En stor skara intresserade samlades härom kvällen på församlingshemmet för att höra Bengt Rundgren berätta om kyrkans historia och visa bilder. Först ut var ett tryck på kyrkan innan den stora stadsbranden.
- Det är ett kopparstick av kyrkan som sedan brinner 1682. Den var lite pråligare då.
Kyrkan stod klar 1624, men den gick till stor del förlorad under stadsbranden.
- Endast sakristian klarade sig eftersom den var byggd som brandcell. I och med det bevarades också bland annat kyrksilvret som fanns där, berättar Bengt.
På platsen där Mariefreds kyrka är byggd låg en gång Nordens enda kartusianerkloster. Monasterium Pacis Mariae grundades på 1490-talet, med hjälp av Sten Sture som skänkte marken.
Här levde och verkade kartusianermunkarna under en relativt kort period innan reformationen. Redan 1526 stängdes klostret av Gustav Vasa.
Bengt Rundgren, som jobbat med kyrkogården, har med åren fått grundliga kunskaper både om kyrkans historia och om klostret som låg där innan.
Klostret omfattade bland annat marken där kyrkan står och också delar av Callanderska och Gripsholms värdshus.
Bengt visar en modell. Den är gjort på 1990-talet men ingen vet egentligen hur klostret var konstruerat. I modellen har man utgått från klostret Grande chartreuse.
- Det är en tänkt modell över hur klostret kan ha sett ut.
Bengt Rundgren är med i hembygdsföreningen där de nu har en utställning om kartusianerklostret. Här kan man bland annat se modellen och specialtillverkade kläder som ska efterlikna de som munkarna använde.
Klostrets saga var all när Gustav Vasa gav order om att det skulle rivas.
Kyrkan står sedan alltså klar 1624. Med sitt speciellt höga läge ger den ett mäktigt intryck och Bengt kan meddela att kyrkan är 71 meter hög om man räknar från början av trappen och 59 om man mäter från kyrkans fot.
På det sättet är det en äventyrlig verksamhet att reparera taket på kyrktornet. Bengt visar några bilder från reparationerna som gjordes förra året inför jubileet. Dessutom fick vi se ett foto från 1921, då säkerhetsföreskrifterna inte var lika noggranna som idag.
Bengt visar en bild av spiran på tornet.
Gripsholms värdshus var vänliga att hjälpa till med fotograferingen, när de ändå hade en drönare på plats och i med det finns ett foto av kyrktuppen, men den är svår att artbestämma.
- De hade en drönare, så de kunde ta en nära bild på tuppen. Här kan man se att den inte ser exakt ut som en tupp.
I kyrkan har man genom åren hittat en del bortglömda dyrgripar. Bland annat fann man en låda med massor av mässingsdetaljer.
- Vi klarade inte av att sätta ihop dem själva, så vi fick lämna in och få hjälp med renoveringen av specialister i Gränna.
Det visade sig vara en fin ljuskrona som kan ha hängt inne i kyrkan innan den av någon anledning monterats ned och tagits isär.
I Mariefred finns också Kärnbo kyrkoruin. Den uppfördes på 1100-talet. När man byggde Mariefreds kyrka övergavs den fram till branden 1682, då den åter togs i bruk under en period. Efter det lämnades den att förfalla.
På 1920-talet återstod endast en ruin av Kärnbo kyrka. För att bevara den har den sedan renoverats i fler omgångar.
Detta och mycket annat berättade Bengt Rundström under kvällen i församlingshemmet och ännu återstår många månader på kyrkans jubileumsår med konserter, föreläsningar, teater och mycket annat.
Om man vill se hur kyrkans interiör såg ut 1870 kan man besöka församlingshemmet. Där finns nämligen en målning av mariefredskonstnären Johan Robert Nilsson.
- Robert Nilsson var en dokumentärmålare. Hans verk är målade med sagolika detaljer.
