Jesper Säfholm från Mariefred tilldelas 1,5 miljoner kronor för sin forskning kring astma. Med sin forskning hoppas han kunna studera orsakerna och försöka hitta nya behandlingar mot astma.

Omkring 800 000 personer i Sverige lever idag med astma. Astma är en kronisk inflammationssjukdom som kännetecknas av ökad känslighet av luftrören, slembildning och andnöd. Astma kan uppstå vid fysisk ansträngning men också av exempelvis pollen och stress.

Idag sker behandling dels genom att begränsa själva inflammationen i lungan och dels genom att få luftrören att slappna av. Tyvärr finns det inget botemedel mot astma utan endast behandlingar som lindrar symptomen.

Det är här Jesper kommer in i bilden. Han vill nämligen studera orsakerna till astma och hitta nya behandlingar som gör att symptomen kanske helt och hållet kan försvinna.

- Det bygger på en idé att istället för att försöka stoppa astmatisk inflammation så ska man försöka hjälpa kroppen att läka ut det istället, berättar Jesper.

Jesper förklarar att astma är ett paraplynamn för massor utav sjukdomar som i slutändan handlar om att du får en inflammation i luftrören. Vad som triggar igång en astmaattack är olika från person till person. Astma går inte att bota men man kan dämpa inflammationen med exempelvis steroider.

- Kroppen har inte förmågan att stänga av inflammationen, säger Jesper. Då är tanken att vi ska titta på vissa substanser som har visat sig kunna vrida om åt vilket håll inflammationen går.

Förhoppningen är att kroppen på så sätt hittar nya sätt att styra om inflammationen och på lång sikt läker av sig själv.

Jesper berättar att drygt tio procent av världens befolkning har astma. Den vanligaste behandlingsmetoden är inhalationer med kortison som är riktade mot lungorna och därmed inte går ut i hela kroppen. Några få procent av dessa personer är så pass sjuka att de även behöver tabletter.

- Astma är egentligen två olika saker. Det första är inflammationen och det andra är att luftvägarna drar ihop sig. Det ena behandlar man med steroider men det andra kan man behandla med luftrörsvidgande preparat, men exempelvis djupandning hjälper.

Jesper har nu tilldelats 1,5 miljoner kronor från Hjärt-Lungfonden för att fortsätta bedriva sin forskning inom området. Trots att han redan forskat i tio år räknas han fortfarande som junior forskare. Det är först nu som han kan börja driva egna projekt.

- Att kroppen skulle kunna hjälpa sig själv har man tänkt på i många år, säger Jesper. Det vi fokuserar mest på är omegafettsyror, som man får i sig när man äter fisk och nötter. De verkar driva det här mot läkning istället för mot inflammation. Det kan också vara en förklaring till varför omega 3, som man exempelvis får fisk samt nötter och avokado, verkar ha hälsofördelar.

Om Jesper lyckas hitta ett sätt att få kroppen att lära om och läka ut, återstår att se. Det man hittills har kunnat se på djur är att man verkar kunna vrida om så att inflammationer läker.

- Som forskare har man ju alltid en idé och sedan sätter man igång och ser om den stämmer eller inte.

Just nu har man börjat titta på delar av mänskliga lungor där man skapat inflammationer för att sedan försöka ta bort dem.

- Preliminärt så ser det ut som att det går åt rätt håll, berättar Jesper. Det är nog därför man vågar satsa på den här forskningen som till viss del går tvärtemot all annan forskning.

Det gäller att ha tålamod när man forskar och det är viktigt att ingenting går fel eller påverkar andra saker i kroppen. Jesper är hoppfull om framtiden, även om svaret ligger långt framåt i tiden.

- Det är nog tio-femton år till innan någonting kommer ut, skrattar Jesper.