Ingela Korsell, Johan Patricny och Danskompaniet Framework Dancing Art är några av årets kulturstipendiater

Uppdaterad 29 december, 2022, Publicerad 17 december, 2022 – av Mariefreds tidning/Måsen
Johan Patricny kan ses som en del av Mariefreds stadsbild när han utövar friluftsmåleri. På bilden målar han på en husfasad vid Mariefreds kyrka. Foto: Arkivbild/Helena Wildros

Nu är det klart vilka som ska dela på årets kulturstipendium. Totalt sex personer och en grupp delar på 50 000 kronor. Många sökte eller nominerades av andra till Strängnäs kulturstipendier i år. Hela 42 utövare, föreningar och institutioner kom in med ansökningar och kvaliteten var hög bland de sökande. 

Stipendiaterna representerar i år kulturområdena litteratur, scenkonst, konst, dans och musik.

– I år bestämde kulturnämnden sig för att dela ut stipendier till flera stipendiater. De tre stipendiaterna som alla jurymedlemmar var helt överens om får 10 000 kronor var. Samtidigt låg ytterligare fyra på en delad andraplats och då beslutade kulturnämnden att dela ut varsitt stipendium till dem också, säger Agneta Klingberg, kulturskolans rektor och ställföreträdande kulturchef i arbetet med stipendierna.

Här är alla stipendiaterna:

Författaren Ingela Korsell tilldelas Strängnäs kommuns kulturstipendium. Foto: Ulla-Carin Ekblom

Ingela Korsell tilldelas Strängnäs kommuns kulturstipendium med 10 000 kr för sitt framgångsrika och omfattande författarskap, med fokus på unga läsare. Ingela skriver med ett genuint barnperspektiv och lyckas på ett unikt sätt engagera och inkludera läsaren. Hennes berättelser har ett samtida anslag, anpassat för barn på 2000-talet och lyfter svåra ämnen utan att det tar över. Ingela Korsell har, tillsammans med kollegan Åsa Larsson haft stor betydelse för Mariefred som litterärt utflyktsmål, genom PAX-böckerna.

Anders Duus är en av landets mest produktiva manusförfattare, dramatiker och översättare. Anders tilldelas Strängnäs kommuns kulturstipendium med 10 000 kr för sin omfattande produktion av dramatik för både barn, unga och vuxna. ”Hyenor” och ”Tang” har tidigare uppförts av unga skådespelare i Strängnäs kommun. Pjäsen ”Syrénvägen” i uppsättning av Scenkonst Sörmland 2022 blev väldigt uppskattad både av publik och kritiker. Anders Duus har ett särskilt engagemang för ett rikt kulturutbud på landsbygden och är väldigt generös med sina texter och sitt professionella stöd i olika lokala sammanhang.

Danskompaniet Framework Dancing Art får Strängnäs kommuns kulturstipendium med 10 000 kr för sin höga tekniska kvalitet, intressanta dramaturgi och unika sätt att kombinera lärande med dansupplevelse. I barnföreställningen ”Cataracta” skapar de två dansarna och koreograferna en genuin publikkontakt genom sina smarta tempobyten, fantasieggande miljöer och sin artistiska idérikedom. Framework Dancing Art främjar dessutom dans lokalt, regionalt och nationellt genom att leda Danssommarjobb för unga dansare och genom att framföra dans i olika, oväntade miljöer.

Johan Patricny tilldelas Strängnäs kommuns kulturstipendium med 5 000 kr för sitt fantastiska måleri. Johan utmärker sig främst genom sitt detaljrika porträttmåleri men även genom landskapsmålning och illustration. I Mariefred kan Johan ses som en del av stadsbilden när han utövar friluftsmåleri. Johan är också engagerad i hemkommunen genom olika kreativa konstprojekt. 2019 kunde man se Johans verk i en mycket välbesökt och uppskattad utställning på Kulturhuset Multeum.

Roger Lindgren främjar en positiv upplevelse av graffitikonst i Strängnäs kommun.

Roger Lindgren får Strängnäs kommuns kulturstipendium med 5 000 kr för sin stora betydelse för att lyfta fram och främja en positiv upplevelse av graffitikonst i Strängnäs kommun. Genom mångårigt lokalt engagemang på bland annat Kulturdagarna har Rogers graffitiverk spridit glädje och gemenskap och väckt ett stort publikt intresse.  Genom bredden vad gäller motiv har konstverken upplevts som både tillgängliga och åldersövergripande.

Anton Josefsson är en ung, framgångsrik musikproducent och artist under namnet MVRE. Anton tilldelas Strängnäs kommuns kulturstipendium med 5 000 kr för sitt personliga sound som kombinerar nydanande pop och Electric Dance Music. Anton arbetar musikaliskt världen över, vilket har lett till placeringar på spellistor med miljontals lyssnare och samarbeten med många etablerade producenter och artister. Anton Josefsson fokuserar inte bara på sina musikaliska framgångar utan vill vara en medveten förebild för mjuka manliga värden inom musikbranschen och allas rätt att få vara den man är.

Konstnären Gunnar Jonsson är en av kulturstipendiaterna.

Gunnar Jonsson får Strängnäs kommuns kulturstipendium med 5 000 kr som uppmuntran för sitt stora intresse av att dokumentera miljöer, lokaler, händelser, evenemang och platser i Strängnäs kommun genom att teckna i blyerts. Gunnar har tecknat tusentals Strängnäsmotiv och har genom åren blivit en känd lokal profil i kommunen. Gunnar Jonsson har även haft en utställning i Galleriet på Multeum.

Stipendierna delas ut på kulturnämndens möte den 24 januari.

 

Så här fungerar kulturstipendiet:

Varje år beslutar kulturnämnden i Strängnäs kommun om kulturstipendier inom olika konstformer. Den totala stipendiesumman är på 50 000 kronor och kan sökas av enskilda personer, organisationer eller grupper.

Syftet med stipendiet är att lyfta och uppmärksamma kulturellt viktiga insatser inom områden så som dans, design, film, folkbildning, foto, konst, kulturarv, litteratur, musik och teater.

Den beslutande beredningsgruppen bestod i år av representanter från kommunens ungdomsråd och råden för funktionshinderfrågor samt seniorfrågor, ställföreträdande kulturchef, kultursamordnare och politiker från nämndens presidium.

Varför är regionala nyheter oumbärliga?

Uppdaterad 7 augusti, 2026, Publicerad 6 augusti, 2026 – av Öfre Slotts Media

Lokala nyheter spelar en helt avgörande roll för samhällen runt om i Sverige, eftersom de bidrar till att invånarna kan hålla sig informerade om händelser och beslut som direkt berör deras vardag. De ger invånarna möjlighet att förstå vad som händer i deras närområde, från kommunala beslut och infrastrukturprojekt till kulturella evenemang och skolverksamhet. Utan tillgång till regional rapportering riskerar medborgare att helt missa viktig och ofta avgörande information som direkt påverkar deras vardag, exempelvis beslut om skolor, vård och lokal infrastruktur i deras närområde. Lokaljournalistiken behövs mer än någonsin för att fylla luckor som riksmedier lämnar. Regionala nyhetsredaktioner agerar som demokratiska vakthundar genom att granska lokalpolitiker och lyfta frågor som berör invånarna.

Många lokala aktörer - föreningar, småföretag och offentliga institutioner - är beroende av en fungerande digital infrastruktur för att nå ut med sitt budskap. Att etablera en egen webbplats kräver flera steg, och för den som vill köpa domän finns det numera tydliga guider som förenklar processen. Ett eget domännamn ger trovärdighet och gör det lättare för lokalsamhället att hitta rätt information, oavsett om det gäller en idrottsförening eller en lokal nyhetskanal.

Lokal journalistik som demokratisk grundpelare

Granskning av kommunala beslut och samhällsplanering

Att granska kommunalpolitiken är en av de viktigaste uppgifterna för regionala nyhetsredaktioner. Beslut om bostäder, trafik, skolor och äldreomsorg fattas lokalt men påverkar direkt tusentals invånare. Utan journalister som bevakar fullmäktigemöten, intervjuar ansvariga tjänstemän och ställer kritiska frågor riskerar beslutsfattare att agera utan insyn. I mindre kommuner blir lokaltidningen ofta den enda källan till oberoende granskning.

Ett konkret exempel är hur samhällsplanering påverkar invånare i små orter. När ett stort byggprojekt planeras nära ett bostadsområde är det den regionala redaktionen som först rapporterar om konsekvenserna. Vi har tidigare belyst hur lokala byggprojekt kan dra ut på tiden och skapa debatt bland boende, som i fallet med den försenade starten för Läggesta park. Sådana rapporter visar att lokaljournalistik fyller en funktion som ingen annan aktör kan ersätta.

Medborgarengagemang och lokal identitet

Regionala nyheter bidrar också till att stärka den lokala identiteten och samhörigheten bland invånarna. När invånare regelbundet läser om händelser och skeenden som utspelar sig i deras eget närsamhälle skapas en stark känsla av tillhörighet, gemenskap och delaktighet som binder människor samman. Det handlar inte bara om politik och infrastruktur, utan även om kultur, idrott och ideellt arbete. En lokal konsertrecension, ett reportage om en skolklass som med engagemang och kreativitet har genomfört ett miljöprojekt i sitt närområde, eller en artikel om en förening som outtröttligt samlar in pengar till ett välgörande ändamål, bygger starka och meningsfulla band mellan människor i samhället. Dessa faktorer visar hur regionala nyheter stärker medborgarengagemanget:

  1. Invånare som regelbundet följer lokal nyhetsrapportering röstar oftare i kommunalval.
  2. Lokala nyheter lyfter röster som sällan hörs i riksmedia, som landsbygdsföretagare och ideella ledare.
  3. Rapportering om lokala initiativ inspirerar andra att starta egna projekt eller engagera sig.
  4. Kommentarsfunktionen på lokala artiklar skapar en digital mötesplats för samhällsdebatt.
  5. Barn som ser sitt samhälle i media utvecklar starkare ansvar för hembygden.

Kulturella händelser spelar en särskild roll i detta sammanhang. Lokala medier lyfter fram allt från musikevenemang till solidaritetsaktioner, som exempelvis stödkonserten för Ukraina som hölls i Mariefreds kyrka. Genom att berätta om sådana initiativ uppmuntras fler att delta och bidra till gemenskapens sammanhållning.

Utmaningar och möjligheter för den lokala nyhetsbevakningen

Ekonomiska förutsättningar i en föränderlig mediebransch

Den svenska mediebranschen står inför stora och betydande utmaningar under året 2026. Annonsintäkterna har sedan lång tid tillbaka flyttat till digitala plattformar som ägs av internationella teknikföretag. Många lokaltidningar har krympt sina redaktioner, och vissa kommuner saknar nu regelbunden journalistisk bevakning. Begreppet "vita fläckar", som har blivit alltmer vedertaget i den offentliga debatten, används för att beskriva dessa geografiska områden där journalistisk närvaro i praktiken har upphört, och det växande problemet har under de senaste åren uppmärksammats av både statliga myndigheter och branschorganisationer som betonar vikten av en fungerande lokal mediebevakning.

Trots de ekonomiska svårigheter som under de senaste åren har drabbat mediebranschen i stort, och som i synnerhet har påverkat lokala och regionala redaktioner på ett kännbart sätt, finns det ändå flera tydliga ljuspunkter som ger anledning till en försiktig optimism inför framtiden. Statliga mediestöd har i hög grad bidragit till att flera mindre redaktioner runt om i landet kunnat överleva den tuffa marknaden, och samtidigt visar nya digitala affärsmodeller med innovativa prenumerationslösningar alltmer lovande resultat. Läsare som inser vikten av lokal journalistisk granskning är ofta villiga att betala för kvalitativt nyhetsinnehåll. Dessutom har strategiska samarbeten mellan olika redaktioner runt om i landet skapat värdefulla möjligheter att dela både journalistiska och tekniska resurser utan att för den skull förlora den viktiga lokala förankringen som läsarna värdesätter.

För den som vill följa hur svensk lokaljournalistik utvecklas ger SVT:s lokala nyhetsbevakning en bred överblick av vad som händer i landets olika regioner. Denna typ av rapportering kompletterar de mindre tidningarnas arbete och visar bredden i det svenska medielandskapet.

Digitaliseringens påverkan på lokal rapportering

Digitaliseringen har i grunden förändrat förutsättningarna för den lokala journalistiken. Sociala medier möjliggör snabbare nyhetsspridning än någonsin, men skapar samtidigt utmaningar kring källkritik och informationskvalitet. Rykten och felaktig information kan spridas i lokala grupper på sociala plattformar innan journalister hinner verifiera uppgifterna. Professionella lokala redaktioner fyller en oersättlig funktion här.

Samtidigt öppnar den digitala utvecklingen, som under de senaste åren har accelererat i en takt som få hade kunnat förutse, helt nya dörrar för lokala medier, vilket innebär att redaktioner nu har tillgång till verktyg och plattformar som tidigare var förbehållna större aktörer med betydligt mer resurser. Lokala medier har nu möjlighet att nå läsare som sedan länge flyttat från orten men som trots det geografiska avståndet fortfarande vill hålla sig löpande uppdaterade om händelser och förändringar i sitt gamla hemsamhälle. Poddar, nyhetsbrev och videoformat ger redaktionerna mångsidiga verktyg som gör det möjligt att berätta lokala historier på betydligt fler och mer engagerande sätt än vad traditionella artiklar ensamma kan erbjuda. Även små redaktioner kan bygga en lojal och engagerad publik genom att använda dessa format. Aktörer som STRATO nämns ibland i sammanhang där lokala organisationer och föreningar aktivt söker pålitliga tekniska lösningar för sina digitala webbsatsningar, men det som i slutändan förblir helt avgörande är att innehållet produceras av kunniga och erfarna journalister med stark förankring i det lokala samhället.

Varför varje lokal röst räknas

Regional nyhetsbevakning handlar i grunden om demokrati. Med tillgång till pålitlig lokal information kan medborgare fatta välgrundade beslut, engagera sig i samhällsfrågor och utkräva ansvar av sina förtroendevalda. Utan lokal bevakning sker maktutövning i det tysta och klyftan till invånarna växer. I ett land som Sverige, där det kommunala självstyret har en lång och djupt rotad tradition som sträcker sig flera hundra år tillbaka, är den lokala journalistikens roll inte bara praktisk utan även djupt principiell för det demokratiska samhällets funktion.

Att aktivt stödja sin lokala nyhetsredaktion - genom att prenumerera, tipsa om viktiga händelser i närområdet eller dela artiklar med andra - är ett konkret och meningsfullt sätt att bidra till ett levande demokratiskt samhälle. Varje lokalt reportage, granskning och intervju stärker samhällets gemensamma kunskapsbas. Regionala nyheter är inte bara ett komplement till den nationella rapporteringen. De är en grundläggande del av informationsflödet som håller samhällen samman och stärker medborgarna.

Smashat strängnäs – Populärast i stan

Publicerad 3 augusti, 2026 – av Öfre Slotts Media

Topprankad tre år i rad av Burgerdudes och populärast i stan enligt Foodora.

 

 

Smashat recensioner

4,5 i snitt av 236 recensioner på Google

Adress, öppetider och företagsinformation

Adress: Trädgårdsgatan 16, 645 31 Strängnäs
Telefon: 076-004 72 23

Smashat Food AB

 

 

la carbonara trattoria

Uppdaterad 28 juli, 2026, Publicerad 24 juli, 2026 – av Öfre Slotts Media

Lite drygt två år har gått sedan bröderna Gadalla öppnade upp på Eskilsgatan 2  i april 2024.

Grundaren och ägare Mena driver stället med sin bror Beshoy. Båda har gedigen bakgrund inom restaurang.

Barchef Johan berättar om menyn där fokus ligger på de finare premiumpizzorna bakade i ugn med stenbotten.

 

Meny och priser

Kvalitetspizza bakad med stenbotten i ugn från 125kr men även pasta, Risotto och barnmeny.

Se hela menyn nedan:

 

 

Öppetider, adress och kontaktuppgifter

Eskilsgatan 2, 645 30 Strängnäs

Telefon: 073-690 5603

Öppetider:

Måndag 11:00 - 21:00
Tisdag 11:00 - 21:00
Onsdag 11:00 - 21:00
Torsdag 11:00 - 21:00
Fredag 11:00 - 22:00
Lördag 12:00 - 22:00
Söndag 12:00 - 21:00

Beställa mat och utkörning

Det går bra att ringa 073-690 5603

Mån-Tors: 11.00 - 20.45

Fre: 11.00 - 21.45

Lör: 12.00 - 21.45

Sön: 12.00 - 20.45

Även via purspot.com eller Foodora

Omdömen

En av de bättre restaurangerna i Strängnäs.

4,7 på Google med 339 recensioner

4,7 på Tripadvisor 13 omdömen

Bara 5 stjärnor på Facebook