Nio av tio barn anger att föräldrarna är den främsta källan till barnens privatekonomiska kunskap. Samtidigt har drygt två av fem barn inga, eller knappt några, regler om vad deras pengar ska räcka till.
Vart tredje barn uppger också att de regelbundet ber om extra pengar via Swish. Och föräldrarna säger nästan alltid ja – 70 procent av barnen svarar att de oftast eller alltid får pengarna de ber om. ICA Bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér menar att detta kan lägga grunden till ett ekonomiskt riskbeteende hos barnen.
I veckan släppte ICA Banken sin senaste rapport Pengakollen som denna gång tar ett grepp om vardagsekonomi ur barnens perspektiv. I Sifo-undersökningen, genomförd av Verian, har barn i åldrarna 8–18 år tillfrågats om sina ekonomiska vanor.
Undersökningen visar att nästan vart tredje barn (31 procent) regelbundet (minst varje månad) ber om extra pengar via Swish från föräldrar eller annan nära vuxen. Och föräldrarna säger nästan alltid ja – 70 procent av barnen som ber om Swish svarar att de oftast eller alltid får de pengar de ber om.
Bland de äldre (15–18 år) säger var femte att de alltid får pengarna som de ber om. Resultatet visar också att drygt två av fem (43 procent) har inga, eller knappt några, regler alls för hur de får spendera sina pengar.
– Om man inte får ta ansvar och hushålla med den summa man har, lär sig barnet att pengarna aldrig tar slut på riktigt, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på ICA Banken. Börjar du dela ut extra pengar när barnets pott tagit slut gör du både dig och ditt barn en björntjänst.
De senaste fem åren har unga vuxnas sammanlagda skulder hos Kronofogden ökat kraftigt.
– Jag ser stora risker med att barnen växer upp med ett beteende som skapar en ”köp nu, betala senare”-kultur.
Undersökningen visar att över hälften (58 procent) av barnen pratar regelbundet om familjens ekonomi hemma – varje månad eller oftare.
Så många som vart tredje barn (33 procent) anger däremot att de inte pratar om familjens pengar särskilt ofta – några gånger per år eller ännu mer sällan. Samtidigt anger en majoritet av barnen (90 procent) att de får sina kunskaper om privatekonomi från sina föräldrar. Bara två av fem (42 procent) säger att de får dessa kunskaper från skolan.
– Att prata om ekonomi hemma är en viktig del i barnens lärande , säger Magnus. Det hjälper dem att förstå hur stor påverkan privatekonomin har på livet – oavsett om familjen har en trygg ekonomi eller om det är kämpigt.
Magnus tycker dock att det är oroande att så pass få barn anger skolan som en kunskapskälla till privatekonomi.
– Vi kan inte anta att alla barn har en vuxen i sin närhet som på ett pedagogiskt och ansvarsfullt sätt lär ut om privatekonomi.
Resultatet visar även vad barnen helst vill köpa för sina pengar. Tjejernas och killarnas listor går dock isär.
Mer än hälften av tjejerna vill helst lägga pengar på skönhetsprodukter (56 procent). Framförallt är det tjejer i åldern 12–14 som i störst utsträckning vill lägga sina pengar på skönhet, i den gruppen är det tre av fyra (75 procent) som anger detta.
Utöver skönhetsprodukter vill tjejer helst lägga sina pengar på kläder (51 procent) samt godis och snacks (45 procent).
Killar prioriterar godis och snacks (41 procent), därefter appar och spel (38 procent) samt teknikprylar (28 procent). Var femte barn (20 procent) vill helst spara sina pengar.
