Före detta slottsuppsyningsman Jim Sjöbergs tredje och sista föredrag om Gustav Vasa handlade mest om tiden efter kungens död och eftermälet efter honom och Rikssalen på Gripsholms slott var, som vanligt, fullsatt.
Jim inledde med att berätta att orden i föredragets rubrik inte är hans egna, utan att de myntades av Eva-Lena Karlsson, intendent på Nationalmuseum och Statens porträttsamlingar, i ett försök att skapa debatt om Gustav Vasa bland historiker.
– Det här var mitt första möte med Gustav Vasa, sa Jim och förevisade en bild av en staty föreställande kungen på sin tron på Nordiska museet, som Jim besökte som barn och den sex meter höga jätten lär ha skrämt den lille gossen rejält. Tanken på hur stor kungen skulle vara om han reste sig, var inte lätt för lille Jim att handskas med och hans föräldrar tvingades lugna honom med att gubben inte var levande, trots att hans stränga blick föreföll uppenbar. Carl Milles var skaparen av statyn, som avtäcktes 1925.
Ett citat som tillskrivs den forne kungen lyder: ”Gör er nödde krig - onödde fred, men hotar grannen oss, slår vi till. Warer Svenske!” och det är de två sista orden, som pryder statyns sockel. Jim vidhåller dock att citatet kan vara en efterhandskonstruktion skapad av någon senare författare, lyriker och historieförfalskare. Jim hävdade att Gustav Vasa är unik bland alla svenska kungar. Han vände inte bara den svenska historien, som ingen annan kung har gjort, så gott som alla kan hans namn. Dessutom är hans ursprung väldigt ovanligt bland svenska kungar, då han helt saknade kungligt påbrå och kungligt blod. Han lyckades svinga sig från högadeln, ända upp till tronen och Jim drar paralleller till Karl XIV Johan (Bernadotte), som hade borgerlig bakgrund. Länken mellan Gustav Vasa och senare kungaätter är Katarina Karlsdotter Vasa, dotter till Karl IX och hennes dotter blev senare länk till kungaätter såsom Holstein-Gottorp och Bernadotte. När sedan Gustaf V gifte sig med Victoria av Baden, som var ättling efter Gustaf IV Adolf, bidrog äktenskapet till ytterligare släktskap med Gustav Vasa.
Det som också är unikt med Gustav Vasa, menade Jim, är alla hans äventyr och vi påminns om hans tid som gisslan och fånge hos Kristian II och hur han rymde till Lübeck samt äventyren i Dalarna. Diktandet om kungens bravader har pågått under flera hundra år och man bör nog ta de flesta med en nypa salt, tycktes Jim förmedla. Gustaf III lär till exempel ha skickat upp folk till Dalarna, för att inhämta vittnesmål om Gustav Vasas tid där och så särskilt sanningsenliga lär nog inte berättelserna ha varit, med tanke på att 250 år hade passerat. På 1800-talet sammanställdes de flesta berättelserna om Gustav Vasa av den tidens historiker, som förmodligen kryddade en hel del extra och det är främst dessa ”sagor” som nuvarande generationer får ta del av.
Den nämnde kungens namn var egentligen Gustav I och Jim funderade kring varifrån namnet Vasa kommer. En teori är att Vasa kommer från vapenskölden, som härstammar från kungens förfäder och om den föreställer en vase (sädeskärve), är väl inte helt tydligt, enligt Jim. Först efter 1540 skapade Gustav Vasa själv en sköld med en tydligare vase. En annan teori är att namnet kommer från Vasa gård i Skepptuna, Sigtuna. Namnet Gustav Vasa dyker upp i text först under 1700-talet första hälft och förstärktes och populariserades i samband med en opera, som hade titeln ”Gustav Vasa” och som hade premiär 1786.
Vad är det då vi firar nu, frågade sig Jim. Jo, det är kungavalet i Strängnäs 6 juni 1523 och intåget i Stockholm på Midsommardagen samma år. 6 juni betraktas således som nationalstatens och det självständiga Sveriges födelse. Sveriges första offentliga Gustav Vasa-staty placerades vid Riddarhuset i Stockholm och var skapad av Pierre Hubert L’Archevêques. Avsikten med statyn var att visa adelsmannen Gustav Eriksson och fira 250-årsdagen av intåget i Stockholm 1773. Dock blev statyn inte klar förrän 1774, då den avtäcktes. Statyn är i allra högsta grad patriotisk, då den är tillverkad och gjuten av nedsmälta trofé-kanoner, som hade erövrats från landets fiender. 149 år senare 1923 på Midsommardagen invigdes Stockholms stadshus, för att högtidlighålla 400-årsdagen av intåget. Under firandet yttrade Verner von Heidenstam följande ord:
”Stadshuset har nu invigts på den dag då, för 400 år sedan, den störste av alla våra byggmästare, rikets befriare och omdanare red in i Stockholm genom Söderport, hälsad med glädjerop och välsignelser!”
Firar gör vi på Gripsholm, konstaterade Jim och nämnde föredrag, konserter, temavisningar, en ny app och slottspromenader. Man planerar också Gripsholms slotts födelsedag 10 augusti. Dock verkar inte 500-årsfirandet vara lika omfattande överallt i landet, konstaterade Jim lite sorgsen och besviken.
Man kan använda Gustav Vasa i flera olika syften, hävdade Jim och det är alls inte bara militärer, kungar och nationalister, som hänvisar till honom. När Per Albin Hansson till exempel började bygga folkhemmet, var ett av hans slagord ”Warer Svenske”. Senare socialdemokratiska finansministrar lär ha framhållit Gustav Vasa, som ”folkhushållaren”. I samband med den allmänna värnpliktens införande 1901, hänvisade man till 1544 års försvarsbeslut och dess införande av en armé.
Jim visade också upp ett fint porträtt av den yngre Gustav Vasa, från sent 1600-tal/tidigt 1700-tal. Bilden är omgiven av en prålig guldram, som bär inskriptionen ”Jag tjente Gud och Dygd, Jag Vårdat har mitt Rike, Du äger ju mitt Namn, Min Tehlning blif min like”, som lär ha varit riktat till den unge Gustaf III.
– Den dag som vi inte berättar om Gustav Vasa i skolan är vi stekta, hävdade Jim som anser att kungens historia har varit alldeles avgörande för det nutida Sverige. Gustav Vasa tycks ha varit närvarande i hela Jims liv och han visar oss en bild där han själv gestaltade kungen i en skolpjäs. När Jim får frågan ”Var Gustav Vasa en landsfader eller en tyrann?”, vill han gärna svara ett enkelt ”ja”, vilket får oss att inse vilken komplex person kungen var. Jim hävdade att ju mer han lär sig om Gustav Vasa, desto mindre sympatisk framstår han. Han var en fantastisk ekonom och propagandamakare, som skapade nationalstaten Sverige, avslutade Jim.
Ett stort tack till Jim Sjöberg och Gripsholms slott för tre intressanta föredrag under våren.
