Berättelsen om ett överdådigt jubileum på Gripsholm

Uppdaterad 10 januari, 2023, Publicerad 8 januari, 2023 – av Katrin Nilsson
Det här rummet fungerade som kök under den överdådiga supén där man bjudit in bland annat kungafamiljen.

En kulen januaridag under trettondagshelgen, då snålblåsten ven och snögloppet hägrade kunde man gå till Gripsholms slott och få sig till livs en hel del glans och flärd. Jim Sjöberg var på plats för att berätta om 450-årsjubileet – år 1987 – på Gripsholms slott. 

- Jubileet blev jättestort trots att det var ett udda år. Jubileumskommittén var som febrig, det blev nio dagars firande för allmänheten med upp till 15 programpunkter varje dag.

Visningen som Sjöberg ansvarar för bär namnet ”Festernas fest - från kungligheter, Kulle och Myrdal till ett utomhusfirande i ösregn”. Arrangörerna hade inte tur med vädret den gången men jubileet blev ändå minnesvärt på en rad olika sätt. Bland det som gick av stapeln var en stor supé för kungaparet och andra gäster, teaterföreställning och musikframträdanden. 

Slottsfogde under den här tiden var John Crafoord som ledde planeringen med jubileet i flera år. 

Att kungafamiljen skulle känna sig välkomna var av stor vikt. För deras färd med tåg mellan Läggesta och Mariefred byggdes en speciell ”kungavagn”, som man ännu kan beskåda ifall man besöker Museijärnvägen. 

Supén som gavs för bland annat kungaparet var också en viktig del av arrangemanget och var mycket påkostat. Jim visar oss rummet som under den unika historiska måltiden fungerade som kök. För att komma till supén fick gästerna gå genom slottet där man öppnat, tagit bort alla rep och tänt levande ljus i kandelabrarna för att få känslan av att man befann sig på 1700-talet. 

Jarl Kulle som Gustav III.

På supén serverades en rad rätter från olika tidsåldrar. Man började i nutid och slutade med renässansen. Supén blev en stor logistisk utmaning som konstruerades av konst- och kulturhistorikern Åke Livstedt.

-  Åke Livstedt var både ett geni och en galning. Alla personerna som jobbade var utklädda i historiska kostymer, man hade tagit fram föremål som aldrig tidigare hade lämnat sina montrar. 

Det var 200 frivilliga som arbetade på jubileet. Kyparna under supén var inga proffs utan människor som hade olika andra yrken. Under måltiden var det en rad historiska personer som gjorde entré.

- Gustav Vasa kom in och när han tog av sig masken visade det sig vara Jan Myrdal. Gun Kessle hade blivit tillfrågad om hon kunde övertala Jan att vara med som Gustav Vasa.  Då sa hon att det kanske går ifall man överrumplade honom och han sa ja. 

Tårtan från jubileet var en modell av slottet som man sparade istället för att äta upp. Den fanns kvar när Jim började jobba på Gripsholm. 

- Den stod i biblioteket, men där bodde också ett gäng svarta små djur. Därmed gjorde man sig till slut av med bakverket. 

En tidigare vision för firandet var att ha en tårta som var fylld med vita duvor som skulle flyga ut i slottet, men det satte slottsfogden John Crafoord P för eftersom det hade varit alltför riskfyllt för den fina historiska miljön i slottet. Istället fick Åke Livstedt nöja sig med två barn som utklädda sitter och håller i varsin vit duva under kvällen. 

Jim Sjöberg var på plats för att berätta om 450-årsjubileet på Gripsholms slott.

Jubileumskommittén lade ned mycket tid på grafisk design. Bland annat gjorde man en logga och olika typer av merchandise, berättar Jim. 

- Det är så klart en åttiotalslogga. Jag tycker själv att den är snygg, men mina barn säger att den är jätteful.

Efter några turer fick man också tillstånd att använda teatern. Första idén var att man skulle spela Gustav III:s pjäs Drottning Kristina, men man tyckte inte den levde upp till dagens dramaturgiska och innehållsmässiga krav. Istället bad man Kaj Lundgren skriva en form av metapjäs.

- Genidraget blev att man anlitade Kaj Lundgren. Han skrev en pjäs om när Gustav III sätter upp ”Drottning Kristina” på Gripsholms teater. 

Gustav III var en karaktär i föreställningen som gavs i hans teater under jubileet.

Tidigare hade man också anlitat Dramaten, så uppsättningen blev stjärnspäckad med Jarl Kulle som Gustav III och stjärnor som Sif Ruud och Sven Lindberg i ensemblen. 

Jim Sjöberg visar oss teatern där vi kan begrunda tiden som flytt sedan Jarl Kulle stod på scenen eller Gustav III regisserade. 

- Nu är det inte så långt till 500-årsjubileet, 2037, betonar Jim Sjöberg. 

Kanske kan man vänta sig ett ännu mer överdådigt firande då, när slottet faktiskt fyller jämnt. 

Som ett skimrande sagoland

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Storögda hjortar, en flicka i en guldskimrande båt och strandfåglar på parad är några av de varelser man just nu kan möta på Multeum. Konstnären Kira Malmstens verk fyller konsthallen med en både fridfull och lite oroväckande närvaro.

Inspirationen hämtar Kira från livet självt och från materialen hon använder, som garn, textil och koppar. Ibland möts djuren och människorna i verken, ibland inte.

- Jag har en bakgrund som jordbrukare. Det är naturen och själva skapelsen jag har som klangbotten. Hela undret på något sätt.

Här finns både textilkonst och verk som är konstruerade av metalltråd. Konstverken har skapats under många år.

Det sköra livet är utställningens namn.

- Jag tänker att livet är skört och vi borde ha varit lite mer försiktiga. Livet är ömtåligt som en fjärilsvinge.

I utställningen finns många djur. Kira funderar mycket över hur människan har övertaget och använder sig av dem.

- Hela naturen och djuren är så utsatta av människornas framfart. De har ingen talan utan får bara lov att finna sig. Det är det som är så sorgligt och smärtsamt

Kira sörjer över att både tama och vilda djur är utsatta för människans godtycke.

- Jag har varit på griserier och sett hur suggorna står instängda i bås när de ska grisa. Vi tar oss sådana otroliga friheter när vi handskas med djur.

På samma gång tar vi inte hand om oss själva särskilt bra heller, säger Kira.

- Människor borde ju vara mot sig själva som de är mot en hund. Man tvingar inte en hund att röka 20 cigaretter om dagen, eller dricka sprit.

Dessutom motionerar man hunden.

- Man borde vara lika snäll mot sig själv som man är mot en hund.

I konsten är djuren också en slags stämning för Kira.

- Ett djur är nästan som en färg. Man får en viss känsla när man ser en häst, en fågel eller en groda.

På bildväven Sorg står en kvinna i röd klänning omgiven av svarta fåglar. Hon håller en av dem i famnen. Man vet inte ifall det är ömsint eller inte. De andra fåglarna ser ut att attackera henne.

- Jag var 38, hade fyra barn och var jordbrukarhustru. Det var en jobbig period i livet.

Kiras konstverk får man tolka själv, förklarar hon.

- Jag försöker skapa en stämning och sedan kanske var och en upplever någonting själv också. Det kan vara något som jag inte alls känt. Så måste det få vara.

I april bjuder Multeum in till ett samtal med Kira om inspiration, men ibland har Kira inte lust att göra någonting alls.

- Men då är det bara att vänta tills inspirationen kommer.

Kira skissar oftast inte. Hon börjar spontant med materialet och sedan växer konstverket fram.

- Som den senaste väven, I citronfjärilarnas tid, där jag började med tio fötter. Då måste man ju fortsätta.

På väven står en flicka med ett klot i händerna omgiven av två hjortar. Det blir tio fötter i botten av duken. Fötterna kastar också en skugga på väggen bakom.

- Det får en att fundera över vad som är verkligt och inte. Det är spännande.

Kira är lycklig över att få ställa ut på Multeum.

- Jag hade ingen relation till Strängnäs tidigare, men nu har jag det. Det är en jättefin liten stad.

Multeum är också ett fantastiskt ställe att visa sin konst på, tycker Kira.

- Det är så roligt med ett bibliotek. Att det kommer besökare som kanske inte hade tänkt gå på utställning. Människor tittar på konsten och man börjar ofta prata. Jag har fått så många positiva reaktioner här.

/Katrin Nilsson

Cold Case vid Gripsholms slott

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Ett tragiskt mord vid Gripsholms slott? Nej, vilken tur att det bara är ett roligt spel som fem gymnasietjejer har skapat. Med sin analoga mordgåta, hoppas de kunna minska mobilanvändandet och ge människor en rolig social aktivitet.

Vendela Karlsson, Ida Lindgren, Selma Viborg, Ella Gabrielson och Moa Byström går alla på Grillska gymnasiet i Eskilstuna. Förra året startade de sitt UF-företag Cold Case och skapade en mordgåta. MT/Måsen träffar dem på Gripsholms värdshus.

- Den handlar om en nedlagd utredning, ett så kallat ”Cold Case”, förklarar Ella.

Det börjar med en klassåterträff på Gripsholms värdshus.

- Vi har tagit typiska personligheter som brukar vara med i sådana här historier. Det är ett ganska tacksamt tema, förklarar Selma.

Att komma igång var kanske allra svårast, fortsätter hon.

- Vad gör vi nu tänkte vi? Det fanns så många möjligheter.

Det har varit en intensiv tid.

- Att hålla alla deadlines har varit tufft och vi har jobbat många timmar efter skolan.

De som spelar får ett bevismaterial i ett kuvert. Genom att gå igenom det ska man kunna lösa mordfallet. Här finns en nedlagd mordutredning, förhörsprotokoll, en tidningsartikel, ett klassfoto och andra dokument där man kan hitta ledtrådar.

- Fotona har vi gjort genom AI, resten av materialet har gruppen tillverkat och skrivit själva, förklarar Ida.

Språket var en utmaning. De behövde hitta de olika karaktärernas särdrag.

- Vi var tvungna att fundera över hur alla pratar. Hur talar till exempel en polis och vad använder de för termer, förklarar Vendela.

För att kvalitetssäkra har de medan de jobbat med mordgåtan haft provgrupper som spelat. Mordgåtan ska vara spännande och klurig att lösa, men ändå inte alltför svår.

- Det har varit knepigt att lägga spelet på lagom nivå och vi har fått ändra en del varefter.

Mordgåtan tar ofta runt tre timmar att spela. De som har gjort det snabbast har blivit klara på en och halv. Man kan spela i lag och på det sättet blir det en social aktivitet.

- Det passar när man till exempel sitter tillsammans och äter, säger Selma.

När man beslutat vem man tror är mördaren öppnar man facit.

- Men min familj kunde till exempel inte komma överens, så det blev två grupper som trodde att det var olika mördare, berättar Ella.

De startade företaget i september 2025 och redan på julmarknaden förra året var de klara. Då sålde de 20 spel och nu har de sammanlagt sålt 81.

I maj måste de avsluta företaget. Det ingår i kursen.

- Vi vet inte vad vi gör med spelet när vi lägger ned företaget. Det återstår att se, säger Vendela.

I arbetet med UF-företaget får elever på gymnasiet praktisk erfarenhet av företagande. Ett UF-företag ska startas, drivas och avslutas samma läsår. Under den tiden ska man ha hunnit prova att göra en affärsplan, öppna bankkonto med mera.

- Det här har gett oss många viktiga lärdomar, förklarar Ida

Alla i företaget har olika ansvarsområden som VD, ekonomiansvarig, produktionsansvarig etcetera.

- Vi har olika roller men vi samarbetar hela tiden. Vi har också kommit varandra närmare under den här tiden, säger Selma.

Ibland har de velat lite olika saker.

- Då har vi diskuterade vad vi ska göra, berättar Vendela.

Det har aldrig blivit någon allvarlig konflikt. Alla tycker att det har varit berikande och roligt att jobba tillsammans.

- Vi fick slå våra kloka huvuden ihop. Det har varit en kurvig väg men nu är vi alla nöjda, säger Ella.

/Katrin Nilsson

Frihetskamp och familjedrama

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Sommarteater med Wilhelm Tell och höst med familjedramat Mor lilla mor. Stallarholmens kulturförening bjuder både på nyskriven teater och klassiker.

I oktober blir det premiär för Kersti Olin som första gången i livet skrivit en pjäs. Berättelsen Mor lilla mor är ett drama om två systrar och deras gamla mamma.

- Det handlar till stor del om min egen familj.

Kersti drabbades av en stor förlust när hennes far dog för några år sedan. För att komma över sorgen började hon författa.

- Jag var så ledsen. Därför började jag skriva. Jag kände att jag behövde det.

Hennes far var borta och hennes mamma hade blivit änka. När hon sedan började skriva om familjen märkte hon att det blev i dialogform och pjäsen Mor lilla mor växte fram.

- Dramat handlar om en relation mellan två döttrar och deras gamla mamma.

Kersti tar upp många av de ämnen som människor tampas med i familjerelationer, sådant som vilket av barnen som hjälper föräldern mest och vem som är djupast engagerad.

Man kanske funderar över framtiden.

- Vad händer när en förälder behöver mer och mer hjälp och hur tar vi hand om våra äldre.

I rollen som modern har Kersti lyckats engagera skådespelaren Sonja Lund. Sonja har bland annat arbetat på Dramaten och Stockholms stadsteater samt var också med och bildade Turteatern i Stockholm.

- Sonja är en fantastiskt skådespelerska med en lång och mångsidig skådespelarkarriär bakom sig.

De två döttrarna spelas av Malin Olin och Helen Hedqvist. Malin Olin har tidigare bland annat spelat Shirley Valentin som Kersti regisserade för några år sedan. Helena Hedqvist har under åren medverkat i flera föreställningar som till exempel Varieté VaViVill med Drömfabrikens teatersällskap.

Kersti har tidigare arbetat som skådespelerska, sångerska och regissör samt satt upp flera uppsättningar med Drömfabrikens teatersällskap. Dessutom har hon bland annat arbetat på Oktoberteatern.

Regissören Martin Lindberg är också både regissör och skådespelare med erfarenhet från bland annat Uppsala stadsteater och Teater Västernorrland.

Föreställningen Mor lilla mor är ett samarbete mellan Stallarholmens kulturförening och Klostergården, Selaön. Den har premiär på Klostergården i oktober 2026.

Sommarens föreställning, Wilhelm Tell av Friedrich Schiller regisseras av Pontus Stenshäll. Stallarholmens kulturförening samarbetar med Föreningen Mälsåkers framtid och Wilhelm Tell spelas liksom förra årets föreställning Bland dårar och näktergalar, vid Mälsåker slott.

Pontus Stenshäll är skådespelare och regissör som bland annat jobbat på Folkteatern i Gävleborg, Stockholms stadsteater samt Göteborgs stadsteater där han även ett antal år var konstnärlig ledare.

Ensemblen kommer liksom i Mor lilla mor bestå av en blandning av amatörer och professionella skådespelare.

Regissören Pontus Stenshäll står även för bearbetningen. Han har i sin version förflyttat Schillers klassiska drama om motstånd och frihetskamp till nutid. Pjäsen kommer spelas utanför Mälsåkers slott med naturen som scenografi.

Mer information om föreställningarna och exakta speldatum kommer efterhand.

/Katrin Nilsson

Möt våren med vintage och familjedrama

Uppdaterad 15 mars, 2026, Publicerad 21 februari, 2026 – av Öfre Slotts Media

För den litteraturintresserade bjuder Boklådan i samarbete med Mariefreds bibliotek på några guldkorn i vår.

I mars berättar Mariefredsbon Karin Stenmark om den nya boken Vintagebibeln på Mariefreds bibliotek. Hon är en av tre författare, vilka med den här omfattande kartläggningen gjort en djupdykning i svensk textil- och modeindustrin under 1950- till 1970-talet.

I april kan den som är nyfiken på ett familjedrama i Nathan Söderbloms skugga ta sig till Boklådan. Där kan man höra författaren Kristian Fredén berätta om sin bok En inre angelägenhet.

Årets litteraturprogram inleddes redan i januari, så detta är det tredje och fjärde författarbesöket. För Eva Karlsson som driver Boklådan är det alltid lika roligt att arrangera litteraturscenen.

- Jag tycker varje år att det är det bästa programmet.

Människor har många tankar och frågor om hur ett litterärt verk blir till.

- Man kan bli förvånad över att författare arbetar på så olika sätt, förklarar Eva.

Det är inte nödvändigt att ha läst författaren för att delta under litteraturkvällarna.

- Samtalet är något annat än litteraturen så man får ut mycket oavsett om man tagit del av det som författaren skrivit eller inte.

Något Eva märker är att människor ofta vill veta varifrån inspirationen till ett litterärt verk kommer.

- Karin Stenmark, som är medförfattare till Vintagebibeln kommer till exempel att berätta om hur hennes stora intresse för vintagemode till slut resulterade i att hon blev medförfattare till en bok om ämnet.

I samarbete med Mariefreds bibliotek har Boklådan bjudit in Karin, en lärare med ett grundmurat vintageintresse.

I Vintagebibeln gör Karin tillsammans med sina två medförfattare Pernilla Vinnerås och Sara Thorsson en grundlig genomgång av svensk mode- och textilindustri under 1950–60 och 70-talet.

Allting började med att en av författarna Pernilla Vinnerås gick ut i Facebookgruppen Vintagesnack och efterlyste medförfattare till en bok om vintagemode.

- Jag har länge varit vintageintresserad och på det sättet fick jag kontakt med de andra två författarna, berättar Karin.

Fördelar med vintage är att kläderna är vackra och av god kvalité framhåller författarna i boken. Karin handlar generellt gärna second hand eftersom det är miljövänligare än att köpa nytt. Hon är alltid ute efter guldkorn till sin privata vintagesamling. Dessutom säljer hon en del i en butik i Stockholm och på nätet.

- Jag hade tidigare försäljning på Samverket, men det tog för mycket tid.

På Mariefreds bibliotek kommer hon att dela med sig av sina erfarenheter från arbetat med boken. Dessutom har hon med sig några vintageplagg från sin egen samling som hon visar och berättar om.

Författaren Kristian Fredén, som man kan träffa på Boklådan i april, kommer att berätta om sin roman En inre angelägenhet. I boken försöker Kristian söka svar på varför hans mor sent i livet valde att begå självmord.

Sorgen över moderns död och att han inte förstått hennes svåra kamp driver Kristian att gräva djupare i familjens historia och hur den påverkat både honom själv och hans mor.

Nathan Söderblom, Kristians gammelmorfar, spelar en viktig roll för att ge en bakgrund till och förklara det mörker som följde Kristians mor genom livet.

I en miljö där framgång betydde mycket blir Nathan Söderblom ett svårnåbart ideal att mätas mot för alla i familjen. Ärkebiskop och nobelpristagare och en beundrad och aktad person.

Mot den bakgrunden tonar Kristians mamma fram som en begåvad människa som sörjde att hon aldrig riktigt fick utlopp för sina talanger fullt ut.

/Katrin Nilsson