Tillsammans med Matarket i Strängnäs startade Bilal Almarzuke och Fredrika Pettersson en insamling för att hjälpa de som har drabbats av den förödande jordbävningen mellan Turkiet och Syrien. Nu har siffran över antalet döda nått 30 000 och den fortsätter att stiga för varje dag som går.
Bilal kom som flykting från det krigsdrabbade Syrien 2014 och träffade Fredrika året därpå. De blev snabbt kära och fick sedan dottern Selma. Nu bor de i en villa på Kalkudden i Mariefred och jobbar båda inom vården. Fredrika är undersköterska i Södertälje och Bilal är vårdgivare inom Strängnäs kommun och utbildar sig till ambulansvårdare.
Efter jordbävningen och sedan de fick se den katastrofala förstörelsen på nyheterna kändes det självklart för paret att hjälpa till. För Bilal förde bilderna på rasmassorna och de skadade människorna också tillbaka minnen från kriget i Syrien. Han vill inte gå in på vad han har varit med om men tårarna är nära och smärtan påtaglig.
– Det är massa människor som har drabbats väldigt hårt av de här jordbävningarna och jag kan inte beskriva hur smärtsamt och fruktansvärt det är att bli drabbad av katastrofer. Jag kom hit som flykting på grund av kriget och det går inte att föreställa sig hur det är, man måste ha varit med om det för att förstå hur det känns, säger Bilal.
Hela hans familj flydde också utomlands till bland annat Libanon, men han kom själv till Sverige. Han hade ingen att vända sig till här och de svenska myndigheterna lämnade honom vid för våg utan någon hjälp och med minimal ekonomisk undsättning. Det var mycket tufft för honom, som var djupt traumatiserad av kriget och inte kunde svenska medan Migrationsverket gav honom ett och ett halvt år på sig att hitta ett jobb och lära sig svenska för att han skulle få permanent uppehållstillstånd. Han noterar att mycket har hänt sedan dess, men skillnaden var skrämmande stor i förhållande till de ukrainska flyktingarna.
– Den enda som tog emot mig och verkligen brydde sig om mig och hela tiden gav mig stöd var Fredrika. Hon är allt för mig. En person som kommer från ett krig lider av psykiskt och känslomässigt trauma, man är ensam och hela ens liv är helt förstört och i det ska man leta efter jobb och lära sig ett helt nytt språk. Det är inte lätt, man måste hela tiden visa sig att man är duktig och kämpa, säger Bilal.
Han fick inte ett mottagande som en flykting utan misstänkliggjordes och trots att han är högutbildad inom ekonomi fick han inga jobb inom sitt område. När han fick sin dotter Selma förändrades dock allt och han kände sig hemma i Sverige. Han älskar Sverige på många sätt och är en stolt arbetare för Strängnäs kommun.
Både Bilal och Fredrika brinner för att hjälpa andra människor och att starta insamlingen kändes självklart för dem båda. Vid intervjutillfället har de fått några kassar med kläder, hygienartiklar och filtar men de hoppas på mer innan de ska åka iväg med sakerna på söndagskvällen.
– Det kändes självklart att vi skulle hjälpa till på något sätt och vi hoppas att fler kommer med grejer. Vi själva har skänkt allt möjligt och allt kan vara bra att ha, framförallt hygienartiklar och varma kläder, men det kan vara vad som helst egentligen, säger Fredrika.
Idag, måndag, åkte Matarket iväg med de insamlade grejerna till gränsen mellan Turkiet och Syrien där de ska fördela sakerna till de humanitära hjälporganisationerna på båda sidor.
