Efter 33 år som undersköterska har Joakim Karlsson nu startat en egen firma inom ”kakelugnar och snickeri”. Just nu renoverar han ett litet torp utanför Mariefred med hela fyra kakelugnar.

Joakim Karlsson är född i Västerbotten men bodde i Göteborg i tjugo år. Efter att han träffade sin sambo flyttade han till Stockholm. Idag bor han i Hägersten men pendlar mellan storstan och Mariefred. Förra året köpte han och sambon nämligen ett gammalt torp långt utanför stan som Joakim nu håller på att renovera.

- Jag har renoverat många hus och tyckt att det har varit roligt, säger Joakim.

I över trettio år arbetade han som undersköterska, men kände sen att det var dags att göra något helt annat. Han sökte sig till en kurs för renovering och montering av kakelugnar.

- Jag har aldrig varit en teoretiker, det har inte funkat för mig. Jag har velat utbilda mig i flera år, men sen kom pandemin.

Förra året blev det äntligen av och nu har han startat eget företag som sysslar med kakelugnar, återbruk och renovering av möbler samt snickeri. Joakim har bland annat fått en förfrågan om att sätta om en hantverksugn, vilket är en enklare variant av kakelugn, i Järvsö.

I det lilla torpet som Joakim och familjen har köpt finns flera kakelugnar. Huset är från 1870-talet så det finns många utmaningar utöver de fyra värmekällorna.

- Ingen vägg är rak, konstaterar Joakim. Det har varit en utmaning att få allt att se rakt ut fast det är snett.

Alla kakelugnar i huset måste sättas om, vilket innebär att Jonas måste plocka ner och tvätta bort lera från alla plattor och stenar för att sedan börja om från början. Det tar en dag att plocka ner en kakelugn och man märker plattorna på ovansidan – nedersta raden heter A – och sedan fortsätter man uppåt.

När han monterar ner en kakelugn knackar han lite lätt med en gummiklubba tills det lossnar. Det händer att kakelplattor spricker och man behöver byta ut dem. Vita kakelugnar är svårast att hitta nya plattor till eftersom det finns så många varianter av vitt.

En kakelugn är en vacker och ståtlig pjäs i ett hem, som också ger ifrån sig värme. Många gamla hus och lägenheter har kakelugnar som har vittrat sönder eller som mest står som prydnad.

- Det finns mycket kakelugnar därute, men många eldar inte i dom tyvärr. Det fick ett litet uppsving när elen blev så dyr.

Joakim vill bevara det gamla sättet att värma upp torpet och också det gamla sättet att mura upp kakelugnarna när han väl har tvättat bort all lera och ska montera ihop dem igen. Det är viktigt att ta hand om stenarna inuti och lägga på lera eller eldfast bruk i eldkammaren.

- Det är synd när man ser de som renoverar och använder cementbaserad keramiskt bruk istället för lerbruk. Jag tycker man ska bevara det gamla.

När en kakelugn är nysatt ska den torka i åtta veckor. Sedan kan man börja med en marschall eller ett tiotal värmeljus, som man tänder morgon och kväll.

- Man ska ta det försiktigt i början tills de är varma, säger Joakim. Sen kan man elda riktigt.

Det som är roligt med kakelugnar tycker han är att möjligheterna är oändliga. En kolonnugn kan exempelvis byggas på och göras hur hög som helst. Det enda som sätter stopp är fantasin – och takhöjden.

- Det blir så fint, säger Joakim. Och det är en fantastisk värmekälla.