Stallarholmsbron stängd för båttrafik tills felen är reparerade 

Publicerad 5 juli, 2023 – av Katrin Nilsson
Stallarholmsbron har reparerats sedan oktober 2022.

Stallarholmsbron har fortfarande problem även efter att reparationerna skulle ha varit klara i början av juni. Bron har sedan dess tidvis varit avstängd och orsakat långa köer. Det beror på att det är något fel med styrsystemet.  

- Vi får fellarm som vi inte kan identifiera anledningen till. Det orsakar nödstoppen, berättar Pär Eriksson, projektledare på Trafikverket.

Förra veckan skrev MT/Måsen om problemen som varit när bron fastnade på grund av att temperaturväxlingar gjorde att materialet utvidgade sig mer än man räknat med.  

- Det har att göra med att vi nu har en helt solid stålbro. Tidigare var det en annorlunda konstruktion. 

grund av det här skiljer det sig fyra centimeter. Den svängbara delen är lägre, därför har man gjort en upphöjning så vägen ska bli jämn. 

Pär Eriksson.

- Vi har lagt asfalt så att bilarna inte ska köra in i den här kanten. Vi får en väldig temperaturpåverkan och det håller vi i projektet på att titta på hur vi kan åtgärda, förklarar Pär. 

Det som är kvar att justera här är nivåskillnaden och upphöjningen.  

- Det blir som en topp upp mot den svängbara delen ifrån den fasta bron. Kullen ska inte vara kvar så det blir en åtgärd. Vi stänger av bron under några timmar och fixar till det framöver. Det blir inte förrän efter semestrarna är klara. 

Tidigare var det också ett problem med att den fasta och svängbara delen kom för tätt mot varandra och tog emot när man skulle stänga bron.  

- Vi öppnade spalten mellan och tog bort så att man inte får den här kontakten. Det är åtgärdat så vi har inga problem med bron i det avseendet. 

Detta hade inget att göra med det mer akuta problemet som är styrsystemet. Här har man inte kunnat identifiera anledning till de många fellarmen. Genom styrsystemet ska bron kunna öppnas antingen på plats eller från Hjulstabron.  

Bron hade innan reparationerna en annorlunda konstruktion.

- Det kan vara kommunikationen mellan Stallarholmsbron och Hjulstabron. Det kan vara något internt i bron som gör att det blir fel. Vi jobbar med styrsystemet och felsöker det, berättar Pär. 

Allting styrs via elektronik.  

- Ett program talar om när bron ska ner och öppna sig i vridlägret etcetera. Det finns olika signaler som styr de här parametrarna.  

r bron ska öppnas och svänga ut sänks den ned lite och sedan när den ska stänga ska den höjas upp. Det är i det läget som bron, under den här perioden ibland fått fellarm. Den har inte höjt sig tillräckligt för att hamna i rätt läge för att stängas.  

- Det är flera givare som finns på bron och ger signaler till det här styrsystemet. Någonstans här blir det fel. Signalerna går även med fiber till Hjulstabron, eftersom den ska kunna fjärrmanövreras därifrån. Om de tar för lång tid på sig, löser det också ut nödstoppet.  

Det är alltså många parametrar. Nu jobbar man med att isolera felkällan. 

- Det tar lite tid. Man tror att man hittar det som i förra veckan när vi hade vi tänkt köra bron lokalt, men vi fick för många fellarm.  

Det har funnits många som uttryckt oro på sociala media om framkomligheten för räddningstjänst, ambulanspersonal och polis. Enligt Pär kommer bron vara bemannad fram till att den fungerar som den ska och då kan den personalen också släppa över räddningsfordon.  

- Vi kommer se till att räddningstjänsten och den här typen av fordon kommer över. 

nga är också beroende av Stallarholmsbron och är både oroliga för att de inte ska kunna ta sig till jobbet och att de inte ska komma hem. Nu kommer bron vara stängd för båttrafik fram till att man vet att den fungerar,  

- Tyvärr stänger vi för båttrafiken så att biltrafiken inte blir drabbad. 

Men man kommer att behöva göra tester.  

- Vi kommer att göra broöppning för vi måste genomföra vissa prov för att kunna se var felet ligger, men bron är inte öppen för båttrafik förrän felet är identifierat och reparerat.  

Ombyggnaden av bron var mekanisk och inbegrep inte de elektroniska delarna, men möjligheten finns att det har hänt något med elektroniken under arbetet.  

- Vi har svetsat och saker kan ha fått smuts på sig, eller en kabel kan ha blivit klämd någonstans. Men som det ser ut nu, hänger det inte ihop med renoveringsprojektet, utan det här är något helt annan. 

Att byta styrsystemet är något som redan idag är planerat inom en inte alltför avlägsen framtid.  

- Det ligger i planeringen. Man gör det med jämna mellanrum, om det är två eller tre år bort. Då byter man ut styrsystem och datorer. Det är små mikrodatorer som styr det här och de åldras ju. 

r kan inte idag svara på ifall man skulle kunna tidigarelägga bytet.  

- Jag kan inte lova någonting om det. Jag är inte inkopplad på den avdelningen. 

Ifall man byter styrsystemet skulle det bli under lågsäsongen för båtar, alltså vintern.  

- Egentligen är bron öppen året runt för yrkestrafik, men det är lämpligt att göra en sådan här ombyggnad på vintern när det inte är turistsäsong.   

Nu jobbar man för att få igång bron och hoppas att det ska vara klart under veckan. 

- Det är ju jättetråkigt att det är så här. Det är inte så att vi sitter och vilar och rullar tummarna. Nej, vi kämpar verkligen för att det här ska fungera. 

Varför är regionala nyheter oumbärliga?

Uppdaterad 7 augusti, 2026, Publicerad 6 augusti, 2026 – av Öfre Slotts Media

Lokala nyheter spelar en helt avgörande roll för samhällen runt om i Sverige, eftersom de bidrar till att invånarna kan hålla sig informerade om händelser och beslut som direkt berör deras vardag. De ger invånarna möjlighet att förstå vad som händer i deras närområde, från kommunala beslut och infrastrukturprojekt till kulturella evenemang och skolverksamhet. Utan tillgång till regional rapportering riskerar medborgare att helt missa viktig och ofta avgörande information som direkt påverkar deras vardag, exempelvis beslut om skolor, vård och lokal infrastruktur i deras närområde. Lokaljournalistiken behövs mer än någonsin för att fylla luckor som riksmedier lämnar. Regionala nyhetsredaktioner agerar som demokratiska vakthundar genom att granska lokalpolitiker och lyfta frågor som berör invånarna.

Många lokala aktörer - föreningar, småföretag och offentliga institutioner - är beroende av en fungerande digital infrastruktur för att nå ut med sitt budskap. Att etablera en egen webbplats kräver flera steg, och för den som vill köpa domän finns det numera tydliga guider som förenklar processen. Ett eget domännamn ger trovärdighet och gör det lättare för lokalsamhället att hitta rätt information, oavsett om det gäller en idrottsförening eller en lokal nyhetskanal.

Lokal journalistik som demokratisk grundpelare

Granskning av kommunala beslut och samhällsplanering

Att granska kommunalpolitiken är en av de viktigaste uppgifterna för regionala nyhetsredaktioner. Beslut om bostäder, trafik, skolor och äldreomsorg fattas lokalt men påverkar direkt tusentals invånare. Utan journalister som bevakar fullmäktigemöten, intervjuar ansvariga tjänstemän och ställer kritiska frågor riskerar beslutsfattare att agera utan insyn. I mindre kommuner blir lokaltidningen ofta den enda källan till oberoende granskning.

Ett konkret exempel är hur samhällsplanering påverkar invånare i små orter. När ett stort byggprojekt planeras nära ett bostadsområde är det den regionala redaktionen som först rapporterar om konsekvenserna. Vi har tidigare belyst hur lokala byggprojekt kan dra ut på tiden och skapa debatt bland boende, som i fallet med den försenade starten för Läggesta park. Sådana rapporter visar att lokaljournalistik fyller en funktion som ingen annan aktör kan ersätta.

Medborgarengagemang och lokal identitet

Regionala nyheter bidrar också till att stärka den lokala identiteten och samhörigheten bland invånarna. När invånare regelbundet läser om händelser och skeenden som utspelar sig i deras eget närsamhälle skapas en stark känsla av tillhörighet, gemenskap och delaktighet som binder människor samman. Det handlar inte bara om politik och infrastruktur, utan även om kultur, idrott och ideellt arbete. En lokal konsertrecension, ett reportage om en skolklass som med engagemang och kreativitet har genomfört ett miljöprojekt i sitt närområde, eller en artikel om en förening som outtröttligt samlar in pengar till ett välgörande ändamål, bygger starka och meningsfulla band mellan människor i samhället. Dessa faktorer visar hur regionala nyheter stärker medborgarengagemanget:

  1. Invånare som regelbundet följer lokal nyhetsrapportering röstar oftare i kommunalval.
  2. Lokala nyheter lyfter röster som sällan hörs i riksmedia, som landsbygdsföretagare och ideella ledare.
  3. Rapportering om lokala initiativ inspirerar andra att starta egna projekt eller engagera sig.
  4. Kommentarsfunktionen på lokala artiklar skapar en digital mötesplats för samhällsdebatt.
  5. Barn som ser sitt samhälle i media utvecklar starkare ansvar för hembygden.

Kulturella händelser spelar en särskild roll i detta sammanhang. Lokala medier lyfter fram allt från musikevenemang till solidaritetsaktioner, som exempelvis stödkonserten för Ukraina som hölls i Mariefreds kyrka. Genom att berätta om sådana initiativ uppmuntras fler att delta och bidra till gemenskapens sammanhållning.

Utmaningar och möjligheter för den lokala nyhetsbevakningen

Ekonomiska förutsättningar i en föränderlig mediebransch

Den svenska mediebranschen står inför stora och betydande utmaningar under året 2026. Annonsintäkterna har sedan lång tid tillbaka flyttat till digitala plattformar som ägs av internationella teknikföretag. Många lokaltidningar har krympt sina redaktioner, och vissa kommuner saknar nu regelbunden journalistisk bevakning. Begreppet "vita fläckar", som har blivit alltmer vedertaget i den offentliga debatten, används för att beskriva dessa geografiska områden där journalistisk närvaro i praktiken har upphört, och det växande problemet har under de senaste åren uppmärksammats av både statliga myndigheter och branschorganisationer som betonar vikten av en fungerande lokal mediebevakning.

Trots de ekonomiska svårigheter som under de senaste åren har drabbat mediebranschen i stort, och som i synnerhet har påverkat lokala och regionala redaktioner på ett kännbart sätt, finns det ändå flera tydliga ljuspunkter som ger anledning till en försiktig optimism inför framtiden. Statliga mediestöd har i hög grad bidragit till att flera mindre redaktioner runt om i landet kunnat överleva den tuffa marknaden, och samtidigt visar nya digitala affärsmodeller med innovativa prenumerationslösningar alltmer lovande resultat. Läsare som inser vikten av lokal journalistisk granskning är ofta villiga att betala för kvalitativt nyhetsinnehåll. Dessutom har strategiska samarbeten mellan olika redaktioner runt om i landet skapat värdefulla möjligheter att dela både journalistiska och tekniska resurser utan att för den skull förlora den viktiga lokala förankringen som läsarna värdesätter.

För den som vill följa hur svensk lokaljournalistik utvecklas ger SVT:s lokala nyhetsbevakning en bred överblick av vad som händer i landets olika regioner. Denna typ av rapportering kompletterar de mindre tidningarnas arbete och visar bredden i det svenska medielandskapet.

Digitaliseringens påverkan på lokal rapportering

Digitaliseringen har i grunden förändrat förutsättningarna för den lokala journalistiken. Sociala medier möjliggör snabbare nyhetsspridning än någonsin, men skapar samtidigt utmaningar kring källkritik och informationskvalitet. Rykten och felaktig information kan spridas i lokala grupper på sociala plattformar innan journalister hinner verifiera uppgifterna. Professionella lokala redaktioner fyller en oersättlig funktion här.

Samtidigt öppnar den digitala utvecklingen, som under de senaste åren har accelererat i en takt som få hade kunnat förutse, helt nya dörrar för lokala medier, vilket innebär att redaktioner nu har tillgång till verktyg och plattformar som tidigare var förbehållna större aktörer med betydligt mer resurser. Lokala medier har nu möjlighet att nå läsare som sedan länge flyttat från orten men som trots det geografiska avståndet fortfarande vill hålla sig löpande uppdaterade om händelser och förändringar i sitt gamla hemsamhälle. Poddar, nyhetsbrev och videoformat ger redaktionerna mångsidiga verktyg som gör det möjligt att berätta lokala historier på betydligt fler och mer engagerande sätt än vad traditionella artiklar ensamma kan erbjuda. Även små redaktioner kan bygga en lojal och engagerad publik genom att använda dessa format. Aktörer som STRATO nämns ibland i sammanhang där lokala organisationer och föreningar aktivt söker pålitliga tekniska lösningar för sina digitala webbsatsningar, men det som i slutändan förblir helt avgörande är att innehållet produceras av kunniga och erfarna journalister med stark förankring i det lokala samhället.

Varför varje lokal röst räknas

Regional nyhetsbevakning handlar i grunden om demokrati. Med tillgång till pålitlig lokal information kan medborgare fatta välgrundade beslut, engagera sig i samhällsfrågor och utkräva ansvar av sina förtroendevalda. Utan lokal bevakning sker maktutövning i det tysta och klyftan till invånarna växer. I ett land som Sverige, där det kommunala självstyret har en lång och djupt rotad tradition som sträcker sig flera hundra år tillbaka, är den lokala journalistikens roll inte bara praktisk utan även djupt principiell för det demokratiska samhällets funktion.

Att aktivt stödja sin lokala nyhetsredaktion - genom att prenumerera, tipsa om viktiga händelser i närområdet eller dela artiklar med andra - är ett konkret och meningsfullt sätt att bidra till ett levande demokratiskt samhälle. Varje lokalt reportage, granskning och intervju stärker samhällets gemensamma kunskapsbas. Regionala nyheter är inte bara ett komplement till den nationella rapporteringen. De är en grundläggande del av informationsflödet som håller samhällen samman och stärker medborgarna.

Smashat strängnäs – Populärast i stan

Publicerad 3 augusti, 2026 – av Öfre Slotts Media

Topprankad tre år i rad av Burgerdudes och populärast i stan enligt Foodora.

 

 

Smashat recensioner

4,5 i snitt av 236 recensioner på Google

Adress, öppetider och företagsinformation

Adress: Trädgårdsgatan 16, 645 31 Strängnäs
Telefon: 076-004 72 23

Smashat Food AB

 

 

la carbonara trattoria

Uppdaterad 28 juli, 2026, Publicerad 24 juli, 2026 – av Öfre Slotts Media

Lite drygt två år har gått sedan bröderna Gadalla öppnade upp på Eskilsgatan 2  i april 2024.

Grundaren och ägare Mena driver stället med sin bror Beshoy. Båda har gedigen bakgrund inom restaurang.

Barchef Johan berättar om menyn där fokus ligger på de finare premiumpizzorna bakade i ugn med stenbotten.

 

Meny och priser

Kvalitetspizza bakad med stenbotten i ugn från 125kr men även pasta, Risotto och barnmeny.

Se hela menyn nedan:

 

 

Öppetider, adress och kontaktuppgifter

Eskilsgatan 2, 645 30 Strängnäs

Telefon: 073-690 5603

Öppetider:

Måndag 11:00 - 21:00
Tisdag 11:00 - 21:00
Onsdag 11:00 - 21:00
Torsdag 11:00 - 21:00
Fredag 11:00 - 22:00
Lördag 12:00 - 22:00
Söndag 12:00 - 21:00

Beställa mat och utkörning

Det går bra att ringa 073-690 5603

Mån-Tors: 11.00 - 20.45

Fre: 11.00 - 21.45

Lör: 12.00 - 21.45

Sön: 12.00 - 20.45

Även via purspot.com eller Foodora

Omdömen

En av de bättre restaurangerna i Strängnäs.

4,7 på Google med 339 recensioner

4,7 på Tripadvisor 13 omdömen

Bara 5 stjärnor på Facebook