I samband med att Thomasgymnasiet i Strängnäs fyller 400 år det här året har flera tidningar skrivit om dess historia. Till Strängnäs skolhistoria hör också Roggeborgen – ett hus med anor som sedan 1968 disponeras av Roggebiblioteket, en filial till Kungliga biblioteket. 

För några år sedan skrev MT/Måsen en artikel med anledning av att Strängnäs då firade 400-årsdagen av Gustav Vasas trontillträde. I samband med detta nämndes den välkända Roggeborgen. Stadsfullmäktigekårens ordförande J. M. Pauli hade hållit välkomsttal och bland annat påmint om att: ”… under de månghundraåriga murarna av Rogges biskopsborg och den mäktiga Strängnäsdomen hyllades och korades riksföreståndaren Gustav Eriksson till Sveriges konung på riksdagen i Strängnäs den 6 juni 1523”. 

Roggeborgen uppfördes antagligen av ärkebiskopen Johannes Magni som levde mellan 1488 och 1544 och utökades kraftigt av strängnäsbiskopen Kort Rogge eller Konrad Rogge som han också skrev sitt namn. Det blev då ”ett ståtligt residens i tre våningar med tidstypiska trappgavlar” som Thorsten Sandberg skriver under rubriken ”Byggmästaren på predikstolen” i Kulturvärlden 1 år 2020. Han skriver också: ”Det var här, i Roggeborgen, som Vasaeran inleddes 1523.” 

Kort Rogge var son till en tysk köpman som flyttat till Stockholm och en tid var stadsbyggmästare där. För att bedriva högre studier måste sonen flytta till ett universitet i Leipzig där han tog sin prästexamen, och vid hemkomsten tjänstgjorde han sedan en tid i Uppsala. Sin doktorsexamen tog Rogge vid ett universitet i den italienska staden Perugia. Därifrån tog han med böcker och handskrifter hem till Sverige, och en del skänktes senare till Strängnäs domkyrkobibliotek. Idag finns Rogges gåvor i biskopsborgens bibliotek, Roggebiblioteket. 

Annons:

År 1479 blev Rogge biskop i Strängnäs och förutom den religiösa delen av sitt arbete ägnade han sig åt praktiska göromål, till exempel renovering av domkyrkan, som farit illa under den stora stadsbranden 1473. Den fick då i stort sett det utseende den har i dag. Biskopsgården på Tynnelsö, som var ett viktigt centrum för biskoparna i Strängnäs under medeltiden, behövde också rustas upp. Efter reformationen 1526 blev Tynnelsö kungsgård och besöktes av flera kungar, bland andra Gustav Vasa, vars hustru drottning Margareta dog där 1551. Rogges tjänst som rikskansler medförde mycket arbete för honom. Han var bland annat en av de första i Sverige som använde Gutenbergs uppfinning tryckpressen och i slutet av 1400-talet lät han trycka några liturgiska verk. Kort Rogge avled år 1501. 

Att Gustav Vasa kröntes till kung i Uppsala vet alla men kanske inte att det var just i Roggeborgen i Strängnäs som han svor kungaeden 1523, och en ny era inleddes i Sverige. Sedan skedde den högtidliga kröningen i i Uppsala domkyrka den 12 januari 1528. Kungens förhållande till kyrkan och prästerskapet var dåligt och mycket av kyrkans egendomar drogs in, bland andra Roggeborgen, som kom att tillhöra kronan. 

Under Karl IX:s tid rustades huset upp och fick bland annat två burspråk. 

Sommaren 1626 donerade Gustav II Adolf Roggeborgen till Strängnäs gymnasium och där bedrevs sedan undervisning ända fram till 1935.  

På 1860-talet genomfördes en genomgripande ombyggnad som arkitekt P J Ekman stod bakom. Huset skulle passa som undervisningslokal. Bland annat revs källarvalven från medeltiden, den stora stentrappan ersattes av en järntrappa och fönstren ändrade läge och utseende. Roggeborgens rikssal kom sedan att användes som aula och skrivsal ända fram till 1960-talet. 

När Roggeborgen skulle börja användas som bibliotek gjordes genomgripande renoveringar av huset 1967 och mycket värdefullt hittades, bland annat ett brev från Sveriges sista katolska ärkebiskop, historikern Johannes Magnus. 

 /Birgitta Markendahl

På söndag den 11 oktober är det heldag med ponnytrav på Sundbyholmstravet. För Strängnäsbor ligger banan nära till hand, och sporten har dessutom en tydlig lokal koppling genom travprofiler från trakten som själva började sina karriärer bakom ponnyer.

Sundbyholmstravet arrangerar en hel dag med ponnytrav söndagen den 11 oktober. Det är en av höstens stora ponnydagar på banan och en del av en sport som växer igen. Svensk Travsport uppger att ponnytravet har en positiv utveckling både när det gäller aktiva licenser och antal startande. Under 2026 arrangeras totalt 99 ponnytravdagar runt om i Sverige, och dessutom omkring 170 enstaka ponnylopp i samband med andra travdagar.

För besökaren skiljer sig tävlingsdagen en del från en vanlig V75- eller V64-kväll. Fokus ligger i hög grad på ungdomarna och på vägen in i travsporten.

Ponnytravet är indelat i två huvudkategorier. I kategori A dominerar shetlandsponnyer och kuskarna är mellan 8 och 15 år. I kategori B, där gotlandsruss är vanligast, kan kuskar tävla från 13 till 25 års ålder. Det finns även montélopp där ponnyn rids i stället för att köras med sulky. I Sverige finns omkring 800 aktiva ponnykuskar och ryttare och ungefär 1 200 ponnylopp körs varje år.

Annons:

Sundbyholm är inte bara en bana för det etablerade travet. Under året finns flera särskilda ponnytravdagar i kalendern, och söndagens tävling är den sista heldagen på banans aktuella höstschema. Travet står stadigt som en favorit bland svenskarna när det kommer till spel, enligt en färsk rapport från Bettingbladet dominerar ATG fortfarande den svenska spelmarknaden sett till omsättning.

Gotlandruss, Wiki Comons

Shetlandsponny, Wiki Commons

Från ponnytrav till proffstränare i Strängnäs

För Strängnäsbor finns en särskilt tydlig koppling mellan ponnytravet och den professionella travsporten. Markus B Svedberg, som i dag driver sin tränarrörelse från Boda Gård utanför Strängnäs, började själv med ponnytrav som barn.

Travintresset fanns redan i familjen. Både hans mamma och morfar har varit amatörtränare, och Svedberg började köra ponny i unga år. Hans första ponny, Nallebo Dunder, blev kvar länge och beskrivs av stallet som något av en hedershäst.

Efter ponnyåren gick vägen vidare till travgymnasiet på Wången. Därefter skaffade sig Svedberg erfarenhet hos flera välkända svenska tränare. Han lyfter själv framför allt tiden hos Jörgen Westholm som viktig för hans utveckling, där han fick arbeta med allt från exteriörbedömning och inkörning till uppträning av unghästar. Han har även haft kortare sejourer hos bland andra Stig H Johansson, Svante Båth, Roger Walmann, Joakim Lövgren och Fabrice Souloy.

Karriären har därefter utvecklats till en etablerad professionell tränarrörelse. Svedberg deltog exempelvis i ATG Talang 2020, då han redan hade tagit 37 kusksegrar och 39 tränarsegrar under året.

På Sundbyholm har resultaten också märkts. Han utsågs till Årets tränare vid Sundbyholms travgala 2024, och i Sundbyholms aktuella statistik för 2026 ligger han bland banans främsta kuskar med 15 segrar på 66 starter och drygt en miljon kronor inkört.

Så sent som i september 2026 fick stallet dessutom en svensk mästare när Occam’s Razor, tränad av Markus B Svedberg, vann ett SM-lopp.

Boda Gård – travanläggning vid Mälaren

Basen för verksamheten ligger på Boda Gård, omkring åtta kilometer från Strängnäs. Gården ligger vid Mälaren och har byggts upp som en fullskalig träningsanläggning.

Enligt Team Svedberg finns där 46 hästboxar fördelade på tre stall. Det största och nyaste stallet stod klart 2016 och innehåller 23 boxar, tillsammans med bland annat sadelkammare, omklädningsrum, foderrum, tvättstuga och separata duschhallar. Där finns också tolv uteboxar och ytterligare ett mindre stall.

Träningsmöjligheterna omfattar en två kilometer lång kuperad motionsslinga, en 500 meter lång backe samt både 600 meters rakbana och sandbana.

Söndagens ponnytrav på Sundbyholm handlar för många av de unga kuskarna framför allt om gemenskap och att lära sig sporten. Men Markus B Svedbergs väg visar samtidigt att ponnytravet faktiskt kan vara första steget mot en yrkeskarriär.

Från sulkyn bakom en liten ponny till en professionell tränarrörelse med ett 40-tal hästar är steget långt, men vägen börjar ofta just där.