Äventyr med Ronja och Birk i Ulvaskogen

Publicerad 14 oktober, 2025 – av Öfre Slotts Media

Den mjuka mossan är grön och höstsolen sipprar in mellan trädgrenarna när Vargasången ljuder mellan de höga granarna. Det är gruppen Rädda Ulvaskogen som för andra året spelar Ronja Rövardotter i skogen som de kämpar för att bevara. 

Under Ronja-vandringen får åskådarna både uppleva äventyr med Ronja och Birk och se Ulvaskogen i septemberskrud. 

Leena Tegevi, som är en av initiativtagarna till Rädda Ulvaskogen, tycker att alla borde vandra i Ulvaskogen för att se hur vacker den är.

- Skogen är fantastisk. Under hösten är det också en speciell atmosfär. Det är också skönt och friskt, på samma gång som solen skiner och värmer lite.

Åskådarna får både träffa rövare, vildvittror och rumpnissar samt många av de andra populära karaktärerna i Ronja Rövardotter. Förutom Ronja och Birk finns till exempel Skalle-Per, och andra rövare med. 

Hotet kommer i den här berättelsen inte bara från rivaliserande rövare och skogens alla väsen utan också från skogsmaskinerna som Ronjas pappa varnar henne för när hon ska ge sig ut i skogen med Birk. 

Mattis spelas av Samuel Jarrick och Lovis av Maria Hörnell, medan Ronja och Birk gestaltas av syskonen Lou Spetz Hasson och Levi Spetz Hasson. 

Efter att ha vandrat genom skogen och tampats med vildvittror, mött rövare till häst och gjort sig bekanta med allehanda väsen beger sig Ronja och Birk till slut till Ulvadammen och rövarlägret. Där får åskådarna också vara med och utbrista i det stora Ulvaskriket. 

Leena understryker att det är första prioritet när man gör ett evenemang som Ronja-vandringen att man är rädd om skogen och dess invånare och inte lämnar några spår efter sig. 

Många frivilliga har dragit sitt strå till stacken för att kunna genomföra teatervandringen och lagt ned många arbetstimmar för att få till alla detaljer i föreställningen. Bland annat har gruppen tillverkat dockor som föreställer fyra rumpnissar som åskådarna träffar på bland mossorna under vandringen. 

- Det har varit 33 volontärer som gjort allt från att skådespela till att ordna rekvisita och vara parkeringsvakter. 

Ulvaskogen intill Visnaren är ett uppskattat strövområde. Efter att cirka 45 hektar av skogen avverkningsanmälts av Finja betong förra året hittade Naturskyddsföreningen ett antal fridlysta arter som bombmurkla, knärot och spillkråka. De överklagade till Mark-och miljödomstolen, som stoppade avverkningen. 

Detta kan dock i framtiden ändras eftersom regeringen har aviserat att man vill införa nya regler för skogsindustrin som ska förenkla processen att avverka och bland annat lätta på artskyddet.

Som MT/Måsen tidigare skrivit om beslutade kommunen också att säga nej till e-förslaget att göra Ulvaskogen till Naturreservat med hänvisning till att ”områdets framtida hantering ska beaktas i det pågående arbetet med att revidera kommunens grönplan.”

- Vi tycker naturligtvis att det är tråkigt. Att inkludera Ulvaskogen i grönplanen ger ju inte Ulvaskogen något skydd, säger Leena. 

Gruppen Rädda Ulvaskogen har hittills samlat in 3 500 namn för att bevara skogen. Bland de många föreningar och individer som stödjer Rädda Ulvaskogen finns Naturskyddsföreningen, Åkers hembydsföreningen, Kanotkungen, Åker Sweden med flera. 

Nu har ett antal aktörer från Åkers styckebruk tillsammans med Rädda Ulvaskogen också lämnat in ett e-förslag till kommunen där man föreslår att Strängnäs kommun ”beslutar om ett interimistiskt förbud mot avverkning av Ulvaskogen vid sjön Visnaren i avvaktan på att kommunens grönplanutredning blir färdigställd genom att inleda en skyddsprocess.”

/Katrin Nilsson

Som ett skimrande sagoland

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Storögda hjortar, en flicka i en guldskimrande båt och strandfåglar på parad är några av de varelser man just nu kan möta på Multeum. Konstnären Kira Malmstens verk fyller konsthallen med en både fridfull och lite oroväckande närvaro.

Inspirationen hämtar Kira från livet självt och från materialen hon använder, som garn, textil och koppar. Ibland möts djuren och människorna i verken, ibland inte.

- Jag har en bakgrund som jordbrukare. Det är naturen och själva skapelsen jag har som klangbotten. Hela undret på något sätt.

Här finns både textilkonst och verk som är konstruerade av metalltråd. Konstverken har skapats under många år.

Det sköra livet är utställningens namn.

- Jag tänker att livet är skört och vi borde ha varit lite mer försiktiga. Livet är ömtåligt som en fjärilsvinge.

I utställningen finns många djur. Kira funderar mycket över hur människan har övertaget och använder sig av dem.

- Hela naturen och djuren är så utsatta av människornas framfart. De har ingen talan utan får bara lov att finna sig. Det är det som är så sorgligt och smärtsamt

Kira sörjer över att både tama och vilda djur är utsatta för människans godtycke.

- Jag har varit på griserier och sett hur suggorna står instängda i bås när de ska grisa. Vi tar oss sådana otroliga friheter när vi handskas med djur.

På samma gång tar vi inte hand om oss själva särskilt bra heller, säger Kira.

- Människor borde ju vara mot sig själva som de är mot en hund. Man tvingar inte en hund att röka 20 cigaretter om dagen, eller dricka sprit.

Dessutom motionerar man hunden.

- Man borde vara lika snäll mot sig själv som man är mot en hund.

I konsten är djuren också en slags stämning för Kira.

- Ett djur är nästan som en färg. Man får en viss känsla när man ser en häst, en fågel eller en groda.

På bildväven Sorg står en kvinna i röd klänning omgiven av svarta fåglar. Hon håller en av dem i famnen. Man vet inte ifall det är ömsint eller inte. De andra fåglarna ser ut att attackera henne.

- Jag var 38, hade fyra barn och var jordbrukarhustru. Det var en jobbig period i livet.

Kiras konstverk får man tolka själv, förklarar hon.

- Jag försöker skapa en stämning och sedan kanske var och en upplever någonting själv också. Det kan vara något som jag inte alls känt. Så måste det få vara.

I april bjuder Multeum in till ett samtal med Kira om inspiration, men ibland har Kira inte lust att göra någonting alls.

- Men då är det bara att vänta tills inspirationen kommer.

Kira skissar oftast inte. Hon börjar spontant med materialet och sedan växer konstverket fram.

- Som den senaste väven, I citronfjärilarnas tid, där jag började med tio fötter. Då måste man ju fortsätta.

På väven står en flicka med ett klot i händerna omgiven av två hjortar. Det blir tio fötter i botten av duken. Fötterna kastar också en skugga på väggen bakom.

- Det får en att fundera över vad som är verkligt och inte. Det är spännande.

Kira är lycklig över att få ställa ut på Multeum.

- Jag hade ingen relation till Strängnäs tidigare, men nu har jag det. Det är en jättefin liten stad.

Multeum är också ett fantastiskt ställe att visa sin konst på, tycker Kira.

- Det är så roligt med ett bibliotek. Att det kommer besökare som kanske inte hade tänkt gå på utställning. Människor tittar på konsten och man börjar ofta prata. Jag har fått så många positiva reaktioner här.

/Katrin Nilsson

Cold Case vid Gripsholms slott

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Ett tragiskt mord vid Gripsholms slott? Nej, vilken tur att det bara är ett roligt spel som fem gymnasietjejer har skapat. Med sin analoga mordgåta, hoppas de kunna minska mobilanvändandet och ge människor en rolig social aktivitet.

Vendela Karlsson, Ida Lindgren, Selma Viborg, Ella Gabrielson och Moa Byström går alla på Grillska gymnasiet i Eskilstuna. Förra året startade de sitt UF-företag Cold Case och skapade en mordgåta. MT/Måsen träffar dem på Gripsholms värdshus.

- Den handlar om en nedlagd utredning, ett så kallat ”Cold Case”, förklarar Ella.

Det börjar med en klassåterträff på Gripsholms värdshus.

- Vi har tagit typiska personligheter som brukar vara med i sådana här historier. Det är ett ganska tacksamt tema, förklarar Selma.

Att komma igång var kanske allra svårast, fortsätter hon.

- Vad gör vi nu tänkte vi? Det fanns så många möjligheter.

Det har varit en intensiv tid.

- Att hålla alla deadlines har varit tufft och vi har jobbat många timmar efter skolan.

De som spelar får ett bevismaterial i ett kuvert. Genom att gå igenom det ska man kunna lösa mordfallet. Här finns en nedlagd mordutredning, förhörsprotokoll, en tidningsartikel, ett klassfoto och andra dokument där man kan hitta ledtrådar.

- Fotona har vi gjort genom AI, resten av materialet har gruppen tillverkat och skrivit själva, förklarar Ida.

Språket var en utmaning. De behövde hitta de olika karaktärernas särdrag.

- Vi var tvungna att fundera över hur alla pratar. Hur talar till exempel en polis och vad använder de för termer, förklarar Vendela.

För att kvalitetssäkra har de medan de jobbat med mordgåtan haft provgrupper som spelat. Mordgåtan ska vara spännande och klurig att lösa, men ändå inte alltför svår.

- Det har varit knepigt att lägga spelet på lagom nivå och vi har fått ändra en del varefter.

Mordgåtan tar ofta runt tre timmar att spela. De som har gjort det snabbast har blivit klara på en och halv. Man kan spela i lag och på det sättet blir det en social aktivitet.

- Det passar när man till exempel sitter tillsammans och äter, säger Selma.

När man beslutat vem man tror är mördaren öppnar man facit.

- Men min familj kunde till exempel inte komma överens, så det blev två grupper som trodde att det var olika mördare, berättar Ella.

De startade företaget i september 2025 och redan på julmarknaden förra året var de klara. Då sålde de 20 spel och nu har de sammanlagt sålt 81.

I maj måste de avsluta företaget. Det ingår i kursen.

- Vi vet inte vad vi gör med spelet när vi lägger ned företaget. Det återstår att se, säger Vendela.

I arbetet med UF-företaget får elever på gymnasiet praktisk erfarenhet av företagande. Ett UF-företag ska startas, drivas och avslutas samma läsår. Under den tiden ska man ha hunnit prova att göra en affärsplan, öppna bankkonto med mera.

- Det här har gett oss många viktiga lärdomar, förklarar Ida

Alla i företaget har olika ansvarsområden som VD, ekonomiansvarig, produktionsansvarig etcetera.

- Vi har olika roller men vi samarbetar hela tiden. Vi har också kommit varandra närmare under den här tiden, säger Selma.

Ibland har de velat lite olika saker.

- Då har vi diskuterade vad vi ska göra, berättar Vendela.

Det har aldrig blivit någon allvarlig konflikt. Alla tycker att det har varit berikande och roligt att jobba tillsammans.

- Vi fick slå våra kloka huvuden ihop. Det har varit en kurvig väg men nu är vi alla nöjda, säger Ella.

/Katrin Nilsson

Frihetskamp och familjedrama

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Sommarteater med Wilhelm Tell och höst med familjedramat Mor lilla mor. Stallarholmens kulturförening bjuder både på nyskriven teater och klassiker.

I oktober blir det premiär för Kersti Olin som första gången i livet skrivit en pjäs. Berättelsen Mor lilla mor är ett drama om två systrar och deras gamla mamma.

- Det handlar till stor del om min egen familj.

Kersti drabbades av en stor förlust när hennes far dog för några år sedan. För att komma över sorgen började hon författa.

- Jag var så ledsen. Därför började jag skriva. Jag kände att jag behövde det.

Hennes far var borta och hennes mamma hade blivit änka. När hon sedan började skriva om familjen märkte hon att det blev i dialogform och pjäsen Mor lilla mor växte fram.

- Dramat handlar om en relation mellan två döttrar och deras gamla mamma.

Kersti tar upp många av de ämnen som människor tampas med i familjerelationer, sådant som vilket av barnen som hjälper föräldern mest och vem som är djupast engagerad.

Man kanske funderar över framtiden.

- Vad händer när en förälder behöver mer och mer hjälp och hur tar vi hand om våra äldre.

I rollen som modern har Kersti lyckats engagera skådespelaren Sonja Lund. Sonja har bland annat arbetat på Dramaten och Stockholms stadsteater samt var också med och bildade Turteatern i Stockholm.

- Sonja är en fantastiskt skådespelerska med en lång och mångsidig skådespelarkarriär bakom sig.

De två döttrarna spelas av Malin Olin och Helen Hedqvist. Malin Olin har tidigare bland annat spelat Shirley Valentin som Kersti regisserade för några år sedan. Helena Hedqvist har under åren medverkat i flera föreställningar som till exempel Varieté VaViVill med Drömfabrikens teatersällskap.

Kersti har tidigare arbetat som skådespelerska, sångerska och regissör samt satt upp flera uppsättningar med Drömfabrikens teatersällskap. Dessutom har hon bland annat arbetat på Oktoberteatern.

Regissören Martin Lindberg är också både regissör och skådespelare med erfarenhet från bland annat Uppsala stadsteater och Teater Västernorrland.

Föreställningen Mor lilla mor är ett samarbete mellan Stallarholmens kulturförening och Klostergården, Selaön. Den har premiär på Klostergården i oktober 2026.

Sommarens föreställning, Wilhelm Tell av Friedrich Schiller regisseras av Pontus Stenshäll. Stallarholmens kulturförening samarbetar med Föreningen Mälsåkers framtid och Wilhelm Tell spelas liksom förra årets föreställning Bland dårar och näktergalar, vid Mälsåker slott.

Pontus Stenshäll är skådespelare och regissör som bland annat jobbat på Folkteatern i Gävleborg, Stockholms stadsteater samt Göteborgs stadsteater där han även ett antal år var konstnärlig ledare.

Ensemblen kommer liksom i Mor lilla mor bestå av en blandning av amatörer och professionella skådespelare.

Regissören Pontus Stenshäll står även för bearbetningen. Han har i sin version förflyttat Schillers klassiska drama om motstånd och frihetskamp till nutid. Pjäsen kommer spelas utanför Mälsåkers slott med naturen som scenografi.

Mer information om föreställningarna och exakta speldatum kommer efterhand.

/Katrin Nilsson

Möt våren med vintage och familjedrama

Uppdaterad 15 mars, 2026, Publicerad 21 februari, 2026 – av Öfre Slotts Media

För den litteraturintresserade bjuder Boklådan i samarbete med Mariefreds bibliotek på några guldkorn i vår.

I mars berättar Mariefredsbon Karin Stenmark om den nya boken Vintagebibeln på Mariefreds bibliotek. Hon är en av tre författare, vilka med den här omfattande kartläggningen gjort en djupdykning i svensk textil- och modeindustrin under 1950- till 1970-talet.

I april kan den som är nyfiken på ett familjedrama i Nathan Söderbloms skugga ta sig till Boklådan. Där kan man höra författaren Kristian Fredén berätta om sin bok En inre angelägenhet.

Årets litteraturprogram inleddes redan i januari, så detta är det tredje och fjärde författarbesöket. För Eva Karlsson som driver Boklådan är det alltid lika roligt att arrangera litteraturscenen.

- Jag tycker varje år att det är det bästa programmet.

Människor har många tankar och frågor om hur ett litterärt verk blir till.

- Man kan bli förvånad över att författare arbetar på så olika sätt, förklarar Eva.

Det är inte nödvändigt att ha läst författaren för att delta under litteraturkvällarna.

- Samtalet är något annat än litteraturen så man får ut mycket oavsett om man tagit del av det som författaren skrivit eller inte.

Något Eva märker är att människor ofta vill veta varifrån inspirationen till ett litterärt verk kommer.

- Karin Stenmark, som är medförfattare till Vintagebibeln kommer till exempel att berätta om hur hennes stora intresse för vintagemode till slut resulterade i att hon blev medförfattare till en bok om ämnet.

I samarbete med Mariefreds bibliotek har Boklådan bjudit in Karin, en lärare med ett grundmurat vintageintresse.

I Vintagebibeln gör Karin tillsammans med sina två medförfattare Pernilla Vinnerås och Sara Thorsson en grundlig genomgång av svensk mode- och textilindustri under 1950–60 och 70-talet.

Allting började med att en av författarna Pernilla Vinnerås gick ut i Facebookgruppen Vintagesnack och efterlyste medförfattare till en bok om vintagemode.

- Jag har länge varit vintageintresserad och på det sättet fick jag kontakt med de andra två författarna, berättar Karin.

Fördelar med vintage är att kläderna är vackra och av god kvalité framhåller författarna i boken. Karin handlar generellt gärna second hand eftersom det är miljövänligare än att köpa nytt. Hon är alltid ute efter guldkorn till sin privata vintagesamling. Dessutom säljer hon en del i en butik i Stockholm och på nätet.

- Jag hade tidigare försäljning på Samverket, men det tog för mycket tid.

På Mariefreds bibliotek kommer hon att dela med sig av sina erfarenheter från arbetat med boken. Dessutom har hon med sig några vintageplagg från sin egen samling som hon visar och berättar om.

Författaren Kristian Fredén, som man kan träffa på Boklådan i april, kommer att berätta om sin roman En inre angelägenhet. I boken försöker Kristian söka svar på varför hans mor sent i livet valde att begå självmord.

Sorgen över moderns död och att han inte förstått hennes svåra kamp driver Kristian att gräva djupare i familjens historia och hur den påverkat både honom själv och hans mor.

Nathan Söderblom, Kristians gammelmorfar, spelar en viktig roll för att ge en bakgrund till och förklara det mörker som följde Kristians mor genom livet.

I en miljö där framgång betydde mycket blir Nathan Söderblom ett svårnåbart ideal att mätas mot för alla i familjen. Ärkebiskop och nobelpristagare och en beundrad och aktad person.

Mot den bakgrunden tonar Kristians mamma fram som en begåvad människa som sörjde att hon aldrig riktigt fick utlopp för sina talanger fullt ut.

/Katrin Nilsson