Klassiker med Tant Klavér i sommar

Publicerad 24 april, 2023 – av Katrin Nilsson
Föreställningen Snövit tänker Desirée handlar mycket om problem som kan uppstå när man har hand om barn som inte är ens egna.

I sommar spelar Désirée Von Bothmer Sundelius klassikerna Snövit och Bockarna Bruse. Det är hennes alter ego Tant Klavér som för sextonde säsongen står på tiljorna för att ge barn och vuxna en upplevelse och lärdomsresa.

– De här gamla klassikerna finns kvar och det är något arketypiskt över dem. Så länge det finns människor på jorden är det alltid samma frågeställningar man funderar över. 

"Jag mixar under föreställningen. Tant Klavér är berättare sedan går jag ut och in i olika roller", berättar Desirée. Här i föreställningen Bockarna Bruse.

Föreställningens berättare är Tant Klavér – en karaktär som Désirée har spelat i över trettio år. Under föreställningen saxar hon mellan att gestalta de olika karaktärerna i historien. 

- Jag mixar under föreställningen. Tant Klavér är berättare, men sedan går jag ut och in i olika roller. Till exempel kan jag göra olika miner så får de gissa vilken dvärg det är. Det är en interaktion när de får säga att ”det där är Trötter” eller ”det där är Blyger”.

Det var när Désirée fick barn och ville vara hemma mer som hon bestämde sig för att börja med barnteater. Innan hade hon också jobbat med interaktiva föreställningar, men då var det företagsspel för vuxna. 

- Jag provade att köra en interaktiv enmansteater, där det var mycket kontakt med barnen. Det funkade direkt. Jag hittade min grej. Jag tyckte att det var roligare än att köra för företag.

Föreställningarna Snövit och de sju dvärgarna och Bockarna Bruse har Désirée spelat tidigare, så det här är nypremiärer. 

Snövit handlar mycket om problem som kan uppstå när man har hand om barn som inte är ens egna. 

-  Det är ibland svårt med andras barn och kan finnas både avundsjuka och svartsjuka. 

Kanske kan det beröra ännu fler nu än när sagan ursprungligen kom till. I vårt moderna samhälle finns många bonusfamiljer. 

- Det är inte alltid så lätt. Detta kan vara ännu mer aktuellt idag när folk skiljer sig och det är väldigt många olika familjer. 

Désirée och Patrik Von Bothmer Sundelius driver Kafé Klavér tillsammans.

Berättelsen om Snövit handlar också mycket om skönhet.

- Det här med vem som är vacker, tävlingen om vem som är vackrast. Det finns en avundsjuka i det. 

När Snövit tvingas från slottet och möter dvärgarna förändras hennes liv. 

- Det blir en frihet för henne att hon hamnar hos dvärgarna eftersom hon lär sig andra saker om livet. Det är också en övergång från familjen till den yttre världen. Hon måste hjälpa till i hemmet och hon lär sig att vara försiktig. Det är någonting helt annat.

Föreställningen är interaktiv. Det går inte att påverka själva grundhistorien, men barnen kan ha olika frågor och tankar om vad karaktärerna tänker och säger. 

På det sättet kan föreställningarna bli väldigt olika. Något som alltid finns med, där det finns mycket utrymme för barnen att delta, är inledningen och avslutningen. Där berättar Tant Klavér om sina barn, som är sex dockor med olika egenskaper. 

- Det är någon slags uppvärmning. Jag har till exempel ett barn som alltid kommer bort och då kan jag fråga om de har kommit bort någon gång och de kan svara ”jag kom bort bakom gardinen” eller ”jag kom bort under sängen”. 

Kafé Klavér är ett populärt utflyktsmål.

När barnen berättat att de brukar springa bort, gömma sig eller försvinna i olika situationer kan Tant Klavér fråga vad som skulle kunna få dem att inte smita iväg. 

- Mina egna barn brukade inte komma bort, berättar Désirée, men det finns barn som bara sticker iväg på gatan eller i affären. Då kan jag fråga vad som borde gjorts för att de inte skulle sticka iväg. Ibland svarar de att föräldrarna skulle kunna säga att ”kommer du bort får du inget godis”. 

På det sättet kan det bli många kommentarer som både barn och vuxna tycker är roliga. 

- I Bockarna Bruse kan jag fråga vad som finns under bron, då förstår barnen att det är trollet. De hänger med i historierna. 

I år kommer Désirée att spela ända fram till och med augusti. Först ut är Snövit som spelas lördagar från 6 maj till 24 juni. Efter några speciellt intensiva år med Kafé Klavér vill nu Désirée Von Bothmer Sundelius kunna komma igång och spela mer teater. Kafé Klavér är inne på sin sjätte säsong sedan kaféet flyttade till Hedlandet från Södermalm i Stockholm.  

- Det är fler och fler som kommer hit. Jag är jätteglad att vi flyttade ut hit, men det var svårt just i övergången. Vi visste inte hur det skulle bli, men här går det bättre än i stan. Vi är jätteglada att vara här och det funkar så bra. Folk hittar hit. 

Som ett skimrande sagoland

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Storögda hjortar, en flicka i en guldskimrande båt och strandfåglar på parad är några av de varelser man just nu kan möta på Multeum. Konstnären Kira Malmstens verk fyller konsthallen med en både fridfull och lite oroväckande närvaro.

Inspirationen hämtar Kira från livet självt och från materialen hon använder, som garn, textil och koppar. Ibland möts djuren och människorna i verken, ibland inte.

- Jag har en bakgrund som jordbrukare. Det är naturen och själva skapelsen jag har som klangbotten. Hela undret på något sätt.

Här finns både textilkonst och verk som är konstruerade av metalltråd. Konstverken har skapats under många år.

Det sköra livet är utställningens namn.

- Jag tänker att livet är skört och vi borde ha varit lite mer försiktiga. Livet är ömtåligt som en fjärilsvinge.

I utställningen finns många djur. Kira funderar mycket över hur människan har övertaget och använder sig av dem.

- Hela naturen och djuren är så utsatta av människornas framfart. De har ingen talan utan får bara lov att finna sig. Det är det som är så sorgligt och smärtsamt

Kira sörjer över att både tama och vilda djur är utsatta för människans godtycke.

- Jag har varit på griserier och sett hur suggorna står instängda i bås när de ska grisa. Vi tar oss sådana otroliga friheter när vi handskas med djur.

På samma gång tar vi inte hand om oss själva särskilt bra heller, säger Kira.

- Människor borde ju vara mot sig själva som de är mot en hund. Man tvingar inte en hund att röka 20 cigaretter om dagen, eller dricka sprit.

Dessutom motionerar man hunden.

- Man borde vara lika snäll mot sig själv som man är mot en hund.

I konsten är djuren också en slags stämning för Kira.

- Ett djur är nästan som en färg. Man får en viss känsla när man ser en häst, en fågel eller en groda.

På bildväven Sorg står en kvinna i röd klänning omgiven av svarta fåglar. Hon håller en av dem i famnen. Man vet inte ifall det är ömsint eller inte. De andra fåglarna ser ut att attackera henne.

- Jag var 38, hade fyra barn och var jordbrukarhustru. Det var en jobbig period i livet.

Kiras konstverk får man tolka själv, förklarar hon.

- Jag försöker skapa en stämning och sedan kanske var och en upplever någonting själv också. Det kan vara något som jag inte alls känt. Så måste det få vara.

I april bjuder Multeum in till ett samtal med Kira om inspiration, men ibland har Kira inte lust att göra någonting alls.

- Men då är det bara att vänta tills inspirationen kommer.

Kira skissar oftast inte. Hon börjar spontant med materialet och sedan växer konstverket fram.

- Som den senaste väven, I citronfjärilarnas tid, där jag började med tio fötter. Då måste man ju fortsätta.

På väven står en flicka med ett klot i händerna omgiven av två hjortar. Det blir tio fötter i botten av duken. Fötterna kastar också en skugga på väggen bakom.

- Det får en att fundera över vad som är verkligt och inte. Det är spännande.

Kira är lycklig över att få ställa ut på Multeum.

- Jag hade ingen relation till Strängnäs tidigare, men nu har jag det. Det är en jättefin liten stad.

Multeum är också ett fantastiskt ställe att visa sin konst på, tycker Kira.

- Det är så roligt med ett bibliotek. Att det kommer besökare som kanske inte hade tänkt gå på utställning. Människor tittar på konsten och man börjar ofta prata. Jag har fått så många positiva reaktioner här.

/Katrin Nilsson

Cold Case vid Gripsholms slott

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Ett tragiskt mord vid Gripsholms slott? Nej, vilken tur att det bara är ett roligt spel som fem gymnasietjejer har skapat. Med sin analoga mordgåta, hoppas de kunna minska mobilanvändandet och ge människor en rolig social aktivitet.

Vendela Karlsson, Ida Lindgren, Selma Viborg, Ella Gabrielson och Moa Byström går alla på Grillska gymnasiet i Eskilstuna. Förra året startade de sitt UF-företag Cold Case och skapade en mordgåta. MT/Måsen träffar dem på Gripsholms värdshus.

- Den handlar om en nedlagd utredning, ett så kallat ”Cold Case”, förklarar Ella.

Det börjar med en klassåterträff på Gripsholms värdshus.

- Vi har tagit typiska personligheter som brukar vara med i sådana här historier. Det är ett ganska tacksamt tema, förklarar Selma.

Att komma igång var kanske allra svårast, fortsätter hon.

- Vad gör vi nu tänkte vi? Det fanns så många möjligheter.

Det har varit en intensiv tid.

- Att hålla alla deadlines har varit tufft och vi har jobbat många timmar efter skolan.

De som spelar får ett bevismaterial i ett kuvert. Genom att gå igenom det ska man kunna lösa mordfallet. Här finns en nedlagd mordutredning, förhörsprotokoll, en tidningsartikel, ett klassfoto och andra dokument där man kan hitta ledtrådar.

- Fotona har vi gjort genom AI, resten av materialet har gruppen tillverkat och skrivit själva, förklarar Ida.

Språket var en utmaning. De behövde hitta de olika karaktärernas särdrag.

- Vi var tvungna att fundera över hur alla pratar. Hur talar till exempel en polis och vad använder de för termer, förklarar Vendela.

För att kvalitetssäkra har de medan de jobbat med mordgåtan haft provgrupper som spelat. Mordgåtan ska vara spännande och klurig att lösa, men ändå inte alltför svår.

- Det har varit knepigt att lägga spelet på lagom nivå och vi har fått ändra en del varefter.

Mordgåtan tar ofta runt tre timmar att spela. De som har gjort det snabbast har blivit klara på en och halv. Man kan spela i lag och på det sättet blir det en social aktivitet.

- Det passar när man till exempel sitter tillsammans och äter, säger Selma.

När man beslutat vem man tror är mördaren öppnar man facit.

- Men min familj kunde till exempel inte komma överens, så det blev två grupper som trodde att det var olika mördare, berättar Ella.

De startade företaget i september 2025 och redan på julmarknaden förra året var de klara. Då sålde de 20 spel och nu har de sammanlagt sålt 81.

I maj måste de avsluta företaget. Det ingår i kursen.

- Vi vet inte vad vi gör med spelet när vi lägger ned företaget. Det återstår att se, säger Vendela.

I arbetet med UF-företaget får elever på gymnasiet praktisk erfarenhet av företagande. Ett UF-företag ska startas, drivas och avslutas samma läsår. Under den tiden ska man ha hunnit prova att göra en affärsplan, öppna bankkonto med mera.

- Det här har gett oss många viktiga lärdomar, förklarar Ida

Alla i företaget har olika ansvarsområden som VD, ekonomiansvarig, produktionsansvarig etcetera.

- Vi har olika roller men vi samarbetar hela tiden. Vi har också kommit varandra närmare under den här tiden, säger Selma.

Ibland har de velat lite olika saker.

- Då har vi diskuterade vad vi ska göra, berättar Vendela.

Det har aldrig blivit någon allvarlig konflikt. Alla tycker att det har varit berikande och roligt att jobba tillsammans.

- Vi fick slå våra kloka huvuden ihop. Det har varit en kurvig väg men nu är vi alla nöjda, säger Ella.

/Katrin Nilsson

Frihetskamp och familjedrama

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Sommarteater med Wilhelm Tell och höst med familjedramat Mor lilla mor. Stallarholmens kulturförening bjuder både på nyskriven teater och klassiker.

I oktober blir det premiär för Kersti Olin som första gången i livet skrivit en pjäs. Berättelsen Mor lilla mor är ett drama om två systrar och deras gamla mamma.

- Det handlar till stor del om min egen familj.

Kersti drabbades av en stor förlust när hennes far dog för några år sedan. För att komma över sorgen började hon författa.

- Jag var så ledsen. Därför började jag skriva. Jag kände att jag behövde det.

Hennes far var borta och hennes mamma hade blivit änka. När hon sedan började skriva om familjen märkte hon att det blev i dialogform och pjäsen Mor lilla mor växte fram.

- Dramat handlar om en relation mellan två döttrar och deras gamla mamma.

Kersti tar upp många av de ämnen som människor tampas med i familjerelationer, sådant som vilket av barnen som hjälper föräldern mest och vem som är djupast engagerad.

Man kanske funderar över framtiden.

- Vad händer när en förälder behöver mer och mer hjälp och hur tar vi hand om våra äldre.

I rollen som modern har Kersti lyckats engagera skådespelaren Sonja Lund. Sonja har bland annat arbetat på Dramaten och Stockholms stadsteater samt var också med och bildade Turteatern i Stockholm.

- Sonja är en fantastiskt skådespelerska med en lång och mångsidig skådespelarkarriär bakom sig.

De två döttrarna spelas av Malin Olin och Helen Hedqvist. Malin Olin har tidigare bland annat spelat Shirley Valentin som Kersti regisserade för några år sedan. Helena Hedqvist har under åren medverkat i flera föreställningar som till exempel Varieté VaViVill med Drömfabrikens teatersällskap.

Kersti har tidigare arbetat som skådespelerska, sångerska och regissör samt satt upp flera uppsättningar med Drömfabrikens teatersällskap. Dessutom har hon bland annat arbetat på Oktoberteatern.

Regissören Martin Lindberg är också både regissör och skådespelare med erfarenhet från bland annat Uppsala stadsteater och Teater Västernorrland.

Föreställningen Mor lilla mor är ett samarbete mellan Stallarholmens kulturförening och Klostergården, Selaön. Den har premiär på Klostergården i oktober 2026.

Sommarens föreställning, Wilhelm Tell av Friedrich Schiller regisseras av Pontus Stenshäll. Stallarholmens kulturförening samarbetar med Föreningen Mälsåkers framtid och Wilhelm Tell spelas liksom förra årets föreställning Bland dårar och näktergalar, vid Mälsåker slott.

Pontus Stenshäll är skådespelare och regissör som bland annat jobbat på Folkteatern i Gävleborg, Stockholms stadsteater samt Göteborgs stadsteater där han även ett antal år var konstnärlig ledare.

Ensemblen kommer liksom i Mor lilla mor bestå av en blandning av amatörer och professionella skådespelare.

Regissören Pontus Stenshäll står även för bearbetningen. Han har i sin version förflyttat Schillers klassiska drama om motstånd och frihetskamp till nutid. Pjäsen kommer spelas utanför Mälsåkers slott med naturen som scenografi.

Mer information om föreställningarna och exakta speldatum kommer efterhand.

/Katrin Nilsson

Möt våren med vintage och familjedrama

Uppdaterad 15 mars, 2026, Publicerad 21 februari, 2026 – av Öfre Slotts Media

För den litteraturintresserade bjuder Boklådan i samarbete med Mariefreds bibliotek på några guldkorn i vår.

I mars berättar Mariefredsbon Karin Stenmark om den nya boken Vintagebibeln på Mariefreds bibliotek. Hon är en av tre författare, vilka med den här omfattande kartläggningen gjort en djupdykning i svensk textil- och modeindustrin under 1950- till 1970-talet.

I april kan den som är nyfiken på ett familjedrama i Nathan Söderbloms skugga ta sig till Boklådan. Där kan man höra författaren Kristian Fredén berätta om sin bok En inre angelägenhet.

Årets litteraturprogram inleddes redan i januari, så detta är det tredje och fjärde författarbesöket. För Eva Karlsson som driver Boklådan är det alltid lika roligt att arrangera litteraturscenen.

- Jag tycker varje år att det är det bästa programmet.

Människor har många tankar och frågor om hur ett litterärt verk blir till.

- Man kan bli förvånad över att författare arbetar på så olika sätt, förklarar Eva.

Det är inte nödvändigt att ha läst författaren för att delta under litteraturkvällarna.

- Samtalet är något annat än litteraturen så man får ut mycket oavsett om man tagit del av det som författaren skrivit eller inte.

Något Eva märker är att människor ofta vill veta varifrån inspirationen till ett litterärt verk kommer.

- Karin Stenmark, som är medförfattare till Vintagebibeln kommer till exempel att berätta om hur hennes stora intresse för vintagemode till slut resulterade i att hon blev medförfattare till en bok om ämnet.

I samarbete med Mariefreds bibliotek har Boklådan bjudit in Karin, en lärare med ett grundmurat vintageintresse.

I Vintagebibeln gör Karin tillsammans med sina två medförfattare Pernilla Vinnerås och Sara Thorsson en grundlig genomgång av svensk mode- och textilindustri under 1950–60 och 70-talet.

Allting började med att en av författarna Pernilla Vinnerås gick ut i Facebookgruppen Vintagesnack och efterlyste medförfattare till en bok om vintagemode.

- Jag har länge varit vintageintresserad och på det sättet fick jag kontakt med de andra två författarna, berättar Karin.

Fördelar med vintage är att kläderna är vackra och av god kvalité framhåller författarna i boken. Karin handlar generellt gärna second hand eftersom det är miljövänligare än att köpa nytt. Hon är alltid ute efter guldkorn till sin privata vintagesamling. Dessutom säljer hon en del i en butik i Stockholm och på nätet.

- Jag hade tidigare försäljning på Samverket, men det tog för mycket tid.

På Mariefreds bibliotek kommer hon att dela med sig av sina erfarenheter från arbetat med boken. Dessutom har hon med sig några vintageplagg från sin egen samling som hon visar och berättar om.

Författaren Kristian Fredén, som man kan träffa på Boklådan i april, kommer att berätta om sin roman En inre angelägenhet. I boken försöker Kristian söka svar på varför hans mor sent i livet valde att begå självmord.

Sorgen över moderns död och att han inte förstått hennes svåra kamp driver Kristian att gräva djupare i familjens historia och hur den påverkat både honom själv och hans mor.

Nathan Söderblom, Kristians gammelmorfar, spelar en viktig roll för att ge en bakgrund till och förklara det mörker som följde Kristians mor genom livet.

I en miljö där framgång betydde mycket blir Nathan Söderblom ett svårnåbart ideal att mätas mot för alla i familjen. Ärkebiskop och nobelpristagare och en beundrad och aktad person.

Mot den bakgrunden tonar Kristians mamma fram som en begåvad människa som sörjde att hon aldrig riktigt fick utlopp för sina talanger fullt ut.

/Katrin Nilsson