Missa inte Strängnäs marknad!

Publicerad Igår 10:28 – av Redaktionen
Wiki Commons: Raphael Saulus

Enligt tradition hålls marknaden andra lördagen i oktober varje år. Med anor ända tillbaka till 1700-talet så är det e nav landets största och äldsta endagsmarknader.

I år blir datumet 10 oktober. Marknaden pågår från klockan 9 till 18 och ca 30 000 besökare väntas.

Tivoli för barn och massa annat spännande.

Rekommenderas starkt!

Måsen kommer finnas på plats, mer information kommer komma.

 

BESLUT OM TILLSTÅND FÖR EN KRAFTLEDNING

Publicerad 23 september, 2026 – av Redaktionen

Energimarknadsinspektionen (Ei) har den 14 september 2026
beslutat att godkänna Ellevio ABs ansökan om tillstånd
(nätkoncession för linje) för en ny 145 kV kraftledning från Älgarås till
Tjos i Mariestads, Töreboda och Gullsångs kommuner i Västra
Götalands län.
Nätkoncessionen gäller tills vidare och har förenats med villkor.
Beslutet med ärendenummer 2025-103363 publiceras i e-diariet som
nås via Ei:s webbplats.

Vad betyder färre kontorsdagar för servicen runt arbetsplatserna?

Publicerad 22 september, 2026 – av Redaktionen

Allt fler arbetsplatser har färre gemensamma kontorsdagar än tidigare. Det märks inte bara vid skrivborden, utan också i kvarteren utanför. När färre är på plats varje dag förändras flödet av små köp, snabba luncher och spontana ärenden. Det som förr låg utspritt över veckan samlas nu ofta till ett par intensiva dagar.

För orter som Mariefred kan sådana skiften få tydliga följder. Service nära arbetsplatser lever ofta på vanor som upprepas vecka efter vecka. När vanorna ändras behöver både arbetsgivare och lokala verksamheter tänka om. För små centrumstråk märks även små förändringar snabbt i kassan.

Samtidigt försvinner inte behovet av service. Det flyttar snarare form och plats under arbetsdagen. Fler pauser tas inne på kontoret, medan färre korta ärenden görs ute på gatan. Det skapar nya mönster för både arbetsplatser och lokal handel.

Nya kontorsvanor flyttar dagens små ärenden

Den största förändringen syns i veckans rytm. Tisdag till torsdag kan kännas nästan som förr, medan måndag och fredag ofta blir lugnare. Den ojämna veckan påverkar både butiker, caféer och annan service nära jobbet. Samtidigt växer värdet av lösningar som arbetsgivare ordnar inne på kontoret.

Färre lunchköp märks direkt utanför

Lunchrusningen har blivit svårare att förutse för många verksamheter nära kontor. När fler arbetar hemma vissa dagar minskar de spontana köpen tydligt. Många tar också med matlåda de dagar de väl är på plats. Vissa dagar känns nästan fulla, medan andra tappar fart redan före lunch.

Samtidigt stannar fler kvar i huset mellan möten och korta arbetsblock. På svenska arbetsplatser blir lösningar som varuautomat till kontoret därför ett sätt att hålla enkla inköp nära arbetsplatsen. När pausen kan lösas inne minskar behovet av ett extra ärende utomhus. Det sparar tid under dagar när schemat redan är tätt.

För den enskilda medarbetaren kan skiftet kännas ganska litet. För servicen runt arbetsplatsen kan samma skifte flytta många små kundflöden. Det gör vardagen mindre jämn för den som säljer lunch, kaffe eller enklare varor. Särskilt mindre aktörer påverkas när återkommande köp blir färre men mer koncentrerade.

Pausen sker oftare innanför dörren

Pausen har också bytt form under den nya arbetsveckan. När kollegor samlas färre dagar vill många hinna med både arbete och samtal, vilket enligt SCB statistik gör att korta pauser på plats blir mer värdefulla än förr. Det gynnar sådant som går snabbt att nå och snabbt att använda.

Det märks i vad som efterfrågas under dagen. Ofta handlar det om enkel service som sparar tid och håller energin uppe. Behovet blir extra tydligt under dagar med täta möten.

Det märks också i vilka lösningar som behövs nära pausen. Kaffe och te behöver finnas nära, eftersom korta pauser sällan lämnar tid för en längre tur ut. Frukt, snacks och kalla drycker blir viktiga när luncherna blir senare eller kortare. En tydlig pausyta gör det dessutom lättare för kollegor att mötas, även när alla inte är på plats samma dag.

Den här typen av service ersätter inte stadslivet runt ett kontor. Men den förändrar vad som köps ute och vad som löses inne. Samtidigt kan en bättre pausmiljö göra kontorsdagen mer sammanhållen. Pausen blir därmed en tydligare del av hur arbetsdagen fungerar.

Servicen får följa en ojämn rytm

För lokala verksamheter handlar utmaningen sällan om att efterfrågan försvinner helt. I stället kommer den i tydligare toppar och dalar. Mitt i veckan kan trycket vara högt, medan andra dagar går långsammare. Den som planerar bemanning och inköp behöver därför läsa veckan på ett nytt sätt.

Samma sak gäller arbetsplatser som vill få vardagen på plats att fungera smidigt. Det handlar sällan om stora investeringar, utan oftare om rätt service på rätt plats. Några återkommande behov syns oftare än andra.

När veckan skiftar blir flexibel service ofta lättare att använda än fasta upplägg. Tydliga pausrutiner minskar köer och gör det lättare att hålla möten och raster i gång. Nära lösningar kan också hjälpa mindre orter att behålla aktivitet på kontoret när veckorna ser olika ut.

Nationella förändringar i arbetslivet följs också i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Sådana underlag visar hur människor arbetar över tid, även om följderna märks olika mycket lokalt. Det gör lokala tolkningar minst lika viktiga som nationella siffror. I Mariefred och liknande orter kan just den lokala rytmen bli avgörande.

En liten vana med stora följder

Färre kontorsdagar handlar alltså inte bara om var människor sitter med sin dator. De ändrar också hur luncher köps, hur pauser tas och var den snabba servicen behövs. När fler små beslut flyttas in på arbetsplatsen påverkas livet runt omkring. Det gäller särskilt på mindre orter där varje vardagsflöde märks tydligt.

Samtidigt behöver utvecklingen inte ses som ett nollsummespel. Lokala verksamheter kan anpassa tider och utbud, medan arbetsplatser kan stärka stödet för pauser och enkla inköp. Det gäller både i större stadskärnor och i mindre samhällen, där vardagen har samma grund men en ny rytm. Den som förstår de nya vanorna tidigt står starkare när nästa arbetsvecka tar form. Små pauser styr därmed mer än många tror.

Så googlar svenskarna inför valet – här är de mest sökta partierna:

Publicerad 8 september, 2026 – av Redaktionen

På Google är det Sverigedemokraterna som dominerar med klart störst sökintresse och Liberalerna, som står inför ett ödesval, visar upp den starkaste trenden.

Det visar en ny sammanställning från Betting.se, baserad på färsk data från Google.

Den 13 september är det riksdagsval i Sverige.

Sett till den senaste månaden är det Sverigedemokraterna som kan visa upp det största sökintresset på Google.

Bakom dem följer Socialdemokraterna och Moderaterna.Men sökintresset speglar inte opinionsläget – i Novus senaste väljarbarometer (7 september) är Socialdemokraterna fortsatt det klart största partiet och oppositionen får drygt 50 procent i mätningen.

Även spelmarknaden tror på ett maktskifte. De sex mest sannolika regeringsalternativen är S-ledda enligt aktuella odds.

Liberalerna sticker ut när det kommer till hur snabbt sökintresset ökar.

Partiets sökningar har ökat med 800 procent den senaste månaden – den kraftigaste uppgången av samtliga riksdagspartier, det bekräftas även av det externa verktyget Ahrefs soom visar på en stark uppgång för just Liberalerna.

Uppgången sammanfaller med att Liberalerna, enligt Novus senaste mätning, för första gången på länge ligger över fyraprocentsspärren.

Även Centerpartiet (+700%) och Kristdemokraterna (+700%) visar starka ökningar i sökintresset, medan Sverigedemokraterna (+300%), trots att partiet har högst sökintresse totalt sett, har den lägsta procentuella ökningen av alla partier, enligt undersökningen.– Oppositionen har legat före i mätningarna under lång tid nu och spelmarknaden ser ett maktskifte som det klart mest sannolika.

Samtidigt är politik oförutsägbar och det kan svänga snabbt på slutet. Det blir en spännande valdag på söndag, säger David Thorstensson, spelexpert på Betting.se.

Spelmarknaden är tydlig i sin bild av vem som får makten efter valet.

De sex mest sannolika regeringsalternativen är samtliga S-ledda, med S+MP+C som klar favorit (odds 2,50), följt av S+MP (3,00) och S+V+MP (3,50). Först på nionde plats dyker det första Tidö-alternativet upp: M+L+KD+SD (4,50), långt efter S-alternativen.Ett av valets stora frågetecken är Liberalerna och fyraprocentsspärren.

Enligt färska odds är sannolikheten för att partiet klarar spärren fortsatt osäker, över 4,0 procent finns till odds 2,95 och under 4,0 procent till 1,34.

Det motsvarar en sannolikhet på 74,6 procent att Liberalerna åker ur riksdagen.– Det som gör Liberalerna extra intressanta just nu är att deras andel i mätningarna rör sig snabbt.

Vi har sett liknande nagelbitare tidigare val, där ett parti balanserat på spärren ända in i det sista.

Att Liberalerna klarar sig kvar är en nyckel i att regeringen ska kunna sitta kvar, säger David Thorstensson.

Om undersökningenSökintresse från Google Trends är för perioden 9 augusti–7 september 2026. Opinionssiffrorna kommer från Novus väljarbarometer för 7 september 2026. Odds är hämtade från Betting.se den 7 september 2026.

För mer information, vänligen kontakta:Andreas Norinder, PR-konsult, NOOS, andreas.norinder@56kdigital.se

 

Varför är regionala nyheter oumbärliga?

Uppdaterad 7 augusti, 2026, Publicerad 6 augusti, 2026 – av Redaktionen

Lokala nyheter spelar en helt avgörande roll för samhällen runt om i Sverige, eftersom de bidrar till att invånarna kan hålla sig informerade om händelser och beslut som direkt berör deras vardag. De ger invånarna möjlighet att förstå vad som händer i deras närområde, från kommunala beslut och infrastrukturprojekt till kulturella evenemang och skolverksamhet. Utan tillgång till regional rapportering riskerar medborgare att helt missa viktig och ofta avgörande information som direkt påverkar deras vardag, exempelvis beslut om skolor, vård och lokal infrastruktur i deras närområde. Lokaljournalistiken behövs mer än någonsin för att fylla luckor som riksmedier lämnar. Regionala nyhetsredaktioner agerar som demokratiska vakthundar genom att granska lokalpolitiker och lyfta frågor som berör invånarna.

Många lokala aktörer - föreningar, småföretag och offentliga institutioner - är beroende av en fungerande digital infrastruktur för att nå ut med sitt budskap. Att etablera en egen webbplats kräver flera steg, och för den som vill köpa domän finns det numera tydliga guider som förenklar processen. Ett eget domännamn ger trovärdighet och gör det lättare för lokalsamhället att hitta rätt information, oavsett om det gäller en idrottsförening eller en lokal nyhetskanal.

Lokal journalistik som demokratisk grundpelare

Granskning av kommunala beslut och samhällsplanering

Att granska kommunalpolitiken är en av de viktigaste uppgifterna för regionala nyhetsredaktioner. Beslut om bostäder, trafik, skolor och äldreomsorg fattas lokalt men påverkar direkt tusentals invånare. Utan journalister som bevakar fullmäktigemöten, intervjuar ansvariga tjänstemän och ställer kritiska frågor riskerar beslutsfattare att agera utan insyn. I mindre kommuner blir lokaltidningen ofta den enda källan till oberoende granskning.

Ett konkret exempel är hur samhällsplanering påverkar invånare i små orter. När ett stort byggprojekt planeras nära ett bostadsområde är det den regionala redaktionen som först rapporterar om konsekvenserna. Vi har tidigare belyst hur lokala byggprojekt kan dra ut på tiden och skapa debatt bland boende, som i fallet med den försenade starten för Läggesta park. Sådana rapporter visar att lokaljournalistik fyller en funktion som ingen annan aktör kan ersätta.

Medborgarengagemang och lokal identitet

Regionala nyheter bidrar också till att stärka den lokala identiteten och samhörigheten bland invånarna. När invånare regelbundet läser om händelser och skeenden som utspelar sig i deras eget närsamhälle skapas en stark känsla av tillhörighet, gemenskap och delaktighet som binder människor samman. Det handlar inte bara om politik och infrastruktur, utan även om kultur, idrott och ideellt arbete. En lokal konsertrecension, ett reportage om en skolklass som med engagemang och kreativitet har genomfört ett miljöprojekt i sitt närområde, eller en artikel om en förening som outtröttligt samlar in pengar till ett välgörande ändamål, bygger starka och meningsfulla band mellan människor i samhället. Dessa faktorer visar hur regionala nyheter stärker medborgarengagemanget:

  1. Invånare som regelbundet följer lokal nyhetsrapportering röstar oftare i kommunalval.
  2. Lokala nyheter lyfter röster som sällan hörs i riksmedia, som landsbygdsföretagare och ideella ledare.
  3. Rapportering om lokala initiativ inspirerar andra att starta egna projekt eller engagera sig.
  4. Kommentarsfunktionen på lokala artiklar skapar en digital mötesplats för samhällsdebatt.
  5. Barn som ser sitt samhälle i media utvecklar starkare ansvar för hembygden.

Kulturella händelser spelar en särskild roll i detta sammanhang. Lokala medier lyfter fram allt från musikevenemang till solidaritetsaktioner, som exempelvis stödkonserten för Ukraina som hölls i Mariefreds kyrka. Genom att berätta om sådana initiativ uppmuntras fler att delta och bidra till gemenskapens sammanhållning.

Utmaningar och möjligheter för den lokala nyhetsbevakningen

Ekonomiska förutsättningar i en föränderlig mediebransch

Den svenska mediebranschen står inför stora och betydande utmaningar under året 2026. Annonsintäkterna har sedan lång tid tillbaka flyttat till digitala plattformar som ägs av internationella teknikföretag. Många lokaltidningar har krympt sina redaktioner, och vissa kommuner saknar nu regelbunden journalistisk bevakning. Begreppet "vita fläckar", som har blivit alltmer vedertaget i den offentliga debatten, används för att beskriva dessa geografiska områden där journalistisk närvaro i praktiken har upphört, och det växande problemet har under de senaste åren uppmärksammats av både statliga myndigheter och branschorganisationer som betonar vikten av en fungerande lokal mediebevakning.

Trots de ekonomiska svårigheter som under de senaste åren har drabbat mediebranschen i stort, och som i synnerhet har påverkat lokala och regionala redaktioner på ett kännbart sätt, finns det ändå flera tydliga ljuspunkter som ger anledning till en försiktig optimism inför framtiden. Statliga mediestöd har i hög grad bidragit till att flera mindre redaktioner runt om i landet kunnat överleva den tuffa marknaden, och samtidigt visar nya digitala affärsmodeller med innovativa prenumerationslösningar alltmer lovande resultat. Läsare som inser vikten av lokal journalistisk granskning är ofta villiga att betala för kvalitativt nyhetsinnehåll. Dessutom har strategiska samarbeten mellan olika redaktioner runt om i landet skapat värdefulla möjligheter att dela både journalistiska och tekniska resurser utan att för den skull förlora den viktiga lokala förankringen som läsarna värdesätter.

För den som vill följa hur svensk lokaljournalistik utvecklas ger SVT:s lokala nyhetsbevakning en bred överblick av vad som händer i landets olika regioner. Denna typ av rapportering kompletterar de mindre tidningarnas arbete och visar bredden i det svenska medielandskapet.

Digitaliseringens påverkan på lokal rapportering

Digitaliseringen har i grunden förändrat förutsättningarna för den lokala journalistiken. Sociala medier möjliggör snabbare nyhetsspridning än någonsin, men skapar samtidigt utmaningar kring källkritik och informationskvalitet. Rykten och felaktig information kan spridas i lokala grupper på sociala plattformar innan journalister hinner verifiera uppgifterna. Professionella lokala redaktioner fyller en oersättlig funktion här.

Samtidigt öppnar den digitala utvecklingen, som under de senaste åren har accelererat i en takt som få hade kunnat förutse, helt nya dörrar för lokala medier, vilket innebär att redaktioner nu har tillgång till verktyg och plattformar som tidigare var förbehållna större aktörer med betydligt mer resurser. Lokala medier har nu möjlighet att nå läsare som sedan länge flyttat från orten men som trots det geografiska avståndet fortfarande vill hålla sig löpande uppdaterade om händelser och förändringar i sitt gamla hemsamhälle. Poddar, nyhetsbrev och videoformat ger redaktionerna mångsidiga verktyg som gör det möjligt att berätta lokala historier på betydligt fler och mer engagerande sätt än vad traditionella artiklar ensamma kan erbjuda. Även små redaktioner kan bygga en lojal och engagerad publik genom att använda dessa format. Aktörer som STRATO nämns ibland i sammanhang där lokala organisationer och föreningar aktivt söker pålitliga tekniska lösningar för sina digitala webbsatsningar, men det som i slutändan förblir helt avgörande är att innehållet produceras av kunniga och erfarna journalister med stark förankring i det lokala samhället.

Varför varje lokal röst räknas

Regional nyhetsbevakning handlar i grunden om demokrati. Med tillgång till pålitlig lokal information kan medborgare fatta välgrundade beslut, engagera sig i samhällsfrågor och utkräva ansvar av sina förtroendevalda. Utan lokal bevakning sker maktutövning i det tysta och klyftan till invånarna växer. I ett land som Sverige, där det kommunala självstyret har en lång och djupt rotad tradition som sträcker sig flera hundra år tillbaka, är den lokala journalistikens roll inte bara praktisk utan även djupt principiell för det demokratiska samhällets funktion.

Att aktivt stödja sin lokala nyhetsredaktion - genom att prenumerera, tipsa om viktiga händelser i närområdet eller dela artiklar med andra - är ett konkret och meningsfullt sätt att bidra till ett levande demokratiskt samhälle. Varje lokalt reportage, granskning och intervju stärker samhällets gemensamma kunskapsbas. Regionala nyheter är inte bara ett komplement till den nationella rapporteringen. De är en grundläggande del av informationsflödet som håller samhällen samman och stärker medborgarna.