Katarina Jagellonica tolkas i en ny, intim föreställning 

Publicerad 11 augusti, 2023 – av Jennifer Lundkvist
Den 27 September kommer författaren och kulturvetaren Eva Mattsson till Multeum för en intim föreställning om Katarina Jagellonica.

I sin kommande föreställning ”Isabella” gestaltar författaren och kulturproducenten Eva Mattsson den något bortglömda drottningen som var gift med Johan III, och som hade ett stort inflytande över sin mans värderingar och politik. 

I historieböckerna kan man läsa sida upp och sida ner om Gustav Vasa och hans söner, men inte lika mycket om deras drottningar. Gustav Vasa fick elva barn, varav nio nådde vuxen ålder. Hans näst äldste son Johan III var den andre sonen att bli kung och vid sin sida hade han Katarina Jagellonica. 

Den 27 september gestaltas hon i en intim föreställning på Multeum av författaren Eva Mattsson, som både föreläst och skrivit om Katarina. Föreställningen är ett samarbete mellan bland annat Gustav Vasaföreningen, polska institutet i Stockholm och Strängnäs kommun. Eva kommer ensam att stå för både produktion och framträdande. 

-  Jag var i Strängnäs och hade en föreläsning om Katarina Jagellonica för några år sedan, och där startade min kontakt med Gustav Vasaföreningen, berättar Eva. 

Katarina var trogen sin man Johan III och följde honom in i fångenskap på Gripsholm. Hon har också en källa uppkallad efter sig nära Taxinge. Enligt historien red hon dit varje dag för att skaffa friskt vatten till sin fängslade make. Under fångenskapsåren födde hon dottern Isabella som ligger begravd i Strängnäs domkyrka. Isabella” är också namnet på Evas nya monolog. 

Eva har tidigare gjort monologer och gett ut en bok om Katarina Jagellonica. I sin nya föreställning ”Isabella” får man lära känna personen Katarina på ett djupt plan.

Ingegerd Lusensky, som är sekreterare för Gustav Vasaföreningen, var den som kontaktade Eva och frågade om hon ville ha den här monologen om Katarina. 

-  Vi hade Eva som föredragshållare 2019, säger Ingegerd. Hon pratade väldigt medryckande och intressant om Katarina Jagellonicas liv och hade hennes jungfruklänning – som Katarina bar som ogift – med sig på scenen. 

Katarina var en mycket bildad och älskvärd person som bland annat var mamma till kung Sigismund. Hon var katolik och försökte påverka Sverige till att fortsätta vara katolskt. Hon var även den som förde in gaffeln till Sverige. Johan III lät uppföra Drottningholm i Stockholm efter just Katarina. 

r Eva startade med sina monologer 2012 var Katarina och drottningar i stort ganska okända. Eva ägnade sin masteruppsats till att undersöka olika sätt att berätta och det får hon testa i sina monologer. 

-  Jag vill genom berättande göra personer lite mer levande, säger hon. Jag vill att människor ska intressera sig för historien, det är mina mål till varför jag gör det här. 

Eva hoppas att hon genom sitt författarskap och sina monologer kan slå hål på myter och rykten och få historien mer trovärdig. Hon vill att även människor i historien ska respekteras och hennes uppgift är att så sakligt hon kan berätta om Katarinas liv. 

Under sina föreställningar tillåter Eva aldrig publiken att ta bilder eller ljudupptagningar av den enkla anledningen att Katarina bara finns i rummet just där och då. 

-  Min tanke är att hon finns på riktigt en stund och sen är hon borta. 

Hennes förhoppning är att publiken ska komma med ett öppet sinne, ta emot och bara vara i stunden. Hon vill inte skapa några förväntningar, men säger att man kommer att få lära känna Katarina som person, men också tiden som var – med alla intriger och politiska spel. 

Biljetter till Isabellafinns att köpa på tickster.com. 

Varför är regionala nyheter oumbärliga?

Uppdaterad 7 augusti, 2026, Publicerad 6 augusti, 2026 – av Öfre Slotts Media

Lokala nyheter spelar en helt avgörande roll för samhällen runt om i Sverige, eftersom de bidrar till att invånarna kan hålla sig informerade om händelser och beslut som direkt berör deras vardag. De ger invånarna möjlighet att förstå vad som händer i deras närområde, från kommunala beslut och infrastrukturprojekt till kulturella evenemang och skolverksamhet. Utan tillgång till regional rapportering riskerar medborgare att helt missa viktig och ofta avgörande information som direkt påverkar deras vardag, exempelvis beslut om skolor, vård och lokal infrastruktur i deras närområde. Lokaljournalistiken behövs mer än någonsin för att fylla luckor som riksmedier lämnar. Regionala nyhetsredaktioner agerar som demokratiska vakthundar genom att granska lokalpolitiker och lyfta frågor som berör invånarna.

Många lokala aktörer - föreningar, småföretag och offentliga institutioner - är beroende av en fungerande digital infrastruktur för att nå ut med sitt budskap. Att etablera en egen webbplats kräver flera steg, och för den som vill köpa domän finns det numera tydliga guider som förenklar processen. Ett eget domännamn ger trovärdighet och gör det lättare för lokalsamhället att hitta rätt information, oavsett om det gäller en idrottsförening eller en lokal nyhetskanal.

Lokal journalistik som demokratisk grundpelare

Granskning av kommunala beslut och samhällsplanering

Att granska kommunalpolitiken är en av de viktigaste uppgifterna för regionala nyhetsredaktioner. Beslut om bostäder, trafik, skolor och äldreomsorg fattas lokalt men påverkar direkt tusentals invånare. Utan journalister som bevakar fullmäktigemöten, intervjuar ansvariga tjänstemän och ställer kritiska frågor riskerar beslutsfattare att agera utan insyn. I mindre kommuner blir lokaltidningen ofta den enda källan till oberoende granskning.

Ett konkret exempel är hur samhällsplanering påverkar invånare i små orter. När ett stort byggprojekt planeras nära ett bostadsområde är det den regionala redaktionen som först rapporterar om konsekvenserna. Vi har tidigare belyst hur lokala byggprojekt kan dra ut på tiden och skapa debatt bland boende, som i fallet med den försenade starten för Läggesta park. Sådana rapporter visar att lokaljournalistik fyller en funktion som ingen annan aktör kan ersätta.

Medborgarengagemang och lokal identitet

Regionala nyheter bidrar också till att stärka den lokala identiteten och samhörigheten bland invånarna. När invånare regelbundet läser om händelser och skeenden som utspelar sig i deras eget närsamhälle skapas en stark känsla av tillhörighet, gemenskap och delaktighet som binder människor samman. Det handlar inte bara om politik och infrastruktur, utan även om kultur, idrott och ideellt arbete. En lokal konsertrecension, ett reportage om en skolklass som med engagemang och kreativitet har genomfört ett miljöprojekt i sitt närområde, eller en artikel om en förening som outtröttligt samlar in pengar till ett välgörande ändamål, bygger starka och meningsfulla band mellan människor i samhället. Dessa faktorer visar hur regionala nyheter stärker medborgarengagemanget:

  1. Invånare som regelbundet följer lokal nyhetsrapportering röstar oftare i kommunalval.
  2. Lokala nyheter lyfter röster som sällan hörs i riksmedia, som landsbygdsföretagare och ideella ledare.
  3. Rapportering om lokala initiativ inspirerar andra att starta egna projekt eller engagera sig.
  4. Kommentarsfunktionen på lokala artiklar skapar en digital mötesplats för samhällsdebatt.
  5. Barn som ser sitt samhälle i media utvecklar starkare ansvar för hembygden.

Kulturella händelser spelar en särskild roll i detta sammanhang. Lokala medier lyfter fram allt från musikevenemang till solidaritetsaktioner, som exempelvis stödkonserten för Ukraina som hölls i Mariefreds kyrka. Genom att berätta om sådana initiativ uppmuntras fler att delta och bidra till gemenskapens sammanhållning.

Utmaningar och möjligheter för den lokala nyhetsbevakningen

Ekonomiska förutsättningar i en föränderlig mediebransch

Den svenska mediebranschen står inför stora och betydande utmaningar under året 2026. Annonsintäkterna har sedan lång tid tillbaka flyttat till digitala plattformar som ägs av internationella teknikföretag. Många lokaltidningar har krympt sina redaktioner, och vissa kommuner saknar nu regelbunden journalistisk bevakning. Begreppet "vita fläckar", som har blivit alltmer vedertaget i den offentliga debatten, används för att beskriva dessa geografiska områden där journalistisk närvaro i praktiken har upphört, och det växande problemet har under de senaste åren uppmärksammats av både statliga myndigheter och branschorganisationer som betonar vikten av en fungerande lokal mediebevakning.

Trots de ekonomiska svårigheter som under de senaste åren har drabbat mediebranschen i stort, och som i synnerhet har påverkat lokala och regionala redaktioner på ett kännbart sätt, finns det ändå flera tydliga ljuspunkter som ger anledning till en försiktig optimism inför framtiden. Statliga mediestöd har i hög grad bidragit till att flera mindre redaktioner runt om i landet kunnat överleva den tuffa marknaden, och samtidigt visar nya digitala affärsmodeller med innovativa prenumerationslösningar alltmer lovande resultat. Läsare som inser vikten av lokal journalistisk granskning är ofta villiga att betala för kvalitativt nyhetsinnehåll. Dessutom har strategiska samarbeten mellan olika redaktioner runt om i landet skapat värdefulla möjligheter att dela både journalistiska och tekniska resurser utan att för den skull förlora den viktiga lokala förankringen som läsarna värdesätter.

För den som vill följa hur svensk lokaljournalistik utvecklas ger SVT:s lokala nyhetsbevakning en bred överblick av vad som händer i landets olika regioner. Denna typ av rapportering kompletterar de mindre tidningarnas arbete och visar bredden i det svenska medielandskapet.

Digitaliseringens påverkan på lokal rapportering

Digitaliseringen har i grunden förändrat förutsättningarna för den lokala journalistiken. Sociala medier möjliggör snabbare nyhetsspridning än någonsin, men skapar samtidigt utmaningar kring källkritik och informationskvalitet. Rykten och felaktig information kan spridas i lokala grupper på sociala plattformar innan journalister hinner verifiera uppgifterna. Professionella lokala redaktioner fyller en oersättlig funktion här.

Samtidigt öppnar den digitala utvecklingen, som under de senaste åren har accelererat i en takt som få hade kunnat förutse, helt nya dörrar för lokala medier, vilket innebär att redaktioner nu har tillgång till verktyg och plattformar som tidigare var förbehållna större aktörer med betydligt mer resurser. Lokala medier har nu möjlighet att nå läsare som sedan länge flyttat från orten men som trots det geografiska avståndet fortfarande vill hålla sig löpande uppdaterade om händelser och förändringar i sitt gamla hemsamhälle. Poddar, nyhetsbrev och videoformat ger redaktionerna mångsidiga verktyg som gör det möjligt att berätta lokala historier på betydligt fler och mer engagerande sätt än vad traditionella artiklar ensamma kan erbjuda. Även små redaktioner kan bygga en lojal och engagerad publik genom att använda dessa format. Aktörer som STRATO nämns ibland i sammanhang där lokala organisationer och föreningar aktivt söker pålitliga tekniska lösningar för sina digitala webbsatsningar, men det som i slutändan förblir helt avgörande är att innehållet produceras av kunniga och erfarna journalister med stark förankring i det lokala samhället.

Varför varje lokal röst räknas

Regional nyhetsbevakning handlar i grunden om demokrati. Med tillgång till pålitlig lokal information kan medborgare fatta välgrundade beslut, engagera sig i samhällsfrågor och utkräva ansvar av sina förtroendevalda. Utan lokal bevakning sker maktutövning i det tysta och klyftan till invånarna växer. I ett land som Sverige, där det kommunala självstyret har en lång och djupt rotad tradition som sträcker sig flera hundra år tillbaka, är den lokala journalistikens roll inte bara praktisk utan även djupt principiell för det demokratiska samhällets funktion.

Att aktivt stödja sin lokala nyhetsredaktion - genom att prenumerera, tipsa om viktiga händelser i närområdet eller dela artiklar med andra - är ett konkret och meningsfullt sätt att bidra till ett levande demokratiskt samhälle. Varje lokalt reportage, granskning och intervju stärker samhällets gemensamma kunskapsbas. Regionala nyheter är inte bara ett komplement till den nationella rapporteringen. De är en grundläggande del av informationsflödet som håller samhällen samman och stärker medborgarna.

Smashat strängnäs – Populärast i stan

Publicerad 3 augusti, 2026 – av Öfre Slotts Media

Topprankad tre år i rad av Burgerdudes och populärast i stan enligt Foodora.

 

 

Smashat recensioner

4,5 i snitt av 236 recensioner på Google

Adress, öppetider och företagsinformation

Adress: Trädgårdsgatan 16, 645 31 Strängnäs
Telefon: 076-004 72 23

Smashat Food AB

 

 

la carbonara trattoria

Uppdaterad 28 juli, 2026, Publicerad 24 juli, 2026 – av Öfre Slotts Media

Lite drygt två år har gått sedan bröderna Gadalla öppnade upp på Eskilsgatan 2  i april 2024.

Grundaren och ägare Mena driver stället med sin bror Beshoy. Båda har gedigen bakgrund inom restaurang.

Barchef Johan berättar om menyn där fokus ligger på de finare premiumpizzorna bakade i ugn med stenbotten.

 

Meny och priser

Kvalitetspizza bakad med stenbotten i ugn från 125kr men även pasta, Risotto och barnmeny.

Se hela menyn nedan:

 

 

Öppetider, adress och kontaktuppgifter

Eskilsgatan 2, 645 30 Strängnäs

Telefon: 073-690 5603

Öppetider:

Måndag 11:00 - 21:00
Tisdag 11:00 - 21:00
Onsdag 11:00 - 21:00
Torsdag 11:00 - 21:00
Fredag 11:00 - 22:00
Lördag 12:00 - 22:00
Söndag 12:00 - 21:00

Beställa mat och utkörning

Det går bra att ringa 073-690 5603

Mån-Tors: 11.00 - 20.45

Fre: 11.00 - 21.45

Lör: 12.00 - 21.45

Sön: 12.00 - 20.45

Även via purspot.com eller Foodora

Omdömen

En av de bättre restaurangerna i Strängnäs.

4,7 på Google med 339 recensioner

4,7 på Tripadvisor 13 omdömen

Bara 5 stjärnor på Facebook

 

 

 

Bortsprungen katt i Strängnäs

Publicerad 15 juli, 2026 – av Öfre Slotts Media