Narkotika ökar bland unga i Strängnäs kommun – kan vara 13 år gamla

Uppdaterad 29 december, 2022, Publicerad 29 december, 2022 – av Malin Rosén

I Mariefred har polisen hittat flera spår av narkotika på förskolor.

Droganvändning bland unga är nu ett stort och utbrett problem i Strängnäs kommun. Strängnäs kommunpolis har ertappat 13-åringar med narkotika och ett flertal offentliga byggnader såsom förskolor har blivit drabbade av narkotika i sandlådor, vandalisering, glassplitter och kvarlämnade föremål från droganvändning.

Två gånger per år har polisen lokala BRÅ-möten (Brottsförebyggande rådet), vilket fungerar som ett samverkansformun mellan lokala och kommunala aktörer. Bland annat närvarar polisen, socialtjänsten, skolan och andra lokala aktörer såsom idrottsföreningar och kyrkan för att ge en lägesbild av brottslig aktivitet och andra problem i området. Per Bergström är tillförordnad kommunpolis i Strängnäs kommun, och enligt honom ser de en problematisk utveckling. 

- Det är mycket droger i Mariefred och generellt har det ökat i hela Strängnäs kommun. Det är oroande och mycket bekymmersamt att det har gått ner i åldrarna. I vårt polisområde har vi stött på 13-åringar med narkotika. Nu har vi alla ett stort ansvar att försöka upptäcka det här och se till att de får hjälp med att bli av med sitt missbruk, säger Per.

I Mariefred har polisen hittat flera spår av narkotika på förskolor. Bland annat hittade man hasch i en sandlåda. Spår av droger har även hittats bakom Mariefreds bibliotek och församlingshem. Anci Näslund är pedagog vid Mariefreds församling och enligt henne hade de problem bakom församlingshemmet under sommaren.

– Vi vet inte säkert vad som försiggick men vi hittade mycket spår av droger.  Till slut satte vi upp en rörelselampa och då slutade det, säger Anci Näslund. 

Enligt kommunpolisen Per Bergström ökar narkotika bland unga.

Per Bergström menar att narkotikan som florerar bland de unga inte behöver vara pulver utan det kan vara hasch, amfetamin och tabletter. Preparaten är många och polisen har sett att både tillgången och attityden till droger bland unga har förändrats. – Vi har sett att det har skett en attitydförändring. Det har normaliserats på många sätt och där har vi alla ett stort ansvar i hur vi pratar om droger. Det är jättesvårt att angripa och för oss att upptäcka, så det krävs att hela samhället hjälps åt.  Sedan är det oerhört viktigt att man är nyfiken på sitt barn. Att man försöker ta reda på vad som händer och vilken umgängeskrets de har. Är man orolig - våga ta hjälp. Det finns hjälp att få och man kan alltid gå via skolan, säger Per. 

Marita Andersson arbetar som trygghetssamordnare vid Strängnäs kommun och på Beroendecentrum Ung har de sett en ökad tillströmning av unga med en missbruksproblematik. De har även sett att användningen av lustgas har ökat lavinartat, vilket inte är olagligt att köpa men kan vara farligt och orsaka frysskador och nervskador. 

– Det handlar mycket om att gå ut i skolorna med information. I år har all skolpersonal fått en utbildning om droger och användning. Vi tror att man kan göra mycket i skolan och försöker ständigt hitta flera sätt för att nå ut till både ungdomar och föräldrar, säger Marita.

Kommunen har även tillsatt socialfältare och fritidsfältare som kan bygga relationer med ungdomarna och fånga upp de som behöver hjälp. De försöker också att tillsätta åtgärder som kan trygga olika offentliga platser. Men även om platsen blir fredad från vandalisering och drogbruk brukar själva problemet sällan försvinna, snarare förflytta sig, enligt Per. Polisen har dock nått framgångar och arbetar ständigt för att förbättra insatserna och kartlägga problemet. 

– För några år sedan gjorde vi ett jättetillslag. Vi arbetar hela tiden med det här och försöker hitta nätverkspunkterna, men mörkertalet är jättestort. Även om vi stöter på 15-åriga killar kommer vi inte åt tjejerna på samma sätt. Det är något vi på polisen jobbar mycket med, säger Per.

Föreläsning: Stark och förberedd

Publicerad Idag 13:50 – av Redaktionen
Zucchini odlad i en av Jordnäras gemenskapsodlingar.

Söndag 8 november håller Pia Cedergren en föreläsning om beredskapsodling på Drömfabriken i Stallarholmen. I osäkra tider är det en trygghet att kunna odla sin egen mat, och under Pias föreläsning kommer du få mer kunskap om hur du kan maximera jordens avkastning och tänka smart kring växtval och strategier. Även små täppor kan ge stor skörd!

Pia Cedergren kommer från Jordnära bildning och beredskap. Hon är utbildad permakulturdesigner och instruktör inom Civilförsvarsförbundet med lång erfarenhet som föreläsare och utbildare.

Beredskapsodling handlar inte bara om att stärka lokal matberedskap utan också om att knyta starkare band till sina grannar och medmänniskor. Gemenskap är en minst lika viktig komponent för god beredskap och krishantering som matproduktion. Jordnära har varit delaktiga i projekt runt om i landet för att bygga upp odlingsgemenskaper där grannar kommer samman och odlar tillsammans.

Ta chansen att träffa andra odlingsintresserade och lära dig mer om odling!

Plats: Gula Industrihuset, Stallarholmen

När: 8 november, 14-16

Anmäl dig till annika@tidehorn.one senast den 4/11.

Föreläsning är gratis och det bjuds på fika i pausen.

Höstsalong på Strängnäs konstgalleri

Publicerad Igår 13:25 – av Redaktionen

På Trädgårdsgatan 24 hittar du Strängnäs konstgalleri som idag öppnar dörrarna till årets höstsalong. 16 konstnärer med olika bakgrund, formspråk och stil visar under veckan upp ett brett urval av olika konstformer. Det blir både måleri, foto och skulptur som i olika tolkningar möter höstens speciella färger och stämningar.

En konstutställning är inte bara ett tillfälle för konstnären att visa upp sina verk, utan också för betraktaren att inspireras, reflektera och utveckla sin egen kreativitet. På så sätt blir konstutställningen en förlängning av och länk till samhället estetiska värden. Att få uppleva och uppskatta skönhet och skapandeprocesser med våra sinnen är en lisa för själen i tider där automatisering, AI och passivisering via skärmar ständigt konkurrerar om vår uppmärksamhet. Den kulturella upplevelsen som konsten skapar hos individen kan inte AI-genereras, den upplevelsen är bara din.

Galleriet drivs ideellt av Strängnäs Konstgalleri förening vars ambition är att tillgängliggöra konsten för allmänheten, men också sänka tröskeln för konstnärer att kunna ställa ut. Grundarna Arja och Dan Hermansson arbetar utan arvode, drivkrafterna är konsten och konstnären.

Skaka av dig höstmörkret och kliv in i höstsalongens färgsprakande värme. Upptäck nya favoriter, fantasieggande och tankeväckande uttryck och möt konsten på nära håll. Kanske hittar du också ett verk att ta med dig hem.

Veckan inleds med vernissage på lördagen och pågår fram till 8 november. Medverkande konstnärer är Ilse-Marie Hattenhauer, Cecilia Nyberg, Arja Hermansson, Hassan Jamshidian, Tutta Domenstam, Elisabeth Andersson, Christine Pettersson, Christine Öberg, Inger Cederin, BrittMarie Schylter, Christina Eriksson Östblom, Annica Ewermo, Erika Wretström, Birgitta Jonsson, Monica Mokko och Gunilla Ljung.

 

Öppettider:

Lör-sön: 12-16

Mån-tors: 13-17

Fredag: 13-16

Smakprov på några av de vackra tavlorna finns på länken här.

Vad är en skog värd?

Publicerad 28 oktober, 2026 – av Redaktionen

För det svenska folket har skogen alltid varit mytomspunnen. Omgivna som vi var av täta skogar var den inte bara en plats, utan en agent som kunde reagera och agera på eget bevåg.

Många är de av folktrons ritualer som är knutna till skogen, och än fler är de berättelser och sagor som springer ur den. Vi levde med skogen, anpassade oss efter den och den efter oss, men ändå i symbios.

Än idag älskar granskogsfolket sina skogar, men numera är symbiosen hotad och avverkningarna av riktig skog har präglat och format många av de svenska skogarna till oigenkännlighet. Alla som åkt med bil eller tåg genom Sverige och susat förbi skogarna med raka rader av tallar i tusental har sett det.

Så ser inte en riktig skog ut, det är planterad skog med syfte är att bringa värde till skogsbolagen. Den biologiska mångfalden har ingen plats i en sådan monokultur.

En skog är inte bara resurser och värden, den är en levande organism i sin egen rätt, befolkad av varelser som är egna subjekt. Ironin i att det är just Ronjaskogen som nu hotas av avverkning är påtaglig, då skogen i Ronja Rövardotter är en myllrande plats bebodd av djur och väsen med liv som är ständigt pågående också bortanför människans blick.

Här finns ett egenvärde oberoende av vad som kan utvinnas och exploateras. ”Dina rävungar! Din skog! Rävungarna är sina egna, förstår du det? Och de lever i rävarnas skog...” skrev Lindgren, men idag är det inte längre rävarnas skog, utan Mark S i Strängnäs resursförädling AB:s skog.

Resursförädling, ja, det är alltså vad man kallar det när man planerar att avverka 45 hektar, hela Ulvaskogen. Avverkning har varit aktuellt tidigare men stoppats. Hotet kvarstår dock, särskilt efter att artskyddsförordningen ändras efter 1 november.

Då kommer knäroten, som återfinns i Ulvaskogen och idag är en rödlistad art, att flyttas ner och få en ny skyddsstatus motsvarande grundläggande skydd. Grundläggande skydd räcker inte för att stoppa skogsavverkning, trots att knäroten är en viktig signalart som visar på höga naturvärden i en kontinuitetsskog.

Naturskyddsföreningen har inventerat Ulvaskogen och utöver knäroten hittat andra skyddsvärda arter, som bombmurkla och spillkråka. Det är dessa fynd som hittills har räddat skogen, men frågan är om det kommer räcka när den nya artskyddsförordningen träder i kraft.

Hos Naturskyddsföreningen kan vi också läsa att det varje dag avverkas cirka 100 fotbollsplaner skyddsvärd skog i Sverige. Det innebär att hälften av dagens oskyddade skogar med höga naturvärden kommer vara helt avverkade inom 25 år. Den kan inte återplanteras, en skog är något som har växt fram över lång tid, arter och organismer huller om buller, i olika åldrar och stadier av sin existens.

Ulvaskogen är också en port till Sörmlandsleden, och en plats dit människor i generationer har sökt sig för rekreation och avslappning. Här har man gått på samma stigar, stannat vid samma krokiga träd, vilat på samma släta sten. Här har sagorna bubblat, milorna sprakat och skogsrået skrattat.

Nu är skogen förbered för avverkning, med timmervägar och avstjälpningsplatser. Kommunen ser förvisso ett högt värde i skogen, kanske främst som just rekreationsområde, men menar samtidigt att man inte kan köpa till vilket pris som helst. Men hur sätter man ett pris på ett levande minne, och på döende arter?

 

Saruman slår sig ned i Jämtland

Den elaka trollkarlen Saruman från Sagan om ringen som kommunicerar med mörkrets furste genom sin PALANTIR.

En annan nyhet som nyss briserade är den om att Palantirs VD Alex Karp köpt över 15 000 hektar skog- och fjällmark i Jämtland. Enligt egen utsago motiverades köpet bland annat av VD:ns intresse för skidåkning. Palantir har gjort sig kända genom att erbjuda lösningar för massövervakning och för sitt täta samarbete med militär och underrättelsetjänster runt om i världen. VD:n Karp äger redan tusentals hektar mark i USA, bland annat i den bergiga delstaten Colorado, samt flera fastigheter i Norge. Och nu ska vi tro på att han behöver ytterligare 15 000 hektar mark i Sverige för att kunna åka skidor.

Palantir används flitigt av Israels militär.

Oroväckande utveckling med flera skräckexempel

Nyligen kom även nyheten om att dataföretaget Google olagligen hade avverkad över 400 000 (!) träd för att bereda marken för AI-datacenter.

Det rör sig om hundratals hektar nära de små orterna Muhos och Otanmäki. Google själva menar att det rör sig om ett missförstånd och menar att man ska kompensera sitt misstag med att plantera ny ”skog”.

Sedan uppståndelsen har Finlands naturskyddsförbund även lyft Googles avverkning i Fredrikshamn, som man menar inte har gått rätt till, och de förbereder nu en polisanmälan. I Fredrikshamn planerar Google att bygga totalt elva datacenter. Är det bland dessa vi ska vandra i framtiden, kan man fråga sig? Ska våra barn bygga kojor och grilla korv till ljudet av en serverhalls outtröttliga brummande?

Sverige har alltid varit ett skogsland, skogen har varit vår lunga, vår kyrka, vår värme och vårt matförråd. Den har präglat Sverige och svenskarna i hundratals år, och nu försvinner den i en rasande takt. Till nytta för skogsbolag och multinationella företag.

En skog är inte skitpapper, kartong och brädor. Den är ingen kalkyl. Det är folkets levande minne, och det är bombmurklans skog, knärotens skog, och alla levande arters skog. Stoppa avverkningen av Ulvaskogen!

 

Föredrag: De bortglömda Sörmländska häxprocesserna

Publicerad 26 oktober, 2026 – av Redaktionen