Milo Toribio Jansson, Elice Piri, Sofie Wiktor, Elina Tshibanda och Noomi Wingren (ej på bild), vann priset för bästa klimathack när Gripsholmsskolan jobbade med att ta fram ett projekt i samarbete med Strängnäs kommun. Deras tanke är att styra om både trä- och textilslöjden till ökat återbruk där man till exempel fokuserar mer på att lära sig laga och sy om kläder.
- Vi har en idé om hur skolan kan tänka hållbarare. I slöjden blir det idag många färdiga produkter men ofta slängs de efteråt, berättar Elina Tshibanda.
Projektet är en del av skolans arbete med Håll sverige rents program Grön flagg. Här kan skolorna förutom att göra egna projekt som det här, delta i webbinarier och onlineföreläsningar och få information och hjälp i sitt hållbarhetsarbete, förklarar läraren Ulrika v. Malchus.
- På samma sätt som förra gången har vi Grön flagg tre dagar. Uppgiften är att göra ett klimathack till kommunen.
Eleverna kommer här på nya och innovativa idéer. Bland annat fanns förslaget att kommunen skapar en plattform för samåkning så att man inte alltid behöver ta bilen själv. Dessutom kom en grupp upp med idén att man skulle kunna ha transporter på Mälaren istället för på vägarna sommartid.
- Jag är glad att vi gör de här för att belysa de här frågorna som är så viktiga, betonar Ulrika.
Under arbetet har skolan fått hjälp av Ragnar Lindén och en av hans kollegor från kommunens hållbarhetsfunktion. De har haft föreläsningar och de är också de som utsett det vinnande bidraget.
- Vi vägde in vad det kan få för effekt, ifall det redan gjorts och sedan om det gick att genomföra, förklarar Ragnar.
Att det man gör i slöjden ofta går till spillo är ett problem som gruppen själv har lagt märke till.
- Jag frågade en elev vad den personen skulle göra med det som hen sytt och fick svaret ”jag ska slänga det”, berättar Elice.
Gruppen föreslog också att kommunen skulle kunna lägga upp instruktionsfilmer på sin hemsida med anvisningar hur man kan reparera kläder och annat. Under arbetet har de forskat kring ämnet.
- Jag ringde min farmor. Hon lärde sig i skolan och hemma hur man skulle laga saker. De kunde göra så det blev fint. Det kan inte vi. Farmor kunde ta med saker hemifrån och laga i skolan det tänker jag vi också kunde göra. Om man själv försöker laga något nu kanske det inte blir så snyggt, säger Elina.
- Kläder har inte så lång livslängd idag heller. Det var bättre kvalité förr, säger Milo.
Enligt Naturvårdsverket konsumerar varje svensk över 15 kilo textil per person och år. Konsumtionen som har ökat med 4,5 kilo per person sedan 2000 bidrar till flera miljö- och hälsoproblem.
- Man kan minska klimatutsläppen genom att använda kläder längre, säger Sofie.
Gruppen var överraskade att man vann.
- Det var oväntat att vinna. Det trodde vi inte, betonar Milo.
- Det är ett bra förslag, förklarar Ragnar.
- Gripsholmsskolan kan gå före. Ifall man genomför det här ser andra att det är möjligt att styra om till mer återbruk.
Tankarna finns också redan på skolan.
- Textilläraren Jenny är duktig på återbruk och uppmanar till exempel alla att lämna in gamla textilier, berättar Elice.
