Mariefredsbor oroar sig för änderna

Uppdaterad 17 januari, 2023, Publicerad 17 januari, 2023 – av Katrin Nilsson
Gräsänder behöver öppet vatten.

På sociala medier kan man nu se att många är bekymrade över ändernas situation både i Mariefred och Strängnäs. Under vintern har änderna svårt att hitta mat. Dessutom behöver de öppet vatten för att klara sig, så när isen lägger sig blir det stora problem. 

För många har änderna blivit en del av Mariefred och de har fått ”vänner” i staden. Ett inlägg på Facebook, där en kvinna beskrev änderna på Strandvägen och deras möda att skaffa mat och hålla värmen har fått 461 gillamarkeringar och hjärtan. I kommentarerna kunde man se att många var bekymrade över ändernas situation på vintern. 
Alla änder i Mälardalen flyttar inte söderut.

Eva Söderberg är en av de som engagerat sig för änderna. Hon är känd i Mariefred för sitt arbete med djuren och hon ifrågasätter hur kommunen agerar.  

- I många kommuner tar man ansvar för att mata änderna men det gör inte Strängnäs. Här sätter man upp skyltar i stället för att stoppa människor från att ge dem mat. 

I flödena på sociala medier kan man se en del frågor som ställs till kommunen om varför man inte kan underlätta för den grupp med änder som är kvar över vintern. En fråga är ifall kommunen inte skulle kunna ordna med en pump för att försäkra att det finns öppet vatten. Kristina Svinhufvud, VA- och återvinningsstrateg på Teknik- och servicekontoret svarar att det inte är aktuellt. 

- Vi har inte någon pump och håller öppet nere vid hamnen, för vi vill att de ska hålla sig borta från tätbebyggt område. 

På sommaren klarar sig gräsänderna bra.

Istället föreslår Kristina som en möjlighet att de som är oroade över änderna själva kan samarbeta med någon markägare som bor utanför tätbebyggelsen och skapa en utfodringsplats där. 

- Jag har ingenting emot att man kontaktar markägare och stödfodrar, med rätt foder såklart, och håller öppet vatten till fåglarna. Men Strängnäs kommun har inte för avsikt att göra det inom tätorterna.

Tidigare har Strängnäs kommun haft en pump för att hålla vattnet öppet till sjöfåglar i Mariefreds hamn och det har också varit tillåtet att mata dem. Numera finns alltså skyltar vid vattnet, där det står att det är förbjudet att mata sjöfågel i hela hamnområdet. 

Frågan är vad skylten har för status. Regeln finns nämligen inte med i kommunens ”Allmänna lokala ordningsföreskrifter”. Det har tagits ett beslut om ordningsföreskrifterna i kommunfullmäktige, men då saknades alltså det här förbudet mot fågelmatning i hamnområdet. 

- Det har missats, konstaterar Kristina. 

Något som är en källa till debatt är ifall flyttfåglar som änder stannar kvar på grund av att de blir matade. 

- Att fåglar matas centralt i tätort medför förutom ett ökat antal skadedjur på matplatser också högre risk att fåglarna tappar sitt naturliga beteende och till exempel inte söker sig vidare söderut när deras naturliga föda börjar ta slut in på hösten, säger Kristina.

Eva Söderberg, som i många år matat änderna i Mariefred, menar att det inte stämmer för änderna här.

- Varför ska man inte kunna mata dem? De kommer ändå inte att sticka iväg. Ibland har jag väntat med att mata dem till december – de flyttar inte ändå.  

egeln om förbudet att mata sjöfågel i hamnområdet finns inte med i kommunens ”Allmänna lokala ordningsföreskrifter”.

Matningsförbudet vid vattnet menar hon gör att änderna söker sig upp mot staden. Ifall man kunde mata dem vid vattnet skulle de inte gå runt på stadens gator, säger Eva.

- De går på stan istället och är helt medtagna.

Forskning visar att inte alla änder i Mälardalen flyttar söderut. Om man tittar på orsaken finns inte tillräckligt med underlag för att säga säkert, men att många änder är uppfödda i fångenskap är troligtvis en anledning. Eva är övertygad om att de flesta änderna som stannat över vintern i Mariefred kommer från gårdar som fött upp dem och sedan släppt ut dem för jakt. Hon märker att änderna är väldigt oskygga. 

- Man kan se att de är väldigt tama. De är präglade på människor.

Änderna i Mariefred har alltså många som månar om dem, men det finns också bevis på motsatsen. Två år i rad, 2016 och 2017, blev ett antal änder i Mariefred dödade med råttgift. Kommunens anställda var tvungna att samla in döda och döende änder som låg i vattnet. Händelsen polisanmäldes men ännu har ingen gripits. 

Som helhet engagerar sig många för sjöfåglarna i hela Strängnäs kommun. I Strängnäs matar Djurskyddet till exempel sjöfågel vid reningsverket, där det är öppet vatten. 

Sedan finns det enskilda eldsjälar som Margareta. Hon bor vid Mälaren och har matat änderna i 25 år. Hon började när gården intill där hon bodde började släppa ut änder, som hon märkte inte klarade sig över vintern. På sitt lilla ställe har hon installerat en pump för att hålla vattnet öppet och matar dem där. 

- Nu har jag några hundra som kommer upp hit varje dag. 

Mandarinanden var i Mariefred förra året.

Margareta menar att det är viktigt att mata dem för att hon förstår deras situation. 

- De här änderna kläcks i maskin och sen blir de matade. De tas ifrån sina föräldrar. Under de första dagarna av sitt liv präglas de på människor. De borde ha en mamma som följer dem under ett halvår och lär dem saker, men de har de inte. Mamman skulle tagit dem till flocken, som skulle flyga söderut. 

Jordbruksverket uppskattar att cirka 700 000 fåglar (gräsänder, fasaner och rapphöns) sätts ut varje år i Sverige. Ingen har exakta siffror på hur många av dem som dör samma säsong, men undersökningar som gjorts pekar mot att det är cirka 25% av gräsänderna som skjuts där de sätts ut. Det finns ingen statistik på hur många av de änder som överlever jakten som klarar sin första vinter, men forskning från Högskolan i Kristianstad pekar på att överlevnaden är låg.

- Efter att de släpps ut får de klara sig själva. Det är cyniskt att man inte matar dem under vinterhalvåret, när de har vant sig vid det, säger Margareta.

Varför är regionala nyheter oumbärliga?

Uppdaterad 7 augusti, 2026, Publicerad 6 augusti, 2026 – av Öfre Slotts Media

Lokala nyheter spelar en helt avgörande roll för samhällen runt om i Sverige, eftersom de bidrar till att invånarna kan hålla sig informerade om händelser och beslut som direkt berör deras vardag. De ger invånarna möjlighet att förstå vad som händer i deras närområde, från kommunala beslut och infrastrukturprojekt till kulturella evenemang och skolverksamhet. Utan tillgång till regional rapportering riskerar medborgare att helt missa viktig och ofta avgörande information som direkt påverkar deras vardag, exempelvis beslut om skolor, vård och lokal infrastruktur i deras närområde. Lokaljournalistiken behövs mer än någonsin för att fylla luckor som riksmedier lämnar. Regionala nyhetsredaktioner agerar som demokratiska vakthundar genom att granska lokalpolitiker och lyfta frågor som berör invånarna.

Många lokala aktörer - föreningar, småföretag och offentliga institutioner - är beroende av en fungerande digital infrastruktur för att nå ut med sitt budskap. Att etablera en egen webbplats kräver flera steg, och för den som vill köpa domän finns det numera tydliga guider som förenklar processen. Ett eget domännamn ger trovärdighet och gör det lättare för lokalsamhället att hitta rätt information, oavsett om det gäller en idrottsförening eller en lokal nyhetskanal.

Lokal journalistik som demokratisk grundpelare

Granskning av kommunala beslut och samhällsplanering

Att granska kommunalpolitiken är en av de viktigaste uppgifterna för regionala nyhetsredaktioner. Beslut om bostäder, trafik, skolor och äldreomsorg fattas lokalt men påverkar direkt tusentals invånare. Utan journalister som bevakar fullmäktigemöten, intervjuar ansvariga tjänstemän och ställer kritiska frågor riskerar beslutsfattare att agera utan insyn. I mindre kommuner blir lokaltidningen ofta den enda källan till oberoende granskning.

Ett konkret exempel är hur samhällsplanering påverkar invånare i små orter. När ett stort byggprojekt planeras nära ett bostadsområde är det den regionala redaktionen som först rapporterar om konsekvenserna. Vi har tidigare belyst hur lokala byggprojekt kan dra ut på tiden och skapa debatt bland boende, som i fallet med den försenade starten för Läggesta park. Sådana rapporter visar att lokaljournalistik fyller en funktion som ingen annan aktör kan ersätta.

Medborgarengagemang och lokal identitet

Regionala nyheter bidrar också till att stärka den lokala identiteten och samhörigheten bland invånarna. När invånare regelbundet läser om händelser och skeenden som utspelar sig i deras eget närsamhälle skapas en stark känsla av tillhörighet, gemenskap och delaktighet som binder människor samman. Det handlar inte bara om politik och infrastruktur, utan även om kultur, idrott och ideellt arbete. En lokal konsertrecension, ett reportage om en skolklass som med engagemang och kreativitet har genomfört ett miljöprojekt i sitt närområde, eller en artikel om en förening som outtröttligt samlar in pengar till ett välgörande ändamål, bygger starka och meningsfulla band mellan människor i samhället. Dessa faktorer visar hur regionala nyheter stärker medborgarengagemanget:

  1. Invånare som regelbundet följer lokal nyhetsrapportering röstar oftare i kommunalval.
  2. Lokala nyheter lyfter röster som sällan hörs i riksmedia, som landsbygdsföretagare och ideella ledare.
  3. Rapportering om lokala initiativ inspirerar andra att starta egna projekt eller engagera sig.
  4. Kommentarsfunktionen på lokala artiklar skapar en digital mötesplats för samhällsdebatt.
  5. Barn som ser sitt samhälle i media utvecklar starkare ansvar för hembygden.

Kulturella händelser spelar en särskild roll i detta sammanhang. Lokala medier lyfter fram allt från musikevenemang till solidaritetsaktioner, som exempelvis stödkonserten för Ukraina som hölls i Mariefreds kyrka. Genom att berätta om sådana initiativ uppmuntras fler att delta och bidra till gemenskapens sammanhållning.

Utmaningar och möjligheter för den lokala nyhetsbevakningen

Ekonomiska förutsättningar i en föränderlig mediebransch

Den svenska mediebranschen står inför stora och betydande utmaningar under året 2026. Annonsintäkterna har sedan lång tid tillbaka flyttat till digitala plattformar som ägs av internationella teknikföretag. Många lokaltidningar har krympt sina redaktioner, och vissa kommuner saknar nu regelbunden journalistisk bevakning. Begreppet "vita fläckar", som har blivit alltmer vedertaget i den offentliga debatten, används för att beskriva dessa geografiska områden där journalistisk närvaro i praktiken har upphört, och det växande problemet har under de senaste åren uppmärksammats av både statliga myndigheter och branschorganisationer som betonar vikten av en fungerande lokal mediebevakning.

Trots de ekonomiska svårigheter som under de senaste åren har drabbat mediebranschen i stort, och som i synnerhet har påverkat lokala och regionala redaktioner på ett kännbart sätt, finns det ändå flera tydliga ljuspunkter som ger anledning till en försiktig optimism inför framtiden. Statliga mediestöd har i hög grad bidragit till att flera mindre redaktioner runt om i landet kunnat överleva den tuffa marknaden, och samtidigt visar nya digitala affärsmodeller med innovativa prenumerationslösningar alltmer lovande resultat. Läsare som inser vikten av lokal journalistisk granskning är ofta villiga att betala för kvalitativt nyhetsinnehåll. Dessutom har strategiska samarbeten mellan olika redaktioner runt om i landet skapat värdefulla möjligheter att dela både journalistiska och tekniska resurser utan att för den skull förlora den viktiga lokala förankringen som läsarna värdesätter.

För den som vill följa hur svensk lokaljournalistik utvecklas ger SVT:s lokala nyhetsbevakning en bred överblick av vad som händer i landets olika regioner. Denna typ av rapportering kompletterar de mindre tidningarnas arbete och visar bredden i det svenska medielandskapet.

Digitaliseringens påverkan på lokal rapportering

Digitaliseringen har i grunden förändrat förutsättningarna för den lokala journalistiken. Sociala medier möjliggör snabbare nyhetsspridning än någonsin, men skapar samtidigt utmaningar kring källkritik och informationskvalitet. Rykten och felaktig information kan spridas i lokala grupper på sociala plattformar innan journalister hinner verifiera uppgifterna. Professionella lokala redaktioner fyller en oersättlig funktion här.

Samtidigt öppnar den digitala utvecklingen, som under de senaste åren har accelererat i en takt som få hade kunnat förutse, helt nya dörrar för lokala medier, vilket innebär att redaktioner nu har tillgång till verktyg och plattformar som tidigare var förbehållna större aktörer med betydligt mer resurser. Lokala medier har nu möjlighet att nå läsare som sedan länge flyttat från orten men som trots det geografiska avståndet fortfarande vill hålla sig löpande uppdaterade om händelser och förändringar i sitt gamla hemsamhälle. Poddar, nyhetsbrev och videoformat ger redaktionerna mångsidiga verktyg som gör det möjligt att berätta lokala historier på betydligt fler och mer engagerande sätt än vad traditionella artiklar ensamma kan erbjuda. Även små redaktioner kan bygga en lojal och engagerad publik genom att använda dessa format. Aktörer som STRATO nämns ibland i sammanhang där lokala organisationer och föreningar aktivt söker pålitliga tekniska lösningar för sina digitala webbsatsningar, men det som i slutändan förblir helt avgörande är att innehållet produceras av kunniga och erfarna journalister med stark förankring i det lokala samhället.

Varför varje lokal röst räknas

Regional nyhetsbevakning handlar i grunden om demokrati. Med tillgång till pålitlig lokal information kan medborgare fatta välgrundade beslut, engagera sig i samhällsfrågor och utkräva ansvar av sina förtroendevalda. Utan lokal bevakning sker maktutövning i det tysta och klyftan till invånarna växer. I ett land som Sverige, där det kommunala självstyret har en lång och djupt rotad tradition som sträcker sig flera hundra år tillbaka, är den lokala journalistikens roll inte bara praktisk utan även djupt principiell för det demokratiska samhällets funktion.

Att aktivt stödja sin lokala nyhetsredaktion - genom att prenumerera, tipsa om viktiga händelser i närområdet eller dela artiklar med andra - är ett konkret och meningsfullt sätt att bidra till ett levande demokratiskt samhälle. Varje lokalt reportage, granskning och intervju stärker samhällets gemensamma kunskapsbas. Regionala nyheter är inte bara ett komplement till den nationella rapporteringen. De är en grundläggande del av informationsflödet som håller samhällen samman och stärker medborgarna.

Smashat strängnäs – Populärast i stan

Publicerad 3 augusti, 2026 – av Öfre Slotts Media

Topprankad tre år i rad av Burgerdudes och populärast i stan enligt Foodora.

 

 

Smashat recensioner

4,5 i snitt av 236 recensioner på Google

Adress, öppetider och företagsinformation

Adress: Trädgårdsgatan 16, 645 31 Strängnäs
Telefon: 076-004 72 23

Smashat Food AB

 

 

la carbonara trattoria

Uppdaterad 28 juli, 2026, Publicerad 24 juli, 2026 – av Öfre Slotts Media

Lite drygt två år har gått sedan bröderna Gadalla öppnade upp på Eskilsgatan 2  i april 2024.

Grundaren och ägare Mena driver stället med sin bror Beshoy. Båda har gedigen bakgrund inom restaurang.

Barchef Johan berättar om menyn där fokus ligger på de finare premiumpizzorna bakade i ugn med stenbotten.

 

Meny och priser

Kvalitetspizza bakad med stenbotten i ugn från 125kr men även pasta, Risotto och barnmeny.

Se hela menyn nedan:

 

 

Öppetider, adress och kontaktuppgifter

Eskilsgatan 2, 645 30 Strängnäs

Telefon: 073-690 5603

Öppetider:

Måndag 11:00 - 21:00
Tisdag 11:00 - 21:00
Onsdag 11:00 - 21:00
Torsdag 11:00 - 21:00
Fredag 11:00 - 22:00
Lördag 12:00 - 22:00
Söndag 12:00 - 21:00

Beställa mat och utkörning

Det går bra att ringa 073-690 5603

Mån-Tors: 11.00 - 20.45

Fre: 11.00 - 21.45

Lör: 12.00 - 21.45

Sön: 12.00 - 20.45

Även via purspot.com eller Foodora

Omdömen

En av de bättre restaurangerna i Strängnäs.

4,7 på Google med 339 recensioner

4,7 på Tripadvisor 13 omdömen

Bara 5 stjärnor på Facebook