Strängnäs ger småföretagare goda förutsättningar i ny jämförelse

Publicerad 16 oktober, 2023 – av Mariefreds tidning/Måsen

Förutsättningarna för små företag i Strängnäs är bättre än i de flesta andra kommuner i landet.
Det visar en stor kartläggning av Småföretagarnas Riksförbund.

Med Småföretagarindex kan Småföretagarnas Riksförbund för fjärde året i rad visa förutsättningarna för små och medelstora företag att verka i landets samtliga 290 kommuner.

Strängnäs kommun är rankad som nummer 91 av 290. Det är fyra placeringar sämre än förra året. Möjligheterna att livnära sig som småföretagare är med andra ord bättre än i många andra kommuner.

– Småföretagen spelar en viktig roll för den kommunala ekonomin, säger förbundsordförande Peter Thörn. De skapar jobb, bidrar till den lokala näringslivsutvecklingen och tillhandahåller efterfrågade produkter och tjänster såväl lokalt som på andra marknader och vårt Småföretagarindex visar hur förutsättningarna ser ut mellan olika kommuntyper och vilka konsekvenser det innebär.

Syftet med rankingen är att beskriva förutsättningarna för företagande, snarare än att betygsätta kommunens verksamhet. Rapporten utgör ett användbart underlag för företagare, kommuner, myndigheter och politiker för identifiering av olika förbättringsbehov.

Av samtliga kommuner i Södermanlands län har Trosa bäst förutsättningar, och hamnar på plats 2 av 290. Flen ligger lägst i länet (plats 276 i hela landet). Bland Strängnäs grannar sticker Nykvarn ut med bäst placering (70:e plats).

Utmaningar och möjligheter i Strängnäs

Baserat på offentlig statistik har Småföretagarnas Riksförbund analyserat nio olika dimensioner av företagande för att ge en helhetsbild av de lokala förutsättningarna. Strängnäs ligger bättre till än snittet i sex av dessa och sämre i tre.

Den kommunala näringspolitiken, kapitalförsörjningen och kommunens välfärdsåtagande drar upp kommunens betyg, medan skolsystemet, överlevnadsgraden bland nya företag och trygghetsinsatser är relativa svagheter.

Stora skillnader mellan kommuntyper

Småföretagarindex visar att de bästa villkoren för företagande finns i storstäder, i pendlingskommunerna kring storstäderna och i landsbygdskommuner med en stark turismsektor. De sämsta villkoren finns i glesbefolkade kommuner utan turism.

Rankingen toppas i år av Åre kommun i Jämtland, följt av Trosa och Boden.

Tidigare mätningar har visat att storstadskommunerna inte längre alltid befinner sig i toppskiktet och denna trend fortsätter. De kommuner som ligger på tio i topplistan finns i olika kategorier. Några är storstadskommuner, några är kommuner med besöksnäring, några finns i regioner med stark tillväxt och några uppnår helt enkelt höga poäng i alla dimensionerna.

De kommuner som kan erbjuda små företag bäst förutsättningar har också bäst ekonomi. De 50 kommuner med högst betyg har 3,8 procentenheter lägre arbetslöshet än de 50 kommuner med sämst betyg.

Strängnäs är, enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) definition, en pendlingskommun nära större stad. Det finns sammanlagt 52 sådana kommuner.

Strängnäs klarar sig bättre än de flesta av dem, och är rankad nummer 18 av 52.

– Det måste bli tryggare, enklare och mer lönsamt att driva företag i Sverige. Mycket hänger på att regeringen och politiken agerar, säger Peter Thörn, Småföretagarnas Riksförbund.

Småföretagarnas Riksförbund föreslår en rad åtgärder som:

  • Sänk arbetsgivaravgifterna
  • Konkurserna ökar, inför ett förenklat förfarande för skulduppgörelse
  • Omfördela medel för företagsfrämjande från statligt riskkapital och företagscoachande till att ge fler etablerade företag en chans att överleva.
  • Rätta till obalanser i elpriser och elskatter mellan små och stora företag.
  • Angrip kriminaliteten

Om Småföretagarindex

  • Sammanställningen baseras på tillgänglig offentlig statistik samt på förbundets framtagna rapport om antalet företagsamma
  • De utvalda dimensionerna är grundförutsättningar för ett fungerande ekosystem runt företagandets olika villkor
  • Dimensionerna är: lokal marknad, företagsamma per capita (antal företagare/personer som driver privata arbetsplatser med minst en anställd per capita), överlevnadsgrad, trygghetsinsatser, kommunal näringspolitik, skolsystem, demografi, välfärdsåtagande samt kapitalförsörjning
  • Nima Sanandaji är författare till rapporten

Läs hela rapporten här: https://smaforetagarna.se/rapporter/smaforetagarindex-2023/

Förutsättningar för småföretag i Södermanlands län – rapporter för alla kommuner

Småföretagarnas Riksförbund har tagit fram lokala rapporter om förutsättningarna för småföretagare i landets samtliga kommuner. Du kan ladda ner rapporterna genom länkarna i tabellen nedan.

Kommun Ranking Förändring
Trosa 2/290 +4 ▲
Strängnäs 91/290 −4 ▼
Gnesta 112/290 −29 ▼
Nyköping 151/290 +39 ▲
Katrineholm 178/290 +17 ▲
Oxelösund 204/290 +80 ▲
Eskilstuna 243/290 −11 ▼
Vingåker 261/290 +21 ▲
Flen 276/290 −1 ▼

Strängnäs växer snabbare än planerat – men förråden hänger inte med

Uppdaterad 30 mars, 2026, Publicerad 29 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Hundratals nya lägenheter byggs runt om i kommunen, men många av dem saknar de förvaringsutrymmen som invånarna är vana vid. Det är en tystlåten baksida av bostadsboomen.

Strängnäs kommun är inne i en av sina mest expansiva perioder på decennier. Kommunens eget mål är att invånarantalet ska öka med 1,5 procent varje år, men i verkligheten har kommunen vuxit med cirka två procent de senaste åren. Siktet är inställt på 50 000 invånare år 2040, och för att möta det behöver kommunen bygga fler bostäder och levande miljöer i hela kommunen under de kommande åren. Strangnas

Byggkranarna syns på flera håll. I Södra stadsskogen ska det byggas 400 bostäder, och i Brobyholm i Åkers Styckebruk är 350 till 500 nya bostäder på gång. I Norra staden vid Eldsund planeras det på sikt för en stad i staden – ett område som kan rymma 11 000 till 14 000 nya invånare, att jämföra med Strängnäs tätort som i dag har drygt 15 000 invånare, enligt lokala rapporter.

Det är imponerande siffror. Men bakom dem döljer sig ett praktiskt problem som sällan diskuteras i planhandlingarna.

Lägenheterna är moderna. Förråden är borta.

De nya bostäderna som nu byggs i Strängnäs är genomgående moderna, energieffektiva och genomtänkt planerade. Något de däremot ofta saknar är stora förvaringsutrymmen. Källare, rymliga förråd och separata garageplatser var länge en självklarhet i svenska bostäder, men i dag är de antingen borttagna för att pressa byggkostnader, eller inräknade som dyra tillval. Detta har gjort att förvaring och förråd i Strängnäs blir mer och mer en lyxvara.

Många av dem som visat intresse för de nya lägenheterna bor inte i Strängnäs i dag, utan är öppna för att flytta från Stockholm. Det är en grupp som ofta bor i villor eller stora lägenheter, och som tar med sig ett helt liv av prylar – cyklar, kajaker, skidutrustning, verktyg, barnvagnar, hobbygrejer – in i ett mer kompakt boende.

Klyftan mellan hur man bodde och hur man bor nu kan bli påtaglig från dag ett.

En nationell trend når Mälardalen

Problemet är inte unikt för Strängnäs. Regeringen gav i juni 2025 Boverket i uppdrag att se över och föreslå lättnader i kraven på fasta förråd i studentbostäder och särskilda boenden för äldre, med tanken att förvaring i stället ska kunna erbjudas efter efterfrågan. Det visar på en tydlig riktningsförändring: förrådet är inte längre en självklar del av bostaden.

I praktiken innebär det att allt fler hushåll behöver lösa sin förvaring på egen hand – antingen genom smarta inredningslösningar hemma, gemensamma utrymmen i fastigheten, eller externa alternativ utanför hemmet.

"Ingen tänker på det förrän flyttbilen är packad"

För den som just har tecknat kontrakt på en ny tvåa i Måsen eller en trea i Södra stadsskogen är frågorna om förvaringsutrymme ofta de sista som dyker upp – och de första som ställer till det på plats.

Strängnäs är en kommun som lockar med sina kvaliteter: närheten till Mälaren, den historiska stadskärnan, snabbtåget mot Stockholm. Strängnäs kombinerar småstadens trygghet och lugn med ett rikt kulturliv och promenadstråk. HSB Det är ett erbjudande som fungerar. Men att leva i en stad som växer snabbt innebär också att infrastrukturen kring det vardagliga livet, inklusive var man förvarar det som inte får plats i lägenheten, behöver hänga med.

Målet är att hälften av de nya invånarna ska bosätta sig i Strängnäs stad, enligt kommunens samhällsbyggnadsstrateg. Det är en ambition som kräver mer än nya husbyggen. Det kräver att hela vardagslogistiken fungerar, inklusive frågan i bakgrunden om var grejerna faktiskt ska stå.

 

Nominera till klimat- och hållbarhetspris

Publicerad 8 augusti, 2025 – av Öfre Slotts Media

Strängnäs kommuns klimat- och hållbarhetspris delas varje år ut till lokala företag och föreningar som gör insatser för en hållbar utveckling.

Fram till den 15 augusti går det att nominera en förening eller ett företag som:  

Främjar människors hälsa, livskvalitet, delaktighet

Återbrukar och minskar avfall

Främjar hållbara transporter

Skapar engagemang och förändring

... eller på andra sätt bidrar till en mer hållbar kommun!

Vinnarna presenteras på näringslivsgalan den 26 september.

Assars leksaksindustri i Mariefred – ett minne blott

Publicerad 8 augusti, 2025 – av Öfre Slotts Media

Trots att det föds allt färre barn i Sverige ökar leksaksförsäljningen varje år med cirka fyra procent, och en studie visar att varje barn i snitt har 536 leksaker. En del tillverkas i Sverige men Kina är den stora distributören.

Sverige har en lång historia när det gäller leksakstillverkning. I Gemla leksaksfabrik i Småland började man tillverka leksaker i trä 1866, och företagets grundare Alexis Westerdahl kallades ”den svenska leksaksindustrins fader”.

Även i Mariefred gjordes det leksaker några år i mitten av 1900-talet. En man som hette Assar Persson bodde några år i staden, och mellan 1945 och 1953 drev han företaget ”Assars leksaksindustri” i Slottsbrinken. Han hade arbetat inom leksaksbranschen sedan femtonårsåldern och fått sin skolning hos Brio i Skåne, och fabrikören Persson var inte rädd för att ta risker när det gällde sitt företag. Tyskland hade varit det stora landet när det gällde leksaker men världskriget som just slutat medförde att tyskarna nu hade viktigare angelägenheter att tänka på.

Den kände Mariefredsbon Olle Karlsson, som gick bort 2012, var bland annat under drygt 40 år styrelseledamot i Mariefreds Hembygdsförening och han kom väl ihåg Assar Persson. Han menade att Assars industri hade ”drag av ett slags amerikansk vilda västern-mentalitet … Assar Persson dök verkligen upp som gubben i lådan, och verksamheten blommade upp i en jädra fart”.

Strengnäs tidning skrev om Assars leksaksindustri på hösten 1947, då den sysselsatte 25 man och dessutom gav hemarbete åt ett tjugotal familjer. Assar ansökte hos kommunen om bygglov för att utvidga verksamheten men fick avslag. Reportern spekulerar i hur framtiden kunde ha blivit för Mariefred om kommunen beslutat annorlunda. Allt tillverkades för hand i Assars leksaksfabrik och alla figurer var handmålade. På 1940- och 50-talet satt det ett fjäderverk i nästan alla leksaker som då skulle dras upp med en nyckel. Sådana tillverkades och monterades i ett växthus som låg en bit längre upp i Slottsbrinken.

Assars industrianläggning var ingen prydnad för Mariefred och krönikören Yan skrev i Strengnäs tidning i mars 1922 om de fula lokalerna som skymde ”den vackra utsikten ned mot stadsbebyggelsen och Gripsholms slott”. Men leksakstillverkningen blev en framgång. Redan ett par år efter starten tillverkades ett åttiotal leksaksmodeller. Det var bilar, bussar, flygmaskiner och olika djur, en del mekaniserade, andra inte. En del blev särskilt omtyckta av barnen, men inte den vaggande pingvinen. Enligt Assar berodde det på att ungarna aldrig sett en riktig pingvin men ”hos eskimåerna hade den nog slagit”.

Assars leksaker exporterades ut över världen men såldes också i källaren under klädbutiken, som Assars fru drev i en lokal med fönster mot Rådhustorget. När Tyskland och Japan åter satte i gång sin leksakstillverkning kunde inte Assar konkurrera med sin leksaker utan lade ner verksamheten i början på 1950-talet och flyttade från Mariefred. Men inkomsterna hade gett honom möjlighet att bygga ett nytt, fint hus i Slottsbrinken.

Så här stod det i Strengnäs tidning 1947. 

”De fåtal leksaker, som har funnits kvar i familjens ägo, har överlåtits till Fredrik Åström i Mariefred. Min förhoppning är, att dessa tillsammans med Fredrik Åströms övriga leksaker från Assars Leksaksindustri skall utgöra grunden till en utställning i Mariefred kanske på Gripsholms Värdshus.”

/Birgitta Markendahl

Krönika: Vissna vingar

Uppdaterad 1 november, 2024, Publicerad 1 november, 2024 – av Jennifer Lundkvist

Ibland blir inte saker som man hade tänkt sig, men jag tror att allt händer av en anledning. Just nu behöver vår lilla, familjära lokaltidning en liten paus. Det har varit några jobbiga år för vår lilla mås, som har fått flyga i motvind under en tid och nu behöver vila sina vissna vingar och ladda om.

Sedan jag för drygt två och ett halvt år sedan började frilansa för tidningen hade jag ingen aning om hur många spännande möten det skulle leda till. Jag har skrivit 291 artiklar totalt, rest runt i Måsenområdet och upptäckt både platser och människor som gör samhället lite bättre, lite klokare och lite rikare.

Bland mina starkaste möten finns exempelvis Solveig från Nykvarn, som jag och min praktikant träffade förra året. Vi blev hembjudna till henne och var där i nästan två timmar. Hon visade bilder och berättade om sina livserfarenheter, bjöd på hembakad sockerkaka och visade sina barbie- och bebiskläder som hon sytt, stickat och virkat.

Det var ett otroligt hemtrevligt möte och i slutet av veckan sa min praktikant Love: ”Jag kommer aldrig glömma Solveig”.

Jag tänker på alla funktionärer, eldsjälar, kreativa själar och företagare som jag har träffat. Statsminister, grundskolechef, författare, konstnärer och människor med en fascinerande historia.

Jag minns också Mari som precis hade fått en egen lokal till sin verksamhet. Det var drygt en halvmeter snö ute och jag fick köra över snön för att kunna ”parkera”. Under vårt samtal satt jag med mobilen och förlängde parkeringstiden flera gånger. Till sist hade det gått över två timmar! Vi hade det himla trevligt och hon sa att jag var ”en glad prick” som hade gjort hennes dag. Men det var hon som gjorde min.

MT/Måsen har gett mig möjligheten att få lära känna området och kommunerna på en helt ny nivå, öppnat upp ögonen för allt som finns och alla aktiviteter och satsningar som görs samt gett mig ett stort nätverk av människor.

Men nu är det dags för ett nytt kapitel. Måsen behöver vila sina vingar, och jag skriver därför min sista (?) introtext. När måsen vill och kan flyga igen återstår att se, men till dess vill jag bara säga tack för mig.

I det här sista numret av MT/Måsen får du läsa om den stora satsningen kring matematik på grundskolorna i Strängnäs kommun, om skogsvandringen i Ulvaskogen, om fåglarna på årets höstsalong och om den prisbelönta konditorns besök på Han i Hörnet i Mariefred.

Trevlig läsning – och välkommen tillbaka!