Annons:

Liselottes familjehistoria sträcker sig till Gustav Vasa 

Publicerad 3 juli, 2023 – av Jennifer Lundkvist
Liselotte Almén Malmqvist har släktforskat om sin mors ursprung och funnit kopplingar med självaste Gustav Vasa. Hon håller just nu på att sammanställa en PowerPoint-presentation och en bok till sina barn och barnbarn.

Med adligt och kungligt blod i ådrorna sitter Liselotte Almén Malmqvist just nu och sammanställer en släkthistoria att föra vidare till sina barn och barnbarn. 

Varje släktsaga är unik och för Liselotte Almén Malmqvist innehåller den också historiska och kungliga inslag. När hennes bror för några år sedan började släktforska kom han fram till att de var släkt med självaste Gustav Vasa. Liselotte trodde honom inte men ville gärna forska vidare och upptäckte då att de i själva verket var drygt 12 led ifrån kungen. 

-  Utifrån DNA och kyrkböcker började jag själv forska med min brors vägledning och till slut hamnade även jag hos Gustav Vasa, berättar Liselotte. 

Liselotte upptäckte att hon hade kungligt släktskap på sin mors sida och många släktingar kom också från högadeln och höga befattningar i samhället. 

Annons:
Gripsholm

Historien sträcker sig till Gustav Vasas son Erik XIV som tillsammans med frillan Agda Persdotter fick två barn: Virginia och Constantia. Liselotte och hennes bror är släkt med Virginia. Agda var inte kunglig, men hennes far var rådman och en välbärgad handelsman som var inkluderad i hovet. Agda hade en egen kammare på slottet och Erik har beskrivit henne som sin stora kärlek. Hon blev senare bortgift med en adelsman. 

Erik XIV var känd för att vara psykisk instabil och paranoid. Att vara släkt med honom och Gustav Vasa, som ju inte heller förknippas med vänlighet och empati, var kanske inte riktigt var Liselotte hade önskat från början. Ju mer hon lärt sig om dem desto mer inser hon dock att det finns mer till historien. 

-  Först tänkte jag ”honom vill man ju inte gärna vara släkt med”, men när man började forska och läsa brev mellan Erik och pappa Gustav såg man en jättefin dialog mellan far och son. Det var en varm empatisk medmänsklighet mellan familjemedlemmarna. 

Liselotte tror att flera trauman gjorde att Erik XIV blev som han blev. Som liten blev han moderlös och fick sedan en styvmoder och halvsyskon. Liselottes teori är att det var hans kungliga fostran, avundsjukan och blodiga maktkampen mellan bröderna som troligen påverkade hans psykiska mående. 

Men det finns vissa luckor i Liselottes historia. Hennes mamma fick en traumatisk uppväxt och blev bortadopterad som sexåring. Hon fick dock en bra uppfostran till slut med goda vanor, kultur, musik och studier. 

Liselotte ser vissa likheter mellan sin mor, sig själv och Gustav Vasa. De är alla målinriktade och drivna, de vill sina barn väl och genom olika tillfälligheter och möjligheter har de hamnat där de är idag. 

-  Det är viktigt att man får veta sitt ursprung, säger Liselotte. Av olika anledningar kan det vara viktigt att veta varifrån man kommer. Min mammas historia har varit en mörk fläck på papperet, så det är fint att knyta an den till den kvinna min mamma var. 

Trots att mamma Laila inte visste om att hon hade kungligt påbrå var hon alltid mån om andan av högtider och hon bar alltid folkdräkt vid viktiga tillfällen. 

-  Det har alltid funnits någon självklarhet kring sammankomster, stora bjudningar, vett och etikett. Att man inte klär sig hur som helst och att det finns någon slags värdighet i det man gör. 

Liselotte tror att mamma Laila hade varit stolt om hon fått veta sitt kungliga ursprung. 

-  Jag kommer nu att vårda mina minnen från min barndom genom att dokumentera och ta reda på vad som hände henne, avslutar Liselotte. Jag kommer också ta kontakt med några viktiga nyckelpersoner som kan få betydelse i min fortsatta efterforskning om min moders sida. 

Just nu jobbar Liselotte med en bok om släktens historia att lämna efter sig till barn och barnbarn. 

Bakluckeloppis!

Publicerad 2 oktober, 2026 – av Redaktionen

BAKLUCKELOPPIS söndag den 4 oktober 10-15

150kr per bil.

Boka plats för din bil, mejla:

info@smedjanstradgard.se
Telefon: 0159-10109

Mälardalens finaste leksaksaffär?

Publicerad 2 oktober, 2026 – av Redaktionen

När man svänger av Storgatan in på Munkhagsgatan fångas blicken snabbt av skyltningen utanför det lilla gula huset. Nyfiket går man närmare och läser på skylten utanför entrén: Leka, skapa eller lära, här finns allt till barnens ära.

Och att Lilla dröm verkligen är en dröm för barn (och småbarnsföräldrar) blir uppenbart när man kliver innanför dörren. Det är som att kliva in i en skattkista och ger samma känsla som när man bläddrade i leksakskatalogen inför jul som barn. Man vill ha allt.

Det är Anna Samuelsson som driver Mariefreds leksaksbod. Hon jobbade tidigare i Åker-Länna församling, men tog över butiken efter Stina som hade den tidigare. Till julmarknaden har hon haft butiken i två år, och beskriver det själv som att det är en dröm som har slagit in. Det märker man också på henne när man besöker butiken. Hon lyser av engagemang och möter alla kunder med ett varmt leende.

Butikens sortiment är både exklusivt och väl kurerat. Här finns bl.a. populära Maileg och märken som danska Konges Sløjd, liksom ett sortiment från Mumin och Astrid Lindgrens älskade sagor. Butiken säljer också vackra klänningar, mjukdjur, pyssel och böcker.

Den lilla butiken drar besökare inte bara från Måsen-området utan också från Västerås och Enköping, och planerar att få igång en webbhandel för att möta efterfrågan från kunderna. Butiken är dock väl värd ett besök, om inte annat för känslan av att stiga in i en liten saga.

Höstmarknad på Smedjans trädgård!

Publicerad 2 oktober, 2026 – av Redaktionen

HÖSTMARKNAD lördag den 3 oktober 10-15

Pop-ups med mat, fika, hantverk, närodlade ekogrönsaker och höstens alla växter.

Epost: info@smedjanstradgard.se
Telefon: 0159-10109

Skymning i Venedig

Publicerad 25 september, 2026 – av Redaktionen

Har du besökt Mariefreds bibliotek under september månad så har du förmodligen lagt märke till de belysta akvarellerna som hänger i entrén.

Dessa är målade av Britt-Marie Jansson, en uppskattad konstnär som tidigare figurerat i Måsen med sina historiska akvareller av Gustav Vasa och mornarna i Mariefred.

Den här gången har hon vänt blicken mot Venedig och renässansens innovatörer och kreatörer, efter en inspirationsresa till ön Giudecca och Chioggia, där hon bodde under hösten 2025.

 

Dessa verk ställs nu ut på Mariefreds bibliotek, vilket symboliskt knyter an till renässansens tanke om att biblioteken inte bara skulle vara vackra miljöer att vistas i utan även prydas av målningar som stimulerar både tanken och det estetiska sinnet.

Som ett led i renässansens tanke om pånyttfödelse och att återupptäcka gammal visdom öppnar Britt-Maries akvareller ett fönster in till vår gemensamma historia som väcker vår nyfikenhet samtidigt som de håller vårt kollektiva minne levande.

Vi pratar med Britt-Marie på telefon och hon berättar att nästa år blir det förhoppningsvis en utställning i Stockholm på temat årstiderna men först ska hon åter besöka Venedig igen nu i november.