När du vill ta lån, oavsett om det är för att köpa bostad, bil eller något helt annat, kommer banken att göra en bedömning av din återbetalningsförmåga. De vill veta hur stor risk du utgör som låntagare genom att titta på din inkomst, tidigare betalningshistorik och hur mycket du redan är skyldig på andra lån. Kort sagt vill de mäta din kreditvärdighet.

För att förstå hur bankens bedömning fungerar är det bra att bland annat känna till två viktiga nyckeltal: belåningsgrad och skuldkvot. Du kan enkelt räkna ut dessa tal själv och få en indikation för hur stabil din privatekonomi är, samt hur du framstår i bankens ögon när du vill ansöka om olika typer av lån. Du kan även använda samma formler för att räkna ut en bostadsrättsförenings ekonomiska förutsättningar.

Belåningsgrad – andelen av bostadens värde som finansieras med lån

Att räkna ut sin belåningsgrad kan verka komplicerat vid första anblick, men i grunden är det ganska enkelt. Du tar helt enkelt din totala låneskuld på bostaden och delar den med bostadens värde. Om du dessutom vill ha resultatet i procent så multiplicerar du siffran med 100.

Ett exempel är om din bostad är värd 2 000 000 kronor och du har lån på 1 200 000 kronor. Då delar du 1 200 000 med 2 000 000 och får 0,6, vilket motsvarar 60 %. Det innebär att 60 % av bostadens värde är belånat.

Varför är det här viktigt? Jo, för att ju högre belåningsgraden är, desto större blir ofta kraven på amortering. Dessutom kan en hög belåningsgrad ibland innebära lite högre ränta. Därför kan det vara smart att hålla koll på belåningsgraden när du skaffar bostadslån så att du får en bra översikt över din ekonomi och kan planera för framtida bostadskostnader.

Skuldkvot – dina sammanlagda lån i förhållande till inkomst

Att beräkna skuldkvot är ett sätt att se hur stora dina sammanlagda lån är i förhållande till din inkomst, och det kan ge en bra överblick över hur din ekonomi klarar av dina skulder. En vanlig definition av skuldkvot är att du tar din totala låneskuld – det vill säga alla dina lån, inte bara bolånet – och delar den med din årliga bruttoinkomst (inkomst före skatt). På så sätt ser du hur mycket du är skuldsatt i förhållande till vad du tjänar.

Ett enkelt exempel kan se ut så här: Du har totala lån på 2 000 000 kronor och tjänar 400 000 kronor per år före skatt. Då blir din skuldkvot 2 000 000 / 400 000 = 5, vilket motsvarar 500 %. Precis som med belåningsgrad kan en hög skuldkvot göra att du får svårare att få nya lån beviljade eller kan få betala en högre ränta.

Vad är en bra belåningsgrad och skuldkvot?

Om du kombinerar kunskapen om din belåningsgrad – hur stor del av bostadens värde som är belånad – med din skuldkvot – hur stora dina totala lån är i förhållande till din inkomst – får du en rätt komplett bild av din ekonomi. Det hjälper dig att bättre planera dina amorteringar, bedöma hur mycket du kan låna framöver och se om du kanske borde satsa på att betala av vissa lån först för att sänka skuldkvoten. 

Men vad är egentligen bra?

Det finns inga exakta siffror. Vad som är ”bra” varierar beroende på din inkomst, livssituation och framtida planer. Däremot kan man ändå nämna några riktlinjer.

Belåningsgrad

I Sverige finns ett tak på 85 % som högsta godkända belåningsgrad för bolån, men många strävar efter att hamna lägre än så. Generellt kan man säga att en belåningsgrad under 70 % ofta anses ”hälsosam” eftersom du då slipper de högsta amorteringskraven och eventuellt kan få bättre ränta.

Skuldkvot

En skuldkvot på upp till cirka 4,5 (eller 450 %) av din årliga bruttoinkomst brukar ses som rimlig eftersom du då slipper det extra amorteringskravet. Går du över denna nivå kan banken kräva att du amorterar mer, vilket både kostar mer per månad och kan påverka dina chanser att få nya lån.

Dessa siffror är inte huggna i sten; i Sverige har sex av tio hushåll exempelvis en belåningsgrad på över 50 procent. Din ekonomi kan tåla mer eller mindre beroende på hur stabil din inkomst är. Det viktigaste är att du har god marginal i din vardagsekonomi och inte känner dig stressad av dina lån. Har du en hög belåningsgrad eller skuldkvot kan det vara värt att fundera på hur du kan sänka den, till exempel genom att amortera extra eller spara mer för att senare kunna minska lånen.