En katedral, en kvinna i riddräkt och tre vänner som flyr undan lagen till en avlägsen herrgård i Sörmland. Mats Ingemarsson målar upp en rik och mystisk värld när han nu ger ut sin andra roman, Rosentörnens bok.
- Vardagen kan bli förtrollad. När man stannar upp och vågar vila i tillvaron kan det hända fantastiska saker.
Det finns inga regler för hur man skriver en roman, förklarar Mats, som själv är lärare i kulturhistoria, skrivande och svenska.
- Det är inte alls säkert att man börjar med ett synopsis.
För Mats har det snarare varit så att personerna i romanen själva har fått sådan kraft att det ibland verkat som de agerat på egen hand.
En gång när Mats satt och skrev var det till exempel som att en av karaktärerna, herr Flod, utropade ett för Mats okänt citat. Det var ”lathe biosas" som kommer från Epicuros och betyder ungefär att leva undanskymt, utan att dra uppmärksamhet till sig.
- Jag fattade ingenting. Vad sa han för någonting? Sedan fick jag undersöka det och då upptäckte jag att det var ett direkt citat från Epicuros.
Det lustiga var att citatet också passade in i sammanhanget. Mats tänker att han någon gång läst eller hört det, men kan inte påminnas sig när.
- Det var så att man fick kalla kårar. Han fick nästan liv och sa saker som jag inte hade någon kontroll över.
Idén till romanen kom först som en bild till Mats.
- Jag såg framför mig tre ungdomar i en bil. Två stycken stod upp i baksätet.
Berättelsen kretsar kring dessa tre ungdomar som gradvis upptäcker sig själva och sitt förflutna. Av nöd lämnar de studentlivet i Uppsala för att en av dem har kommit på fel sida om lagen och en annan vill söka sina rötter. I Sörmland hamnar de på en mystisk herrgård.
Musiken och litteraturen flödar genom romanen och skapar egna parallella händelseförlopp för den läsare som är öppen och kanske också kunnig.
Döda personer spelar också en viktig roll i historien. Där finns arkitekten till Floda kyrka, Axel Herman Hägg, som visar sig ha en oväntad koppling till en av de tre ungdomarna.
På herrgården finns också en tavla av en kvinna i riddräkt som visar sig betydelsefull.
Det finns inga spöken i romanen, förklarar Mats, men de döda är närvarande på ett sätt genom ungdomarnas tankar.
- Det är som de vill någonting och gör sig påminda. Man kan kalla det magisk realism. Verkligheten förskjuts.
Katedralen som ligger i närheten av herrgården är också en hörnpelare i historien. Förebilden Floda kyrka är en imponerande byggnad belägen mellan Flen och Katrineholm. Den ligger också nära Ökna herrgård som är förbilden till herrgården där ungdomarna får husrum.
Mats har blandat fiktion och verklighet. Axel Herman Hägg, som ritat katedralen i Floda, är en verklig person men annat som uppdagas om honom har Mats själv lagt till.
- Axel Herman Hägg är mystisk och väldigt dåligt dokumenterad. Han var en enormt stor personlighet på sin tid.
Nu har Mats skrivit två böcker och kanske blir det fler. En fördel med att skriva är att det kan berika ens liv.
- Man får leva i två världar.
Mats bor i Åkers styckebruk så han lever i Sörmland där boken utspelar sig. Dessutom har han studerat i Uppsala liksom ungdomarna i boken. Det finns ekon från hans egen tid där.
- Minnena ljuger kanske ibland, men Uppsala för mig var en förtrollad tid.
De tre studenterna i romanen läser arkitektur, litteratur och musik. Själv studerade Mats humaniora: egyptologi, kulturvetenskap och konstvetenskap. Hela miljön med domkyrkan och de gamla byggnaderna fascinerade honom. I romanen har hans upplevelser av studentlivet i Uppsala präglat berättelsen.
- Det är förstås förskönat.
