I samband med att Thomasgymnasiet i Strängnäs fyller 400 år det här året har flera tidningar skrivit om dess historia. Till Strängnäs skolhistoria hör också Roggeborgen – ett hus med anor som sedan 1968 disponeras av Roggebiblioteket, en filial till Kungliga biblioteket.
För några år sedan skrev MT/Måsen en artikel med anledning av att Strängnäs då firade 400-årsdagen av Gustav Vasas trontillträde. I samband med detta nämndes den välkända Roggeborgen. Stadsfullmäktigekårens ordförande J. M. Pauli hade hållit välkomsttal och bland annat påmint om att: ”… under de månghundraåriga murarna av Rogges biskopsborg och den mäktiga Strängnäsdomen hyllades och korades riksföreståndaren Gustav Eriksson till Sveriges konung på riksdagen i Strängnäs den 6 juni 1523”.
Roggeborgen uppfördes antagligen av ärkebiskopen Johannes Magni som levde mellan 1488 och 1544 och utökades kraftigt av strängnäsbiskopen Kort Rogge eller Konrad Rogge som han också skrev sitt namn. Det blev då ”ett ståtligt residens i tre våningar med tidstypiska trappgavlar” som Thorsten Sandberg skriver under rubriken ”Byggmästaren på predikstolen” i Kulturvärlden 1 år 2020. Han skriver också: ”Det var här, i Roggeborgen, som Vasaeran inleddes 1523.”
Kort Rogge var son till en tysk köpman som flyttat till Stockholm och en tid var stadsbyggmästare där. För att bedriva högre studier måste sonen flytta till ett universitet i Leipzig där han tog sin prästexamen, och vid hemkomsten tjänstgjorde han sedan en tid i Uppsala. Sin doktorsexamen tog Rogge vid ett universitet i den italienska staden Perugia. Därifrån tog han med böcker och handskrifter hem till Sverige, och en del skänktes senare till Strängnäs domkyrkobibliotek. Idag finns Rogges gåvor i biskopsborgens bibliotek, Roggebiblioteket.
År 1479 blev Rogge biskop i Strängnäs och förutom den religiösa delen av sitt arbete ägnade han sig åt praktiska göromål, till exempel renovering av domkyrkan, som farit illa under den stora stadsbranden 1473. Den fick då i stort sett det utseende den har i dag. Biskopsgården på Tynnelsö, som var ett viktigt centrum för biskoparna i Strängnäs under medeltiden, behövde också rustas upp. Efter reformationen 1526 blev Tynnelsö kungsgård och besöktes av flera kungar, bland andra Gustav Vasa, vars hustru drottning Margareta dog där 1551. Rogges tjänst som rikskansler medförde mycket arbete för honom. Han var bland annat en av de första i Sverige som använde Gutenbergs uppfinning tryckpressen och i slutet av 1400-talet lät han trycka några liturgiska verk. Kort Rogge avled år 1501.
Att Gustav Vasa kröntes till kung i Uppsala vet alla men kanske inte att det var just i Roggeborgen i Strängnäs som han svor kungaeden 1523, och en ny era inleddes i Sverige. Sedan skedde den högtidliga kröningen i i Uppsala domkyrka den 12 januari 1528. Kungens förhållande till kyrkan och prästerskapet var dåligt och mycket av kyrkans egendomar drogs in, bland andra Roggeborgen, som kom att tillhöra kronan.
Under Karl IX:s tid rustades huset upp och fick bland annat två burspråk.
Sommaren 1626 donerade Gustav II Adolf Roggeborgen till Strängnäs gymnasium och där bedrevs sedan undervisning ända fram till 1935.
På 1860-talet genomfördes en genomgripande ombyggnad som arkitekt P J Ekman stod bakom. Huset skulle passa som undervisningslokal. Bland annat revs källarvalven från medeltiden, den stora stentrappan ersattes av en järntrappa och fönstren ändrade läge och utseende. Roggeborgens rikssal kom sedan att användes som aula och skrivsal ända fram till 1960-talet.
När Roggeborgen skulle börja användas som bibliotek gjordes genomgripande renoveringar av huset 1967 och mycket värdefullt hittades, bland annat ett brev från Sveriges sista katolska ärkebiskop, historikern Johannes Magnus.
/Birgitta Markendahl
