I Sverige lever omkring en halv miljon människor med diabetes. De som är drabbade löper en dubbelt så stor risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Forskaren Jan Nilsson från Strängnäs tilldelas nu 4,8 miljoner kronor för att studera komplikationer vid diabetes.
Jan Nilsson är uppvuxen i Strängnäs, men flyttade till Stockholm och senare till Lund, där han idag arbetar som professor i experimentell hjärt-kärlforskning och överläkare. I fyrtio års tid har han och hans forskargrupp studerat mekanismer för utveckling av åderförkalkning, som är den huvudsakliga orsaken till uppkomsten av hjärtinfarkt och stroke. Den senaste tiden riktar man in sig lite extra på människor med diabetes.
- Diabetes är en av de allra viktigaste riskfaktorerna för att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, säger Jan. Men det som är intressant är att vi inte riktigt förstår varför.
Det är lätt att tänka att det borde vara blodsockret som avgör, men Jan berättar att det i början av 2000-talet gjordes flera stora studier, där man fick ner blodsockernivån till optimala nivåer. Studierna visade dock att riskerna ändå inte minskade särskilt mycket för att ändå drabbas av hjärtinfarkt och stroke.
- Vi förstår inte riktigt vad sambandet är, berättar Jan. Vi har i flera år försökt studera det här och det vi tror är en viktig faktor är att det blir förändringar i kärlväggen, mycket på grund av inlagringar i kärlväggen utav sockermolekyler.
Kolesterolpartiklar vid diabetes blir mindre och penetrerar lättare in i kärlväggen där de härsknar, vilket skadar kärlväggen. Jan berättar att deras forskning också har visat att det här verkar ha en koppling till att diabetiker har en sämre läkningsförmåga vid vävnadsreparation.
- Allt mer talar för att om man har diabetes, så har man en ökad skada på hjärt-kärlsystemet och en försämrad förmåga att reparera den skadan.
Diabetes drabbar inte bara överviktiga och äldre, utan kan också drabba barn vid tidig ålder. Diabetes ger en förlust av de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln. Varför diabetes uppstår eller aktiveras är det ingen som vet. Det finns funderingar kring om det var en virusinfektion som drabbade bukspottskörteln och som gjorde att immunsystemet angrep de här cellerna och blandade ihop de insulinproducerande cellerna med virus. Det kan även finnas ärftliga faktorer.
Ungefär tio procent av fallen klassas som diabetes typ 1, som bland annat kan drabba barn. Det andra är diabetes typ 2 och drabbar främst äldre eller överviktiga.
Jan och hans team har nu tilldelats 4,8 miljoner kronor från Hjärt-Lungfonden för att under ytterligare tre år kunna studera hur man kan förhindra hjärt-kärlsjukdomar hos diabetespatienter.
- Förebyggande beror väldigt mycket på livsstilsfaktorer, särskilt vid typ 2, säger Jan.
Det finns behandlingar för att behandla blodsockernivån, men det har som sagt inte lett till någon minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Det man tittar på nu är att utveckla läkemedel som kan skydda kärlväggen och stimulera reparationsprocessen. Därmed kan man minska risken för hjärtinfarkt och stroke.
- Vi har kommit ganska långt med att ta fram ett möjligt nytt läkemedel. Jag skulle tro att vi kan göra första kliniska studierna inom kanske tre-fyra år, innan man går vidare och ser om det funkar. Att utveckla läkemedel tar väldigt lång tid, där talar man kanske om en tioårsperiod, avslutar Jan.
