Krönika: Kontraster och tacksamhet

Publicerad 11 september, 2024 – av Jennifer Lundkvist

Under veckan som gått har jag försökt mig på en ny övning i vardagen: att vara tacksam. Om jag sitter i bilen, framför TV:n, jobbar eller precis ska sova, försöker jag lista saker som jag är tacksam över. Det kan vara att solen skiner, att jag är frisk, att jag har tak över huvudet eller att jag är jag.

Tacksamhet är en underskattad känsla. Man kan vara tacksam över de mest basala sakerna, men det handlar mer om att tänka till lite grann och att lista minst fem saker som man här och nu är tacksam över. Jag försöker göra det varje dag, ibland två gånger om dagen, och alltid variera mig.

Mats Norberg har varit spelare och tränare i fotboll i många år men nu har kroppen börjat säga ifrån och det är dags för hans sista match. Trots att han tackade nej till Assyriska som ung, har han ändå mycket att vara tacksam över – och många som han vill tacka längs vägen. Du hittar min intervju med Mats på sida 14–15.

Förra veckan var jag tacksam över att sommarvärmen hade återvänt. I helgen var vi nere i hamnen och åt årets sista glass och jag hade klänning på mig trots att det var 7 september. Otroligt! Efter det åkte jag hem och slog in årets första julklappar – en kontrast som heter duga.

Kontraster finner vi också när nytt möter gammalt. Vid en arkeologisk utgrävning på Munkhagsgärdet hittade man en gammal torpargrund på den plats man planerar att göra en cirkulationsplats. Det är alltid spännande när man hör talas om föremål som folk hittar i sina trädgårdar eller i väggar på gamla hus. Läs mer om fyndet av husgrunden på sida 8–9.

Har ni förresten sett att en ny säsong har startat av ”Arvinge okänd”? Även där kan vi tala om kontraster och tacksamhet. En man som var en riktig skrotnisse hade ett hus som inte var mycket att ha men som låg i Stockholmstrakten. Därför var arvet efter skrotnissen drygt åtta miljoner kronor och gick till en okänd släkting på andra sidan jordklotet.

Nog för att man ska vara tacksam över vad man har, men att få åtta miljoner kronor från en okänd släkting skulle man inte tacka nej till direkt!

I det här numret av MT/Måsen kan du läsa om macken i Åker, om den nya barnboken om Gripsholms slott, om byggnationen av trädgårdsstaden och att man söker vuxna som till nya mötesplatsen i Enhörna. Det och mycket mer i månadens pappersupplaga av MT/Måsen.

Trevlig läsning!

 

P.S. Du vet väl hur mycket det betyder för oss att du prenumererar på tidningen. Och om du inte gör det – beställ en prenumeration och var med och bidra till att MT/Måsen överlever. Vi tror att det behövs en lokaltidning i det här området, men vi behöver din hjälp. Du kan också bidra genom att annonsera. Tack för din hjälp!

SörmlandsHubben vill förenkla lokal handel och minska utsläpp

Publicerad 23 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

En ny logistiklösning kan göra det enklare att köpa och sälja lokalproducerad mat och dryck i Strängnäs. Projektet SörmlandsHubben har, med stöd från Klimatfond Strängnäs, tagit fram en modell som minskar transporter, sparar tid och stärker den lokala livsmedelsförsörjningen.

Solör Bioenergi och Strängnäs kommunföretag har tecknat ett samverkansavtal för att tillsammans bidra till en snabbare energi- och klimatomställning i hela Strängnäs kommun. Totalt satsas 60 miljoner kronor för det gemensamma arbetet och genom Klimatfond Strängnäs kan andra lokala företag, föreningar och kommunen ta del av satsningen.

Idén växte fram vid frukostträffar på mötesplatsen Kranen i Mariefred. Där möts producenter, krögare och företagare som värnar det lokala för att diskutera gemensamma utmaningar. Många upplever att det är svårt att få leveranser av lokala varor att fungera i vardagen. Transporterna tar mycket tid för producenterna och leveranser sker ofta vid tider som inte passar butiker och restauranger. Det gör att lokala produkter väljs bort, trots att efterfrågan finns.

– Vi vill få ut fler sörmländska varor på marknaden och samtidigt bygga ett lönsamt och klimatsmart system för lokalproducerad mat och dryck, säger Jonas Fläckerud, grundare av Kranen och den som leder arbetet med SörmlandsHubben.

Projektet har fått stöd från Klimatfond Strängnäs för att genomföra en förstudie, som har undersökt hur en ny logistiklösning kan fungera, både tekniskt och ekonomiskt.

Förstudien visar att en obemannad kylcontainer kan lösa flera av problemen. Den ska vara öppen dygnet runt och fungera som en gemensam omlastningsplats. Lokala producenter och odlare kan leverera sina varor när det passar dem, och butiker och restauranger kan hämta det de beställt vid ett senare tillfälle. Att öppna och låsa styrs digitalt.

– Förstudien visar att lösningen kan minska onödiga transporter kraftigt. Det frigör tid för produktion och matlagning – bönderna kan odla och krögarna kan laga mat – och minskar samtidigt utsläppen, säger Jonas.

En lokal odlare som deltar i projektet uppskattar att upp till 40 procent av arbetstiden i dag går åt till att åka runt och leverera varor.

– Med SörmlandsHubben kan den tiden användas till att producera mat i stället för avgaser, menar Jonas.

Beräkningar visar att ett trettiotal anslutna aktörer kan minska utsläppen med flera hundra kilo koldioxid i veckan. Redan vid omkring 20 aktörer bedöms lösningen vara ekonomiskt hållbar. Affärsmodellen bygger på att producenter och köpare abonnerar på plats i hubben. Intäkterna från abonnemangen ska täcka kostnaderna för driften av containern.

– Genom att bygga en slimmad organisation håller vi nere kostnaderna. Målet är att SörmlandsHubben ska bära sig själv genom ett effektivt medlemsupplägg utan onödig administration, förklarar Jonas.

Lokalt producerad mat ger även andra effekter än minskade utsläpp. När fler handlar lokalt stärks företag, jobb och skatteintäkter.

– Samtidigt ökar beredskapen eftersom lokala matproducenter kan leverera även vid kriser. Kortare leveranskedjor både minskar sårbarheten, sparar tid och gör näringslivet mer effektivt, säger Jonas.

Flera lokala aktörer deltar i projektet, från leverantörer av teknik och säkerhet till företag inom livsmedel och handel.

– Nästa steg är att testa lösningen i praktiken. Målet är att placera en hubb i Mariefred under högsäsongen maj till oktober och samtidigt samla in data för att följa upp miljönytta och tidsbesparing, säger Jonas.

Flera restauranger, butiker och producenter har varit delaktiga i förstudien och visat intresse för att delta i testet.

– Om vi får detta att fungera går det enkelt att skala upp lösningen till fler platser i Strängnäs och resten av landet, avslutar Jonas.

Potatis är bäst

Publicerad 21 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Jag tycker att färskpotatis är det godaste som finns på våren. Potatis överhuvudtaget är nog det bästa. Variationerna på tillagning!

Tänk om man skulle strandsättas på en öde ö och man bara fick ha med sig två livsmedel, vad skulle ni ta med er?

Jag väljer definitivt potatis och purjolök. Det är också typ det enda jag odlar själv och som hinns med under den intensiva trädgårdsmästarsäsongen och tomater förstås.

Purjolöken kan man köpa som små plantor och dela och sätta ut om man inte hunnit så frön. De ska nämligen sås tidigt, gärna i februari-mars.

Men potatisen, den sätter man när jorden reder sigsom man brukar säga, och det är när jorden är ca 8 grader, vilket är någon gång i början av maj.

Det går också att sätta potatis längre in på sommaren, det blir bara senare skörd.

Det kommer en hel del potatisproffsodlare till Smedjans trädgård, med potatisfårorna förberedda i långa rader, de delar med sig av tips på bästa sätten att få bra skördar och god potatis, vilket vi tycker är roligt.

Det kommer även de som aldrig satt en potatisknöl i jorden någonsin. Räds icke! Det är enkelt att odla och roligt att skörda.

Sättpotatisen är framtagen för att ge högre skörd och för att undvika sjukdomar på

plantorna. Så använd dem och inte vanlig matpotatis. Det finns många olika sorter, både tidiga och sena, stora och små, delikatesspotatisar och till och med blåa och rosa sorter. Tänk rosa potatismos!

Så här gör du:

1. Öppna upp och ta ut potatisarna ur nätpåsen de köps i och lägg dem i t ex en äggkartong. Placera ljust och gärna svalt. Då bildas fina små knubbiga groddar som gör att skörden blir tidigare och plantorna lite kraftigare. Det kan ta 2-3 veckor innan fina groddar har poppat ut. Det går även att sätta dem utan groddning, det tar bara lite längre tid för dem att bli klara.

2. När jorden blivit varm nog är det dags att sätta dem i jorden. De är frostkänsliga, så håll koll på nattemperaturen och täck med fiberduk om det blir risk för frost. Odlar man i hinkar kan man ju ha dem på en varm solig plats, de går ju att flytta runt om man orkar bära.

Gör en fåra i den väldränerade och gödslade jorden eller gräv en grop och lägg potatisen med groddarna uppåt med ca 20-30 cm mellanrum och ca 60-70 cm mellan raderna. Täck med jord.

Dubbla pallkragar är också ett bra sätt att odla på.

Själv odlar jag i 40-50-liters planteringskrukor. Jag häller plantjord upp till ca 1/4 del av krukan, gärna med 1-2 liter kogödsel iblandat, och lägger ner 2 st potatisar (eller 3 fast det blir trångt). I en vanlig hink räcker det med en potatis, men det är bra om kärlet är rymligare, då blir skörden

större. Lägg på jord så att potatisarna blir helt täckta.

3. När blasten vuxit till ca 10-15 cm täcker man med mer jord, så att bara lite grönt sticker upp. Så håller man på och täcker/kupar potatisarna under hela säsongen. Ljuset får inte nå potatisarna, då får de svårare att bilda nya knölar.

Glöm inte att vattna vid behov. Det ska vara lätt fuktigt i jorden för att det ska bli bra skörd.

4. Skörda: Det tar ca 8 veckor för tidiga sorter, om man odlat i hink eller i pallkrage kan man ofta skörda ännu tidigare. Färskpotatis till midsommar!

Känn försiktigt med händerna i jorden och ta upp när de är lagom stora. För potatissorter som är bra till lagring väntar man till blasten vissnar innan skörd så att skalet hinner bli lite tjockare.

Det är en härlig känsla att gå ut och gräva upp sin egen odlade potatis, jag lovar!

Lycka till!,

Ninna Lindström

Trädgårdsmästare på Smedjans trädgård i Mariefred

Dansens dag

Uppdaterad 23 april, 2026, Publicerad 19 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Onsdagen den 29 april mellan klockan 18.00 och 19.00 firas Dansens dag i Paulinska salen i Paulinska skolan med ingång från Bondegatan.

Programmet arrangeras i samarbete med André Ekelbergs balettskola. Medverkar gör dansare från André Ekelbergs balettskola, Gabriela Gutarra med dansare från Flamenco center Stockholm, Gnesta kulturskola och Bahtale Roma.  Fri entré

Sommaridrottsläger

Publicerad 19 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Nykvarn summer camp heter ett kostnadsfritt sommaridrottsläger för barn födda 2014–2018 och folkbokförda i Nykvarns kommun. Lägret pågår under veckorna 31 och 32 mellan klockan 9.00 och 15.30 måndag till fredag. Den som anmält sig får vara med en av veckorna. Aktiviteterna äger rum i nära anslutning till Furuborghallen och Nykvarns IP. Anmälan är öppen tills platserna är fyllda eller till senast 27 april.