Den omtalade kulturkanon som efter flera års arbete blev färdig i år omfattar 100 verk. De är indelade i olika kategorier och i den med benämningen ”Bild och form” ingår bland andra Gripsholms slott, Kungliga slottet och Stockholms stadshus.

Det finns vissa generella kriterier som ska uppfyllas för att något ska rubriceras som kulturarv: Kulturarvet måste vara ett resultat av mänsklig aktivitet, vare sig det är materiellt (byggnader, föremål) eller immateriellt (traditioner, kunskap). Det ska dessutom vara ett arv från generationer, ha bevarats i nutiden och ges vidare till framtida generationer. Och visst uppfyller Gripsholms slott dessa krav.

Mycket har genom åren skrivits i denna tidning om Gripsholms slott. Mariefredsborna vet nog det mesta om detta kulturarv som att det på platsen där slottet ligger idag redan på medeltiden fanns en borg, och att Gustav Vasa rev den när han blev kung i Sverige. I slutet av 1530-talet lät han i stället uppföra ett slott i tegel med hjälp av ett stort antal murarmästare. Främst var slottet byggt som en försvarsborg och själva kärnan med de fyra tornen och borggården var klara år 1545. Den så kallade förborgen byggdes under senare delen av århundradet, och hertig Karls kammare tillkom också vid den här tiden.

Flera kungligheter har suttit fängslade på Gripsholms slott. Gustav Vasas son Erik, som blev kung under namnet Erik XIV, lät fängsla sin bror Johan och hans hustru Katarina Jagellonica, och de satt sedan här i fyra år. Två av deras barn, Isabella och Sigismund, föddes på Gripsholm. När Sverige 1809 hade förlorat Finland till Ryssland togs Gustav II Adolf till fånga och fördes till Gripsholms slott, där han kom att hållas i husarrest i nio månader. Här 

Annons:

undertecknade han sin tronavsägelse, och bordet där detta skedde finns fortfarande att se i det så kallade Konseljrummet. I slutet av 1809 lämnade Gustav IV Adolf och hans familj Sverige och återvände aldrig.

Gripsholms slott drar till sig många besökare varje år. Bland  de riktigt stora attraktionerna där finns det uppstoppade lejonet från 1700-talet. I en glasbur i övre rustkammaren sitter det med sina tätt sittande ögon och sina människotänder. Ingen vet exakt historien om detta lejon men historikern Dick Harrison skrev om det för några år sedan i Svenska dagbladet. Han hade frågat intendenten på Nationalmuseum om lejonets historia, och trots stora ansträngningar lyckades hon inte upptäcka något skrivet om lejonet förrän år 1957. Då dök det upp i en redogörelse med förklaringen att det rör sig om en gåva från Alger till Fredrik I.

– Kanske kan forskarna någon gång hitta dokument som gör det möjligt att besvara frågorna. Annars är lejonet dömt att förbli ett mysterium – och ett vittne till hur vi människor inte kan låta bli att omgärda våra föremål med berättelser och förklaringar som i grund och botten har ytterst litet med verkligheten att göra, säger Harrison.

/Birgitta Markendahl

På söndag den 11 oktober är det heldag med ponnytrav på Sundbyholmstravet. För Strängnäsbor ligger banan nära till hand, och sporten har dessutom en tydlig lokal koppling genom travprofiler från trakten som själva började sina karriärer bakom ponnyer.

Sundbyholmstravet arrangerar en hel dag med ponnytrav söndagen den 11 oktober. Det är en av höstens stora ponnydagar på banan och en del av en sport som växer igen. Svensk Travsport uppger att ponnytravet har en positiv utveckling både när det gäller aktiva licenser och antal startande. Under 2026 arrangeras totalt 99 ponnytravdagar runt om i Sverige, och dessutom omkring 170 enstaka ponnylopp i samband med andra travdagar.

För besökaren skiljer sig tävlingsdagen en del från en vanlig V75- eller V64-kväll. Fokus ligger i hög grad på ungdomarna och på vägen in i travsporten.

Ponnytravet är indelat i två huvudkategorier. I kategori A dominerar shetlandsponnyer och kuskarna är mellan 8 och 15 år. I kategori B, där gotlandsruss är vanligast, kan kuskar tävla från 13 till 25 års ålder. Det finns även montélopp där ponnyn rids i stället för att köras med sulky. I Sverige finns omkring 800 aktiva ponnykuskar och ryttare och ungefär 1 200 ponnylopp körs varje år.

Annons:

Sundbyholm är inte bara en bana för det etablerade travet. Under året finns flera särskilda ponnytravdagar i kalendern, och söndagens tävling är den sista heldagen på banans aktuella höstschema. Travet står stadigt som en favorit bland svenskarna när det kommer till spel, enligt en färsk rapport från Bettingbladet dominerar ATG fortfarande den svenska spelmarknaden sett till omsättning.

Gotlandruss, Wiki Comons

Shetlandsponny, Wiki Commons

Från ponnytrav till proffstränare i Strängnäs

För Strängnäsbor finns en särskilt tydlig koppling mellan ponnytravet och den professionella travsporten. Markus B Svedberg, som i dag driver sin tränarrörelse från Boda Gård utanför Strängnäs, började själv med ponnytrav som barn.

Travintresset fanns redan i familjen. Både hans mamma och morfar har varit amatörtränare, och Svedberg började köra ponny i unga år. Hans första ponny, Nallebo Dunder, blev kvar länge och beskrivs av stallet som något av en hedershäst.

Efter ponnyåren gick vägen vidare till travgymnasiet på Wången. Därefter skaffade sig Svedberg erfarenhet hos flera välkända svenska tränare. Han lyfter själv framför allt tiden hos Jörgen Westholm som viktig för hans utveckling, där han fick arbeta med allt från exteriörbedömning och inkörning till uppträning av unghästar. Han har även haft kortare sejourer hos bland andra Stig H Johansson, Svante Båth, Roger Walmann, Joakim Lövgren och Fabrice Souloy.

Karriären har därefter utvecklats till en etablerad professionell tränarrörelse. Svedberg deltog exempelvis i ATG Talang 2020, då han redan hade tagit 37 kusksegrar och 39 tränarsegrar under året.

På Sundbyholm har resultaten också märkts. Han utsågs till Årets tränare vid Sundbyholms travgala 2024, och i Sundbyholms aktuella statistik för 2026 ligger han bland banans främsta kuskar med 15 segrar på 66 starter och drygt en miljon kronor inkört.

Så sent som i september 2026 fick stallet dessutom en svensk mästare när Occam’s Razor, tränad av Markus B Svedberg, vann ett SM-lopp.

Boda Gård – travanläggning vid Mälaren

Basen för verksamheten ligger på Boda Gård, omkring åtta kilometer från Strängnäs. Gården ligger vid Mälaren och har byggts upp som en fullskalig träningsanläggning.

Enligt Team Svedberg finns där 46 hästboxar fördelade på tre stall. Det största och nyaste stallet stod klart 2016 och innehåller 23 boxar, tillsammans med bland annat sadelkammare, omklädningsrum, foderrum, tvättstuga och separata duschhallar. Där finns också tolv uteboxar och ytterligare ett mindre stall.

Träningsmöjligheterna omfattar en två kilometer lång kuperad motionsslinga, en 500 meter lång backe samt både 600 meters rakbana och sandbana.

Söndagens ponnytrav på Sundbyholm handlar för många av de unga kuskarna framför allt om gemenskap och att lära sig sporten. Men Markus B Svedbergs väg visar samtidigt att ponnytravet faktiskt kan vara första steget mot en yrkeskarriär.

Från sulkyn bakom en liten ponny till en professionell tränarrörelse med ett 40-tal hästar är steget långt, men vägen börjar ofta just där.