Ulvaskogen!

 

Föredrag: De bortglömda Sörmländska häxprocesserna

Publicerad 26 oktober, 2026 – av Redaktionen

Soliga miner trots mulet väder

Publicerad 25 oktober, 2026 – av Redaktionen

Trots det tunga molntäcket som hängde över bygden så var stämningen god på Åkers höstmarknad. Precis som utlovad var den liten men gemytlig, och här fanns gott om tid att i egen takt gå igenom knallarnas bord. Främst såldes mat och hantverk, och vi uppskattade också mycket kokkaffet över öppen eld som bidrog till den mysiga stämningen. Här var det skönt att värma frusna fingrar och vila trötta ben.

 

Trots att marknaden var liten märkte vi av ett stort engagemang från de lokala föreningarna. Ung i Strängnäs var där med sin rullande fritidsgård och erbjöd kluriga spel, ansiktsmålning och färgpennor till ritsugna barn. Vi på Måsen blev imponerade av ungdomarna som höll i aktiviteterna, det var roligt att se deras engagemang!

På plats fanns så klart Nätverk Åker som hade ett eget tält där man informerade om sin verksamhet. Det är nätverket som ligger bakom höstmarknaden och föreningen syfte är att utveckla både företagandet och hela orten till en livskraftig plats för både företag och invånare. Här fanns bl.a. företagen Krutbruket och OrganiZera representerade.

I tältet bredvid satt Strängnäs författarnätverk som just nu har en pågående fototävling, och som laddar för Strängnäs bokfestival i slutet av november.

Vi stannade hos Åkers hembygdsförening och pratade om Ulvaskogen som hotas av kalavverkning. Skogen är en över 100 år gammal kontinuitetsskog, vilket innebär att den aldrig har kalavverkats och att den har varit kontinuerligt trädbevuxen. Träden har därför olika åldrar och storlekar, vilket ger en stor biologisk variation. Utöver att vara ett uppskattat rekreationsområde är det också en av få gammelskogar som finns kvar i området varför den har ett väldigt högt naturvärde. En avverkning kommer dessutom försämra vattenkvalitén i de omkringliggande sjöarna, påverka verksamma turistföretag negativt, och rasera historiska minnesmärken i skogen. Att avverka Ulvaskogen skulle vara en oåterkallelig katastrof för den gamla sagoskogen och en förlust för både nutidens och framtidens kommuninvånare.

Hembygdsföreningen har engagerat sig starkt i frågan, liksom medborgarinitiativet Rädda Ulvaskogen som nyligen arrangerade Ronja Rövardotter i Ulvaskogen. Tveka inte att kontakta dem om du själv vill bidra eller stötta!

Det pågår också en namninsamling för att stoppa avverkningen. Länk här.

Från marknaden tar vi med oss en känsla av råg i ryggen och eldsjälar som brinner för sin bygd. Precis som Nätverk Åker själva skriver på sin hemsida är Åker mer än bara historia. Det är levande, aktivt och växande, och här finns både framtidstro och framåtanda.