Katarina Jagellonica tolkas i en ny, intim föreställning 

Publicerad 11 augusti, 2023 – av Jennifer Lundkvist
Den 27 September kommer författaren och kulturvetaren Eva Mattsson till Multeum för en intim föreställning om Katarina Jagellonica.

I sin kommande föreställning ”Isabella” gestaltar författaren och kulturproducenten Eva Mattsson den något bortglömda drottningen som var gift med Johan III, och som hade ett stort inflytande över sin mans värderingar och politik. 

I historieböckerna kan man läsa sida upp och sida ner om Gustav Vasa och hans söner, men inte lika mycket om deras drottningar. Gustav Vasa fick elva barn, varav nio nådde vuxen ålder. Hans näst äldste son Johan III var den andre sonen att bli kung och vid sin sida hade han Katarina Jagellonica. 

Den 27 september gestaltas hon i en intim föreställning på Multeum av författaren Eva Mattsson, som både föreläst och skrivit om Katarina. Föreställningen är ett samarbete mellan bland annat Gustav Vasaföreningen, polska institutet i Stockholm och Strängnäs kommun. Eva kommer ensam att stå för både produktion och framträdande. 

-  Jag var i Strängnäs och hade en föreläsning om Katarina Jagellonica för några år sedan, och där startade min kontakt med Gustav Vasaföreningen, berättar Eva. 

Katarina var trogen sin man Johan III och följde honom in i fångenskap på Gripsholm. Hon har också en källa uppkallad efter sig nära Taxinge. Enligt historien red hon dit varje dag för att skaffa friskt vatten till sin fängslade make. Under fångenskapsåren födde hon dottern Isabella som ligger begravd i Strängnäs domkyrka. Isabella” är också namnet på Evas nya monolog. 

Eva har tidigare gjort monologer och gett ut en bok om Katarina Jagellonica. I sin nya föreställning ”Isabella” får man lära känna personen Katarina på ett djupt plan.

Ingegerd Lusensky, som är sekreterare för Gustav Vasaföreningen, var den som kontaktade Eva och frågade om hon ville ha den här monologen om Katarina. 

-  Vi hade Eva som föredragshållare 2019, säger Ingegerd. Hon pratade väldigt medryckande och intressant om Katarina Jagellonicas liv och hade hennes jungfruklänning – som Katarina bar som ogift – med sig på scenen. 

Katarina var en mycket bildad och älskvärd person som bland annat var mamma till kung Sigismund. Hon var katolik och försökte påverka Sverige till att fortsätta vara katolskt. Hon var även den som förde in gaffeln till Sverige. Johan III lät uppföra Drottningholm i Stockholm efter just Katarina. 

r Eva startade med sina monologer 2012 var Katarina och drottningar i stort ganska okända. Eva ägnade sin masteruppsats till att undersöka olika sätt att berätta och det får hon testa i sina monologer. 

-  Jag vill genom berättande göra personer lite mer levande, säger hon. Jag vill att människor ska intressera sig för historien, det är mina mål till varför jag gör det här. 

Eva hoppas att hon genom sitt författarskap och sina monologer kan slå hål på myter och rykten och få historien mer trovärdig. Hon vill att även människor i historien ska respekteras och hennes uppgift är att så sakligt hon kan berätta om Katarinas liv. 

Under sina föreställningar tillåter Eva aldrig publiken att ta bilder eller ljudupptagningar av den enkla anledningen att Katarina bara finns i rummet just där och då. 

-  Min tanke är att hon finns på riktigt en stund och sen är hon borta. 

Hennes förhoppning är att publiken ska komma med ett öppet sinne, ta emot och bara vara i stunden. Hon vill inte skapa några förväntningar, men säger att man kommer att få lära känna Katarina som person, men också tiden som var – med alla intriger och politiska spel. 

Biljetter till Isabellafinns att köpa på tickster.com. 

Som ett skimrande sagoland

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Storögda hjortar, en flicka i en guldskimrande båt och strandfåglar på parad är några av de varelser man just nu kan möta på Multeum. Konstnären Kira Malmstens verk fyller konsthallen med en både fridfull och lite oroväckande närvaro.

Inspirationen hämtar Kira från livet självt och från materialen hon använder, som garn, textil och koppar. Ibland möts djuren och människorna i verken, ibland inte.

- Jag har en bakgrund som jordbrukare. Det är naturen och själva skapelsen jag har som klangbotten. Hela undret på något sätt.

Här finns både textilkonst och verk som är konstruerade av metalltråd. Konstverken har skapats under många år.

Det sköra livet är utställningens namn.

- Jag tänker att livet är skört och vi borde ha varit lite mer försiktiga. Livet är ömtåligt som en fjärilsvinge.

I utställningen finns många djur. Kira funderar mycket över hur människan har övertaget och använder sig av dem.

- Hela naturen och djuren är så utsatta av människornas framfart. De har ingen talan utan får bara lov att finna sig. Det är det som är så sorgligt och smärtsamt

Kira sörjer över att både tama och vilda djur är utsatta för människans godtycke.

- Jag har varit på griserier och sett hur suggorna står instängda i bås när de ska grisa. Vi tar oss sådana otroliga friheter när vi handskas med djur.

På samma gång tar vi inte hand om oss själva särskilt bra heller, säger Kira.

- Människor borde ju vara mot sig själva som de är mot en hund. Man tvingar inte en hund att röka 20 cigaretter om dagen, eller dricka sprit.

Dessutom motionerar man hunden.

- Man borde vara lika snäll mot sig själv som man är mot en hund.

I konsten är djuren också en slags stämning för Kira.

- Ett djur är nästan som en färg. Man får en viss känsla när man ser en häst, en fågel eller en groda.

På bildväven Sorg står en kvinna i röd klänning omgiven av svarta fåglar. Hon håller en av dem i famnen. Man vet inte ifall det är ömsint eller inte. De andra fåglarna ser ut att attackera henne.

- Jag var 38, hade fyra barn och var jordbrukarhustru. Det var en jobbig period i livet.

Kiras konstverk får man tolka själv, förklarar hon.

- Jag försöker skapa en stämning och sedan kanske var och en upplever någonting själv också. Det kan vara något som jag inte alls känt. Så måste det få vara.

I april bjuder Multeum in till ett samtal med Kira om inspiration, men ibland har Kira inte lust att göra någonting alls.

- Men då är det bara att vänta tills inspirationen kommer.

Kira skissar oftast inte. Hon börjar spontant med materialet och sedan växer konstverket fram.

- Som den senaste väven, I citronfjärilarnas tid, där jag började med tio fötter. Då måste man ju fortsätta.

På väven står en flicka med ett klot i händerna omgiven av två hjortar. Det blir tio fötter i botten av duken. Fötterna kastar också en skugga på väggen bakom.

- Det får en att fundera över vad som är verkligt och inte. Det är spännande.

Kira är lycklig över att få ställa ut på Multeum.

- Jag hade ingen relation till Strängnäs tidigare, men nu har jag det. Det är en jättefin liten stad.

Multeum är också ett fantastiskt ställe att visa sin konst på, tycker Kira.

- Det är så roligt med ett bibliotek. Att det kommer besökare som kanske inte hade tänkt gå på utställning. Människor tittar på konsten och man börjar ofta prata. Jag har fått så många positiva reaktioner här.

/Katrin Nilsson

Cold Case vid Gripsholms slott

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Ett tragiskt mord vid Gripsholms slott? Nej, vilken tur att det bara är ett roligt spel som fem gymnasietjejer har skapat. Med sin analoga mordgåta, hoppas de kunna minska mobilanvändandet och ge människor en rolig social aktivitet.

Vendela Karlsson, Ida Lindgren, Selma Viborg, Ella Gabrielson och Moa Byström går alla på Grillska gymnasiet i Eskilstuna. Förra året startade de sitt UF-företag Cold Case och skapade en mordgåta. MT/Måsen träffar dem på Gripsholms värdshus.

- Den handlar om en nedlagd utredning, ett så kallat ”Cold Case”, förklarar Ella.

Det börjar med en klassåterträff på Gripsholms värdshus.

- Vi har tagit typiska personligheter som brukar vara med i sådana här historier. Det är ett ganska tacksamt tema, förklarar Selma.

Att komma igång var kanske allra svårast, fortsätter hon.

- Vad gör vi nu tänkte vi? Det fanns så många möjligheter.

Det har varit en intensiv tid.

- Att hålla alla deadlines har varit tufft och vi har jobbat många timmar efter skolan.

De som spelar får ett bevismaterial i ett kuvert. Genom att gå igenom det ska man kunna lösa mordfallet. Här finns en nedlagd mordutredning, förhörsprotokoll, en tidningsartikel, ett klassfoto och andra dokument där man kan hitta ledtrådar.

- Fotona har vi gjort genom AI, resten av materialet har gruppen tillverkat och skrivit själva, förklarar Ida.

Språket var en utmaning. De behövde hitta de olika karaktärernas särdrag.

- Vi var tvungna att fundera över hur alla pratar. Hur talar till exempel en polis och vad använder de för termer, förklarar Vendela.

För att kvalitetssäkra har de medan de jobbat med mordgåtan haft provgrupper som spelat. Mordgåtan ska vara spännande och klurig att lösa, men ändå inte alltför svår.

- Det har varit knepigt att lägga spelet på lagom nivå och vi har fått ändra en del varefter.

Mordgåtan tar ofta runt tre timmar att spela. De som har gjort det snabbast har blivit klara på en och halv. Man kan spela i lag och på det sättet blir det en social aktivitet.

- Det passar när man till exempel sitter tillsammans och äter, säger Selma.

När man beslutat vem man tror är mördaren öppnar man facit.

- Men min familj kunde till exempel inte komma överens, så det blev två grupper som trodde att det var olika mördare, berättar Ella.

De startade företaget i september 2025 och redan på julmarknaden förra året var de klara. Då sålde de 20 spel och nu har de sammanlagt sålt 81.

I maj måste de avsluta företaget. Det ingår i kursen.

- Vi vet inte vad vi gör med spelet när vi lägger ned företaget. Det återstår att se, säger Vendela.

I arbetet med UF-företaget får elever på gymnasiet praktisk erfarenhet av företagande. Ett UF-företag ska startas, drivas och avslutas samma läsår. Under den tiden ska man ha hunnit prova att göra en affärsplan, öppna bankkonto med mera.

- Det här har gett oss många viktiga lärdomar, förklarar Ida

Alla i företaget har olika ansvarsområden som VD, ekonomiansvarig, produktionsansvarig etcetera.

- Vi har olika roller men vi samarbetar hela tiden. Vi har också kommit varandra närmare under den här tiden, säger Selma.

Ibland har de velat lite olika saker.

- Då har vi diskuterade vad vi ska göra, berättar Vendela.

Det har aldrig blivit någon allvarlig konflikt. Alla tycker att det har varit berikande och roligt att jobba tillsammans.

- Vi fick slå våra kloka huvuden ihop. Det har varit en kurvig väg men nu är vi alla nöjda, säger Ella.

/Katrin Nilsson

Frihetskamp och familjedrama

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Sommarteater med Wilhelm Tell och höst med familjedramat Mor lilla mor. Stallarholmens kulturförening bjuder både på nyskriven teater och klassiker.

I oktober blir det premiär för Kersti Olin som första gången i livet skrivit en pjäs. Berättelsen Mor lilla mor är ett drama om två systrar och deras gamla mamma.

- Det handlar till stor del om min egen familj.

Kersti drabbades av en stor förlust när hennes far dog för några år sedan. För att komma över sorgen började hon författa.

- Jag var så ledsen. Därför började jag skriva. Jag kände att jag behövde det.

Hennes far var borta och hennes mamma hade blivit änka. När hon sedan började skriva om familjen märkte hon att det blev i dialogform och pjäsen Mor lilla mor växte fram.

- Dramat handlar om en relation mellan två döttrar och deras gamla mamma.

Kersti tar upp många av de ämnen som människor tampas med i familjerelationer, sådant som vilket av barnen som hjälper föräldern mest och vem som är djupast engagerad.

Man kanske funderar över framtiden.

- Vad händer när en förälder behöver mer och mer hjälp och hur tar vi hand om våra äldre.

I rollen som modern har Kersti lyckats engagera skådespelaren Sonja Lund. Sonja har bland annat arbetat på Dramaten och Stockholms stadsteater samt var också med och bildade Turteatern i Stockholm.

- Sonja är en fantastiskt skådespelerska med en lång och mångsidig skådespelarkarriär bakom sig.

De två döttrarna spelas av Malin Olin och Helen Hedqvist. Malin Olin har tidigare bland annat spelat Shirley Valentin som Kersti regisserade för några år sedan. Helena Hedqvist har under åren medverkat i flera föreställningar som till exempel Varieté VaViVill med Drömfabrikens teatersällskap.

Kersti har tidigare arbetat som skådespelerska, sångerska och regissör samt satt upp flera uppsättningar med Drömfabrikens teatersällskap. Dessutom har hon bland annat arbetat på Oktoberteatern.

Regissören Martin Lindberg är också både regissör och skådespelare med erfarenhet från bland annat Uppsala stadsteater och Teater Västernorrland.

Föreställningen Mor lilla mor är ett samarbete mellan Stallarholmens kulturförening och Klostergården, Selaön. Den har premiär på Klostergården i oktober 2026.

Sommarens föreställning, Wilhelm Tell av Friedrich Schiller regisseras av Pontus Stenshäll. Stallarholmens kulturförening samarbetar med Föreningen Mälsåkers framtid och Wilhelm Tell spelas liksom förra årets föreställning Bland dårar och näktergalar, vid Mälsåker slott.

Pontus Stenshäll är skådespelare och regissör som bland annat jobbat på Folkteatern i Gävleborg, Stockholms stadsteater samt Göteborgs stadsteater där han även ett antal år var konstnärlig ledare.

Ensemblen kommer liksom i Mor lilla mor bestå av en blandning av amatörer och professionella skådespelare.

Regissören Pontus Stenshäll står även för bearbetningen. Han har i sin version förflyttat Schillers klassiska drama om motstånd och frihetskamp till nutid. Pjäsen kommer spelas utanför Mälsåkers slott med naturen som scenografi.

Mer information om föreställningarna och exakta speldatum kommer efterhand.

/Katrin Nilsson

Strängnäs växer snabbare än planerat – men förråden hänger inte med

Uppdaterad 30 mars, 2026, Publicerad 29 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Hundratals nya lägenheter byggs runt om i kommunen, men många av dem saknar de förvaringsutrymmen som invånarna är vana vid. Det är en tystlåten baksida av bostadsboomen.

Strängnäs kommun är inne i en av sina mest expansiva perioder på decennier. Kommunens eget mål är att invånarantalet ska öka med 1,5 procent varje år, men i verkligheten har kommunen vuxit med cirka två procent de senaste åren. Siktet är inställt på 50 000 invånare år 2040, och för att möta det behöver kommunen bygga fler bostäder och levande miljöer i hela kommunen under de kommande åren. Strangnas

Byggkranarna syns på flera håll. I Södra stadsskogen ska det byggas 400 bostäder, och i Brobyholm i Åkers Styckebruk är 350 till 500 nya bostäder på gång. I Norra staden vid Eldsund planeras det på sikt för en stad i staden – ett område som kan rymma 11 000 till 14 000 nya invånare, att jämföra med Strängnäs tätort som i dag har drygt 15 000 invånare, enligt lokala rapporter.

Det är imponerande siffror. Men bakom dem döljer sig ett praktiskt problem som sällan diskuteras i planhandlingarna.

Lägenheterna är moderna. Förråden är borta.

De nya bostäderna som nu byggs i Strängnäs är genomgående moderna, energieffektiva och genomtänkt planerade. Något de däremot ofta saknar är stora förvaringsutrymmen. Källare, rymliga förråd och separata garageplatser var länge en självklarhet i svenska bostäder, men i dag är de antingen borttagna för att pressa byggkostnader, eller inräknade som dyra tillval. Detta har gjort att förvaring och förråd i Strängnäs blir mer och mer en lyxvara.

Många av dem som visat intresse för de nya lägenheterna bor inte i Strängnäs i dag, utan är öppna för att flytta från Stockholm. Det är en grupp som ofta bor i villor eller stora lägenheter, och som tar med sig ett helt liv av prylar – cyklar, kajaker, skidutrustning, verktyg, barnvagnar, hobbygrejer – in i ett mer kompakt boende.

Klyftan mellan hur man bodde och hur man bor nu kan bli påtaglig från dag ett.

En nationell trend når Mälardalen

Problemet är inte unikt för Strängnäs. Regeringen gav i juni 2025 Boverket i uppdrag att se över och föreslå lättnader i kraven på fasta förråd i studentbostäder och särskilda boenden för äldre, med tanken att förvaring i stället ska kunna erbjudas efter efterfrågan. Det visar på en tydlig riktningsförändring: förrådet är inte längre en självklar del av bostaden.

I praktiken innebär det att allt fler hushåll behöver lösa sin förvaring på egen hand – antingen genom smarta inredningslösningar hemma, gemensamma utrymmen i fastigheten, eller externa alternativ utanför hemmet.

"Ingen tänker på det förrän flyttbilen är packad"

För den som just har tecknat kontrakt på en ny tvåa i Måsen eller en trea i Södra stadsskogen är frågorna om förvaringsutrymme ofta de sista som dyker upp – och de första som ställer till det på plats.

Strängnäs är en kommun som lockar med sina kvaliteter: närheten till Mälaren, den historiska stadskärnan, snabbtåget mot Stockholm. Strängnäs kombinerar småstadens trygghet och lugn med ett rikt kulturliv och promenadstråk. HSB Det är ett erbjudande som fungerar. Men att leva i en stad som växer snabbt innebär också att infrastrukturen kring det vardagliga livet, inklusive var man förvarar det som inte får plats i lägenheten, behöver hänga med.

Målet är att hälften av de nya invånarna ska bosätta sig i Strängnäs stad, enligt kommunens samhällsbyggnadsstrateg. Det är en ambition som kräver mer än nya husbyggen. Det kräver att hela vardagslogistiken fungerar, inklusive frågan i bakgrunden om var grejerna faktiskt ska stå.