Biblioteket bjuder in till en Proustafton, där man kan få vistas en stund i den mångfacetterade författarens värld.
– Romansviten ”På spaning efter den tid som flytt” är som ett stycke musik. Det finns flera motiv som återkommer. Det ger en musikalitet, säger litteraturvetaren Tord Eng, som kommer att berätta mer om Prousts mest kända verk på biblioteket i Mariefred.
Marcel Prousts sju volymer långa romansvit ”På spaning efter den tid som flytt” anses vara en av litteraturhistoriens främsta verk.
– Det är ett rikt verk som ger väldigt mycket. Han skriver på ett syrligt och exakt sätt. Det är intressant att följa eftersom det är så innehållsrikt, berättar Tord.
Tord läste första bandet när han var 20-årsåldern, men det var inte förrän han blev pensionär och började studera litteraturvetenskap, som han på allvar blev fångad av Prousts romansvit.
– Jag hade tur när jag gick på universitetet, att Sara Danius var där och höll kurs om ”På spaning efter den tid som flytt”. Det var väldigt intensivt och vi var en ganska liten grupp. Vi läste Proust och diskuterade.
I ”På spaning efter den tid som flytt” möter man Marcel, en man i den franska societeten som lever ett bekvämt liv utan ekonomiska grubblerier. Marcel vill skriva en roman, men förstår inte hur han ska komma igång. Han tillbringar tid på badort och umgås i Paris. Inte förrän i slutet av romansviten avslöjas att verket har handlat om hur han finner ett sätt att skriva, genom att fantisera och associera och genom olika sinnesupplevelser, som den när han äter madeleinekakan.
Av de många, fantasier och minnen av föremål, episoder och händelser som återkommer är madeleinekakan den allra mest kända. Madeleinekakan förknippas med Proust och hans författarskap. I början av första delen av ”På spaning efter den tid som flytt” kastas huvudpersonen Marcel tillbaka till barndomen just på grund av kakan och en klunk lindblomste. De väcker upp minnen som han trodde att han hade glömt.
Relationen till Prousts eget liv och verkligheten är fri i det hänseendet att man inte tydligt kan veta vad som handlar om honom själv och vad som är fantasier och drömmar.
- När man läser Proust känner man sig som en gäst i en annan värld. Man vill stanna kvar där och det är också fascinerande att läsa någon som verkligen behärskar språket, säger Tord.
Proust är berömd för sitt egensinniga sätt att hantera språket. En mening kan vara en hel sida, och en händelse, som en middagsbjudning, upptar vid ett tillfälle 300. Beskrivningarna suger in läsaren i historien, så att man också kan förnimma och uppleva känslor, lukter och vinddrag från Prousts värld.
”Sommarens rum där man njuter av att känna sig förenad med den ljumma natten och där månskenet, som tar stöd mot de halvöppna fönsterluckorna, når fram med sin förtrollade stege ända till sängfoten; rum där man sover nästan i fria luften, som en talgoxe gungande i vinden ytterst på en månstråle.” Ur ”Swanns värld”, första delen av ”På spaning efter den tid som flytt”.
Romansviten utspelar sig delvis i en liten stad som heter Combrey. Den är i romansviten modellerad efter den lilla vackra idyllen Illiers där Prousts far var född. Prousts besök i Illiers under sin barndom gav stoff till beskrivningen av Combray och som en hommage till Proust bytte staden, till hundraårsjubileet av Prousts födelse, namn till Illiers-Combrey.
Romanen utspelar sig i societetens Paris där Proust har sin lägenhet på Rue de Courcelles och på badorten Balbec, som har många likheter med Cabourg vid Normadies kust, en sekelskiftesstad som var ett exklusivt och populärt resmål för societeten under Prousts tid.
Tord Eng brukar ha författarsamtal på Mariefreds bibliotek. Nu är det dags för Proust och ”På spaning efter den tid som flytt”. Det blir en kväll med samtal och madeleinekakor, berättar Tord Eng.
- Idén att ha en Proustafton kom delvis från att det förra året var 100 år sedan författaren dog 1922.
Datum: 14 februari
Tid: kl. 18:30 - 20:00
Plats: Mariefreds bibliotek
