Khrystyna Hevchuk och hennes familj kom till Sverige i början av mars 2022. Hon var lycklig över att ha undsluppit kriget och kommit till en trygg plats, men idag, efter att ha jobbat som studie- och integrationshandläggare på Nykvarns kommun i snart ett år, har hon fått en djupare inblick i alla de svårigheter som kan vänta en flykting i Sverige.
Khrystyna åkte från Ukraina med sina systrar och sin mamma i mars 2022. Kriget hade brutit ut och de lämnade sin hemstad Ternopil med bara fyra ryggsäckar och en väska. Resan genom Europa till Sverige tog tre dagar.
- Vi kom till Sverige för att jag tidigare jobbat för en svensk familj som bor i Spanien. De har ett hus här i Nykvarn och när kriget började erbjöd de oss att bo där.
I Sverige möttes de av mycket vänlighet och de fick hjälp både av samhället och frivilliga. De kände sig förhoppningsfulla.
- Vi fick SL-kort, hjälp av volontärer, gratis svenskkurser och möjlighet att jobba. För mig och min familj var det viktigast att vara på en säker plats.
Men nackdelarna med att bo i Sverige blev med tiden större än fördelarna för Khrystynas mamma och systrar. Familjen bor i den västra delen av Ukraina, som inte drabbats lika hårt av kriget. Hennes mamma beslöt sig för att återvända, så att barnen kunde gå i skolan där.
- Mamma bestämde att det är bättre att åka tillbaka till Ukraina, även om det är krig, så just nu är mina föräldrar, mina systrar och alla mina släktingar i Ukraina.
Det var när det stod klart att det skulle komma ett stort antal flyktingar från Ukraina till övriga länder i Europa som EU beslutade om massflyktingsdirektivet. Det var ett sätt att snabbt kunna handlägga alla de förväntade ansökningar om uppehållstillstånd som skulle komma. Genom massflyktingsdirektivet har de flyktingar som kommit från Ukraina erbjudits uppehållstillstånd ett år i taget.
En fördel för de som kommer hit från Ukraina är att det går snabbt att få uppehållstillstånd, en nackdel som påverkar livet i Sverige är att de inte får personnummer. De som kommer till Sverige från andra länder kan istället söka asyl. Då blir väntan ofta längre innan man får besked, men när man väl fått asyl kan man också få personnummer. Flyktingar från Ukraina kan heller inte ansöka om asyl, så länge massflyktingsdirektivet gäller.
- De är svårt om man bara har ett samordningsnummer. Utan personnummer kan man inte skaffa Bankid. Det blir krångligare att till exempel boka tid hos en läkare eller skaffa ett mobilnummer och man kan inte göra internetköp. Allting tar längre tid, berättar Khrystyna.
Som flykting från Ukraina har man inte heller rätt till SFI.
- Det finns kurser som man kan gå istället för SFI, men där får man inte ett intyg på att man har en utbildning i svenska. Om man inte har gått en svenskkurs som man har papper på är det svårare att få jobb eftersom de ofta vill ha intyg på att man har en viss nivå av svenska.
För Khrystyna själv gick det fort att få jobb i Sverige. Hon sökte och fick en anställning som studiehandläggare på Nykvarns kommun.
- När jag kom till Sverige sökte jag ett jobb här i Nykvarn som studiehandläggare för barn. Jag kom hit 10 mars och 24 mars fick jag jobb.
Massflyktingsdirektivet är tänkt att ge människor skydd, människor som efter att kriget tagit slut och läget förändrats i Ukraina, kanske vill återvända dit. Men Khrystyna menar att läget i Ukraina nu är så pass dåligt det blir svårt för många att återvända.
- Ukrainare måste få möjlighet att integreras här. Alla kommer inte att kunna åka tillbaka till Ukraina efter kriget. I vissa delar av Ukraina finns ingen skola, inga jobb, inget dagis, inget hem, ingenting. Många kommer behöva stanna här i Sverige, men jag vet inte hur det blir nu när massflyktingsdirektivet fortsätter ett år till och vi inte vet vad som händer i framtiden.
