Tåg som går i tid

Publicerad 26 mars, 2023 – av Ylva Liljeholm
Om tågen kommer i tid och resenärerna dit de ska är det en bonus och kanske en lättnad, men inte huvuduppdraget.

Ni vet scenen med riddaren och döden från Ingmar Bergmans ”Det sjunde inseglet”? Och hur det parodierats otaliga gånger. Den senaste parodin jag såg var riktigt rolig. Den går så här:
– Vem är du?
– Jag är Mälartåg!
– Kommer du för att hämta mig?
– NEJ!

Fyra rader som sammanfattar många tågpendlares erfarenheter, inte bara av Mälartåg utan även SJ, MTR och säkert andra tågbolags tillkortakommanden. Och alla har de så mycket att skylla på. ”Det går inte att rekrytera personal” (tips: förbättra arbetsvillkoren), ”det kom ett kraftigt snöfall (tips: inse på vilken breddgrad vi bor och inhandla tågmaterial därefter), ”vi hade inte räknat med en sån anstormning av resenärer” (tips: folk brukar resa vid storhelger – anpassa er kapacitet efter det). 

SJ kan inte sälja biljetter till påsk eftersom Trafikverket ligger efter med sin banunderhållsplanering. Tågvärdar ersätts med kameror på Stockholms pendeltåg, vilket leder till att lokförarna sjukskriver sig i protest. En egen upplevelse av Mälartåg häromdagen var att tåget kom flera minuter innan avgångstid, men att dörrarna hölls stängda så vi fick stå i snålblåsten på perrongen och frysa. Eftersom vi resenärer blivit stela som pinnar i kylan tog det lång tid att ta sig in i tåget när dörrarna väl gått upp, så tåget avgick försent i alla fall.

Så lyssnar jag på radio, ett inslag från Ukraina där Alexandr Kamyshin, VD för det statliga järnvägsbolaget Ukrzalianytsia intervjuas om det faktum att tågen för det mesta har en 90-95-procentig punktlighet – trots att landet är i krig. Trots att mer än 300 järnvägsarbetare dödats och runt 1000 skadats. Trots att Ryssland satsar extra mycket på att bomba infrastruktur. När tågen ändå blir försenade, som vid Joe Bidens besök i Kiev, går Kamyshin personligen ut och ber det ukrainska folket om ursäkt.

I Sverige har man masat sig upp till 87 % punktlighet, delvis genom att ta bort avgångar (då ökar ju chansen att övriga ska komma i tid).

Jag googlar detta unikum till ukrainsk VD och ser en bild på en kraftfull man i mohikanfrisyr som säger sig älska rödvin och att springa maraton. Han säger att ”något måste vara pålitligt under kriget”.

Sen googlar jag SJ:s VD Monica Lingegård som med Hermes-sjal runt halsen beskriver 2022 som ”problematiskt och utmanande” och att ”SJ fungerar i ett komplext sammanhang”. 

Sug på den ett tag. Det är alltså den svenska VD:n som använder ord som problematiskt, utmanande och komplext för att förklara biljettförsäljningshaveri och tågförseningar, inte VD:n som verkar i ett krigshärjat land. Han går i stället ut offentligt och ber folket om ursäkt när tågen inte kommer i tid. Han verkar inte anse att ord som problematisk, utmanande eller komplext hör hemma i hans uppdrag. Hans uppdrag är att se till att tågen rullar när de ska och dit de ska eftersom de är en livlina för hans folk.

Jag funderar varför det är på detta viset. Kanske handlar om motivation. Sverige har blivit ett land där infrastruktur säljs ut på en marknad och på en marknad är det vinst som gäller i första hand. Även för statliga bolag. Om tågen kommer i tid och resenärerna dit de ska är det en bonus och kanske en lättnad, men inte huvuduppdraget. För Kamyshin handlar det om liv och död. Han och hans medarbetare har något att kämpa för – på riktigt. Tågen räddar bokstavligen liv genom att fungera som rullande fältsjukhus, genom att transportera råvaror in och ut ur landet och evakuera flyktingar. Förutom att de fraktar människor som ska till sina arbeten, hälsa på sina släktingar eller åka på semester. Sånt där vardagligt som faktiskt också pågår i ett krig. 

Strängnäs växer snabbare än planerat – men förråden hänger inte med

Uppdaterad 30 mars, 2026, Publicerad 29 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Hundratals nya lägenheter byggs runt om i kommunen, men många av dem saknar de förvaringsutrymmen som invånarna är vana vid. Det är en tystlåten baksida av bostadsboomen.

Strängnäs kommun är inne i en av sina mest expansiva perioder på decennier. Kommunens eget mål är att invånarantalet ska öka med 1,5 procent varje år, men i verkligheten har kommunen vuxit med cirka två procent de senaste åren. Siktet är inställt på 50 000 invånare år 2040, och för att möta det behöver kommunen bygga fler bostäder och levande miljöer i hela kommunen under de kommande åren. Strangnas

Byggkranarna syns på flera håll. I Södra stadsskogen ska det byggas 400 bostäder, och i Brobyholm i Åkers Styckebruk är 350 till 500 nya bostäder på gång. I Norra staden vid Eldsund planeras det på sikt för en stad i staden – ett område som kan rymma 11 000 till 14 000 nya invånare, att jämföra med Strängnäs tätort som i dag har drygt 15 000 invånare, enligt lokala rapporter.

Det är imponerande siffror. Men bakom dem döljer sig ett praktiskt problem som sällan diskuteras i planhandlingarna.

Lägenheterna är moderna. Förråden är borta.

De nya bostäderna som nu byggs i Strängnäs är genomgående moderna, energieffektiva och genomtänkt planerade. Något de däremot ofta saknar är stora förvaringsutrymmen. Källare, rymliga förråd och separata garageplatser var länge en självklarhet i svenska bostäder, men i dag är de antingen borttagna för att pressa byggkostnader, eller inräknade som dyra tillval. Detta har gjort att förvaring och förråd i Strängnäs blir mer och mer en lyxvara.

Många av dem som visat intresse för de nya lägenheterna bor inte i Strängnäs i dag, utan är öppna för att flytta från Stockholm. Det är en grupp som ofta bor i villor eller stora lägenheter, och som tar med sig ett helt liv av prylar – cyklar, kajaker, skidutrustning, verktyg, barnvagnar, hobbygrejer – in i ett mer kompakt boende.

Klyftan mellan hur man bodde och hur man bor nu kan bli påtaglig från dag ett.

En nationell trend når Mälardalen

Problemet är inte unikt för Strängnäs. Regeringen gav i juni 2025 Boverket i uppdrag att se över och föreslå lättnader i kraven på fasta förråd i studentbostäder och särskilda boenden för äldre, med tanken att förvaring i stället ska kunna erbjudas efter efterfrågan. Det visar på en tydlig riktningsförändring: förrådet är inte längre en självklar del av bostaden.

I praktiken innebär det att allt fler hushåll behöver lösa sin förvaring på egen hand – antingen genom smarta inredningslösningar hemma, gemensamma utrymmen i fastigheten, eller externa alternativ utanför hemmet.

"Ingen tänker på det förrän flyttbilen är packad"

För den som just har tecknat kontrakt på en ny tvåa i Måsen eller en trea i Södra stadsskogen är frågorna om förvaringsutrymme ofta de sista som dyker upp – och de första som ställer till det på plats.

Strängnäs är en kommun som lockar med sina kvaliteter: närheten till Mälaren, den historiska stadskärnan, snabbtåget mot Stockholm. Strängnäs kombinerar småstadens trygghet och lugn med ett rikt kulturliv och promenadstråk. HSB Det är ett erbjudande som fungerar. Men att leva i en stad som växer snabbt innebär också att infrastrukturen kring det vardagliga livet, inklusive var man förvarar det som inte får plats i lägenheten, behöver hänga med.

Målet är att hälften av de nya invånarna ska bosätta sig i Strängnäs stad, enligt kommunens samhällsbyggnadsstrateg. Det är en ambition som kräver mer än nya husbyggen. Det kräver att hela vardagslogistiken fungerar, inklusive frågan i bakgrunden om var grejerna faktiskt ska stå.

 

Hej! Snart är det vår!

Uppdaterad 30 mars, 2026, Publicerad 16 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Vi kommer att skriva lite krönikor om trädgård framöver. Det känns roligt!

Planen är att ge lite matiga tips om det som hör trädgård till.

Vi fick ju faktiskt en vinter i år!

Inget slaskande runt i blötsnö veckor i sträck, utan isande kyla, snö, skidspår, skridsko-isar och pulkabackar. Härligt ändå!

När sedan snön smälter, solen börjar värma och fåglarna kvittrar, då den första dagen när man känner att nu är våren på gång…

Då är det som att trycka på en knapp, många börjar tänka ’trädgård’. Jord, fröer, odling, sätta potatis…göra upp en plan för sommaren, räfsa och påta i jorden eller fixa fint på balkongen.

Då händer också ofta något märkligt hos vissa (läs män), de bara måste ta sågen i handen och resolut gå ut för att ’beskära’ fruktträden.

Många tror, för att ett träd ska anses beskuret så ska i princip allt

rakas bort från kronan varje år. Efter denna ’rakning’ blir trädet jättestressat och börja skjuta nya hundratals skott för att kompensera för bladmassan den förlorat då det rakades året innan.

De nya skotten, så kallade vattenskott, är alla de små pinnar som sticker rakt upp på träd som blivit behandlade på ovan givna sätt.

Här följer nu en liten uppmaning eller en lagom uppläxning, som jag finner mig nödgad att skriva.

Vi måste vara rädd om våra fruktträd!

Ta inte bort alla vattenskott!

Trädet har ett rotsystem att försörja och kapar man bort för mycket så svarar det med att skjuta massor av nya skott för att kunna bilda nya blad. Det blir en ond cirkel.

För att bryta det behöver man beskära varsamt och rätt, man tar aldrig mer än max ca 30% av kronan och det är jätteviktigt hur grenarna och skotten tas bort!

Lämna inte tappar dvs små stumpar, ’rockhängare’, som sticker ut, då kan trädet inte läka såret som blir när man tagit bort en gren.

Träd som beskurits på detta hårda sätt år efter år blir till slut försvagade och sjuka.

När trädet måste lägga all energi på att bilda ny bladmassa, försummas även bildandet av fruktved, där frukten utvecklas, och det blir färre frukter.

Vill man inte ha så mycket frukt kan man beskära mer av fruktskotten istället.

Det är svårt att beskriva beskärning i en text. Detta är bara en kort resumé av ett stort och viktigt ämne.

Glöm inte att det faktiskt finns utbildade människor inom ämnet som tur är.

Hjälp finns att få!

Ta det varligt med våra fruktträd vi vill ju att de ska leva länge!

Hej från

Ninna

Trädgårdsmästare, Smedjans trädgård i Mariefred

En fredagseftermiddag i november

Publicerad 16 november, 2025 – av Öfre Slotts Media

Macken rivs i Åker. Den fick inte en sommar till och i sanningens namn var det nog många som missunnande den det, som utvecklingen sett ut. Ingen mysig pratstund med bensinmacksföreståndaren eller bläddrande i aktuella nyhetsblad, inget kaffe och snicksnack om bilens skick och andra angelägna ämnen. 

Bara en skugga återstod av den förr så glansfulla inrättningen, ett sargat kalt hus på en tomt till brädden fylld med bråte och fallfärdiga fordon. Många har sänt en sorgens tanke till utvecklingen, som den en gång livfulla macken genomgått. 

Kan man hoppas nu på nytt liv för macktomten. På kommunens hemsida blickar endast den gamla förkastade detaljplanen med de höga impopulära husen emot en när man försöker få klarhet. 

Och macktomten står där i kylan och väntar på nya utsikter och möjligheter som förhoppningsvis kommer att kunna glädja Åkersborna och försköna bygden. 

Även i Mariefred är det kallt men idag har några solstrålar vaskats fram ur den sedan flera dagar regntunga himlen. Vintern verkar oåterkalleligt på väg att damma ned i vårt hörn av världen. Nu väntar vi bara på snömodd, blixthalka, stormvarning, köldchock och dagar när mörkret ligger som en tjock, kvävande filt över hela landet. Nu behöver vi tokmysa för att kunna komma vidare. Fram med pyntet! Ställ ut tomtarna, snart är julen ändå här. 

Tänk inte sedan på, när temperaturen sjunker ytterligare, att nu kan du faktiskt dö ifall du inte har något hem. Vi har bosatt oss i en ände av världen där man behöver ett ombonat hus för att leva. Så dumt! Varför gjorde vi det?

Nere i hamnen träffar man på Mariefreds änder som också verkar avvaktande till att kölden nu kommit. Det är bara att burra upp sig, spara på energin och drömma sig bort till soligare sommardagar. Dagar när pärona i hembygdsgårdens trädgård låg i aptitliga drivor på marken och blommorna prunkade runt Gripsholms slott. 

Nu väntar också stålbadet för alla miljövänliga pendlare som valt att färdas med Mälartåg.

Prövningarna inträffar ofta när temperaturen krupit rejält nedåt och man står på Läggesta station och väntar på det beramade tåget, som än en gång kommit på avvägar. Det har drabbats av personalbrist, sen vändning, individer på spåret eller signalfel. När väntan blir lång är man tvungen att stå blickstilla. Varje rörelse gör att en liten pust med arktisk luft tar sig in under jackan och försätter kroppen i katastrofläge. 

Det finns också en inte försumbar risk, för en ensam vinternatt på Läggesta station. Här kan man nämligen bli fast när bussen lämnat det sista sorgligt försenade tåget bakom sig och inga taxibilar finns att tillgå i nejden. 

Här förs tankarna till vänthusen på perrongen. Det finns ingen värme i de felkonstruerade små glasbyggnaderna, men de stoppar vinden en smula. Om man blir strandad på Läggesta station en natt, är det här man ska kura ihop sig för att få lite välbehövlig sömn? 

Troligare är väl att man får bita i det sura äpplet och ta en riktigt kall, mörk och oönskad nattpromenad på väg 223.

//Katrin Nilsson

Nominera till klimat- och hållbarhetspris

Publicerad 8 augusti, 2025 – av Öfre Slotts Media

Strängnäs kommuns klimat- och hållbarhetspris delas varje år ut till lokala företag och föreningar som gör insatser för en hållbar utveckling.

Fram till den 15 augusti går det att nominera en förening eller ett företag som:  

Främjar människors hälsa, livskvalitet, delaktighet

Återbrukar och minskar avfall

Främjar hållbara transporter

Skapar engagemang och förändring

... eller på andra sätt bidrar till en mer hållbar kommun!

Vinnarna presenteras på näringslivsgalan den 26 september.