Strängnäsbon Gunilla Andersson släpper nu sin första bok Maria Sofia – i ångvisslans tid – en historisk roman med koppling till ångans intåg i samhället och med en personlig koppling till Gunilla själv.

Gunilla Andersson bosatte sig i ett radhusområde i Strängnäs efter att hon gått i pension för drygt tjugo år sedan. Hon är född i Sundsvall men bodde många år i Stockholm där hon bland annat arbetade på flera bibliotek. Intresset för läsning kom hemifrån och det har i sin tur lett henne in på författarspåret.

- Jag har läst hela livet, berättar Gunilla. Jag kommer från ett brukssamhälle och mina föräldrar läste mycket och var med i olika bokklubbar.

Gunilla lånade böcker i skolans lilla bibliotek och upptäckte sedan biblioteksvärlden mer och mer. Hon jobbade till och med på bibliotek i trettio år.

Att hon nu skrivit sin första bok är ett resultat av flera års släktforskning som via en skrivarcirkel har blivit till en bok. Gunilla beskriver boken som en historisk roman, som blandar skönlitteratur med samhällshistoria. Huvudpersonen i boken är hennes pappas farmor Maria Sofia.

Maria Sofia växte upp i Södermanland på 1860-talet, en tid då hände mycket i samhället när det gäller ångkraft och industrialisering. Boken utspelar sig under fjorton år av Maria Sofias liv, när både ånglok och fartyg gjorde det möjligt för människor att leva och förflytta sig på ett helt nytt sätt.

- Folk började röra sig. När tågen kom kunde man förflytta sig. Man kom loss och sökte sig nya vägar.

Boken är skriven ur Maria Sofias ögon och genom släktforskning har Gunilla sökt fram mer om hennes släkting och hur livet kan ha sett ut för henne. Hon har sedan använt sig av olika källor för att få veta mer om samhället och inte minst maten från den här tiden.

- Grunden är verklighet, säger Gunilla. Jag har hittat henne i kyrkböcker i släktforskningen.

Gunilla har använt några av pappans minnen av sin farmor, men har till stor del byggt boken på de stora förändringar som skedde i samhället under 1860- och 1870-talet. Med ångans kraft utvecklades industrin, järnvägen byggdes mellan Stockholm och Göteborg och människor förflyttade sig från landsbygd till stad. Samhället förändrades totalt.

Hennes släkting Maria Sofia levde sitt unga kvinnoliv i Nyköping med drömmar om framtiden. Runtomkring henne fanns pigor och bättre bemedlade, både bland släktingar och vänner, i handelsboden där hon jobbade och i rådhuskällarens kök och matsal.

En dag var Gunilla på besök på Hellmanska Gården i Nyköping, som på Maria Sofias tid hette Hellströms handelsbod. Där hade de ett häfte om byggnaden, där Maria Sofia hade verkat många år tidigare.

- Hon blev mer levande, konstaterar Gunilla.

Debutromanen tog Gunilla tio år att skriva. Boken slutar år 1874 när Maria Sofia flyttar till Sundsvall, är 26 år och väntar sitt första barn. Det finns mycket mer att berätta om henne och därför håller Gunilla redan nu på med en uppföljare.

- Det blir absolut en till, men jag vet inte hur lång tid det kommer ta. Förhoppningsvis inte lika lång tid som den här har tagit.