Till minnet av de 500 året som gått sedan Gustav Vasa valdes till kung och för att belysa hur bilden av honom formats och omformats under århundradena har Statens fastighetsverk gjort filmer om några av de Vasafastigheter som staten förvaltar.
- Vi vill lyfta fram den mångfald miljöer från Vasatiden som finns i vårt bestånd. Det är både platser där något speciellt hände som Vasaminnena i Dalarna eller Roggeborgen och fastigheter som har rötter under Vasatiden, berättar Elisabet Hesseborn, kommunikatör på Statens fastighetsverk.
Under Vasatiden fanns det hundratals fastigheter som ägdes av kronan plus att Gustav Vasa personligen hade ett stort antal egendomar. Idag äger staten ett tjugotal som Statens Fastighetsverk förvaltar.
De fastigheter som man har fokuserat på i de fyra filmer man har gjort är Roggeborgen, Tuna kungsgård, Vadstena slott och Ornässtugan.
Som exempel på fastigheter förknippats med historiska händelser med anknytning till Gustav Vasa finns Roggeborgen och Vasaminnena i Dalarna varav Ornässtugan är en.
- Ornässtugan och några andra Vasaminnen i Dalarna hänger ihop med flykten som Gustav Vasa gjorde i Dalarna 1521. De utpekades väldigt tidigt som nationalmonument, berättar Elisabet.
Redan på 1600-talet uppmärksammades de här platserna för att man menade att de var viktiga för att skildra historien kring Gustav Vasa. Det har gjort att en typ av hus som annars sällan finns kvar nu sparats till eftervärlden.
- Ornässtugan ligger i en fantastisk miljö. Det är en gammal medeltida loftbyggnad som är ovanligt stor, så man förstår att den hört till en förmögen familj
På samma sätt är de övriga Vasaminnena i Dalarna idag unika byggnader.
- Det är genom att det har hänt någonting särskilt där som de har blivit bevarade. Det är t ex några medeltida trösklador, som aldrig hade funnits kvar ifall de inte varit sammankopplade med berättelsen om Gustav Vasa.
Senare tiders kungar har också lagt sig vinn om att besöka de här platserna för att på det sättet få ett band mellan Gustav Vasa och sig själva. Gustav III är till exempel en stor beundrare av Gustav Vasa.
Roggeborgen i Strängnäs är också kopplad till historien om Gustav Vasa och ansågs tidigare vara platsen där kungavalet ägde rum. Att man omprövat detta gör den inte mindre intressant menar Elisabet.
- Det är hur senare generationer har valt att förhålla sig till den här historien som är superspännande. Vi har lyft fram hur man har valt att använda de här byggnaderna under olika tider.
Roggeborgen kommer i Gustav Vasas ägo men annars händer inte så mycket med fastigheten under hans livstid.
- Det är först när det blir skola, i samband med Gustav II Adolf som det blir lite mer verksamheter där och under de här 300 åren försöker man hela tiden förhålla sig till historien på olika sätt.
Varifrån myten om att kungavalet skulle ha hållits i Rikssalen på Roggeborgen uppstod vet man inte, men det är först på 1700-talet som man nämner att valet eventuellt kunde ägt rum här.
- Det är kanske ändå naturligt att man vill att den här salen, som är som är det största utrymmet i huset, uppmärksammas i ett försök att knyta den här viktiga händelsen tydligt till Roggeborgen.
En av filmerna berättar också om Vadstena slott. Anledningarna att man valda det berodde bland annat på att det var helt nybyggt på 1500-talet. Annars hade många slott som uppfördes under Vasatiden som de i Kalmar, Örebro, Västerås, Nyköping och Läckö medeltida byggnadsverk som grund.
Vadstena slott blev en förebild under nationalromantiken,
- Många arkitekter som velat hämta inspiration från Vasatiden har sneglat på Vadstena slott.
Bilden av Gustav Vasa har varierat genom århundraden. Mycket av informationen man tidigare haft om hans liv har omprövats. Från att ha beskrivits som landsfader har bilden av honom har förändrats. En stundtals mycket grym regent, har istället tonat fram. Historiker har också dröjt vid Gustav Vasas stora förvärv av egendomar som under hans regeringstid tillfördes både kronan och honom själv. Han har kallats girig.
Här vill Elisabet betona att Statens Fastighetsverk inte har fokus på Gustav Vasa som person. Man förvaltar fastigheterna och kan genom dem få klarhet i många skeenden i historien. Dessutom fokuserar man också på den tid som ska komma.
- Jag tycker att det är kul är att lyfta upp framtidsperspektivet, som till exempel på Tuna kungsgård där väldigt mycket handlar om aktivt jordbruk som ska finnas kvar även under morgondagen. Vi pratar om historia, men det här är också platser som är en del av framtiden. Det är viktigt att ha med sig att de ska finnas kvar, bevaras och brukas.
