Ina M Andersson bor nära Vårfruberga kloster och det var en av anledningarna till att hon fick idén att anlägga en örtagård. Hon vill också knyta an till 500-årsresan.
- Gustav Vasa lade ju ner våra kloster. Jag lyfter fram dem. De har lagt grunden till vår trädgårdshistoria. Hade vi inte haft nunnor och munkar hade våra trädgårdar idag sett helt annorlunda ut.
Ina driver Osprey Farm Studio tillsammans med sin man Johnny Andersson. Utställningen ”Ave Maria” har Ina skapat i samarbete med Klosterföreningen Vårfruberga och botanikern Gunnar Widaeus. Örtagården omfattar cirka 350 plantor. Här finns bland annat det som man kallar Mariaväxter vilka har anknytning till Jungfru Maria och hade stor betydelse för kvinnorna på medeltiden.
- Mariaväxterna som jag nyligen upptäckt gav mig inspiration till utställningen. Vi har ett sextiotal i Sverige. 1100 till 1500, när vi var katoliker ,var Maria en förebild i vardagen för framför allt för kvinnorna. Hon var deras tröst och ledsagare.
Ina berättar att Maria vid den här tiden levde sida vid sida med kvinnorna. Mariaväxter har koppling till naturen. Varje blomma har en symbolik som Akvilejan.
- Akvilejan sas växa i Marias fotspår. På det sättet kom hon nära och det kändes tryggt.
Sen finns liljan som är den viktigaste Mariablomman.
- Det mest kända motivet i konsten under medeltiden är bebådelsen. Alla konstnärer målar när ärkeängeln Gabriel överräcker den vita liljan till Maria och berättar att hon ska föda guds son.
Ärkeängeln säger Ave Maria. Ave är en hälsningsfras till Maria, därför fick utställningen heta så.
- Han överräcker den vita liljan för den symboliserar renhet och oskuldsfullhet.
Också rosen var en viktig Mariablomma.
- När kvinnor hade fött barn på medeltiden fick de Mariagröt. För att välsigna kvinnan och barnet strödde man rosenblad på gröten.
Alla blommor som hade fem kronblad var också Mariablommor för man kunde skriva M a r i a på bladen. Det är till exempel violen.
- Det finns också Mariabär som smultron, för naturligtvis gav Maria smultron till sitt barn.
En av de första Mariaväxterna var Daggkåpan.
- Daggkåpan har en liten droppe på bladen som växten själv producerar och det var ju Maria som släckte törsten på Jesus med den här lilla droppen.
Att den heter kåpa har med Marias Mantel att göra. Det finns berättelser om hur Maria var ute och gick i regnet och då var det en blomma vid vägen som undrade ifall han kunde låna ut sina blad till Maria och det var ju Daggkåpan.
- Därav namnet. Det är så fint. Det finns många historier och anekdoter kring Maria. Man trodde fullt fast på det här.
I varje kyrka fanns det Mariaaltare.
- Man tillbad henne på samma sätt som man hade tillbett Freja. Man offrade mat, blommor, kläder till Freja också och med den här nya religionen fortsätter man göra likadant med Maria.
När sedan protestantismen infördes fanns Gud, den Heliga anden och Jesus.
- Där är inte Maria med på samma sätt. Lutheranska präster menade att det här var vidskepelse. Man förstörde helt enkelt Mariaaltarna och slängde ut dem. De fick inte finnas med.
Maria hade inte längre någon samma plats i kyrkan.
- Det är typiskt. Kvinnorna fick inte ha sin beskyddare. Allt blir helt annorlunda efter protestantismen.
Innan utställningen hade Ina inte reflekterat lika mycket över vilken roll Mariaväxterna och klostren spelar fortfarande idag. Det återkommer på många sätt som att namnet Mariefred kommer från Pax Mariae klostret som låg där. Hon betonar att vi har vår klosterhistoria med oss, också i vardagliga livet som våra många vänner som heter Maria och Marie.
- Det finns en anledning till att det är ett så populärt namn.
Sedan är det inte minst våra trädgårdar och Mariaväxterna som fortfarande finns kvar.
- Metaforen att Maria är närvarande genom växterna känns fantastiskt för mig som lever med naturen och årstidsväxlingarna här på Fogdön.
Att personifiera Maria genom växterna som en förebild och ledsagare tänker Ina är väldigt fint.
- Mariaväxterna var väldigt betydelsefulla för kvinnorna. När de hade sina vardagliga svårigheter med födslar och familj som var sjuka gick de till Maria. De tillbad inte Jesus och Gud utan Maria
Flera av växterna som finns i utställningen vet Ina har odlats vid Vårfruberga kloster. Det har man på klostret kommit fram till genom att gräva upp jord och sila fram frön som man sedan planterat.
- Växter som Vallört som man vet fanns vid klostret kunde användas till plåster. Det finns också de som är lugnande som citronmeliss och kamomill.
Det behöver inte vara svårt att skapa en örtagård, berättar Ina.
- Alla som har någonstans att odla kan ha en örtagård.
