Tillsammans med Mälardalens universitet (MDU) och Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) ska Strängnäs kommun nu satsa på att öka elevers läslust och läsförmåga. Ett samverkansprojekt pågår där flera lärare är med och bidrar till forskningen.
Genom att lyfta skolbibliotekens betydelse, vara med i en forskningsgrupp och att uppmuntra alla lärare att arbeta läsfrämjande med ett läsårshjul, hoppas nu Strängnäs kommun att öka läslusten hos elever i mellanstadiet. De lärare som deltar i projektet undervisar i svenska på mellanstadiet på kommunens grundskolor.
Samverkansprojektet med Mälardalens universitet drog igång i februari och kommer att pågå under hela 2024. Målet med samarbetet är att forskarna ska få med sig information för att se vilka förutsättningar som skapar engagemang och läslust hos elever samt vilka upplägg på undervisningen som fungerar bra.
- Det är ett samverkansprojekt med MKL (Mälardalens kompetenscentrum för lärande), berättar Johanna Björkman, ämnesutvecklare i svenska, grundskolans utvecklingsorganisation i Strängnäs kommun. Det går under ”praktiknära forskning” och går ut på att se vad skolan kan bidra med till forskningen och var forskningen kan bidra med till skolan.
Projektet går under namnet ”Engagerande läsning och samtal om litteratur” och riktar sig till lärare och elever på mellanstadiet.
Det finns mycket negativa rapporter om att läsningen, intresset och läsförmågan sjunker. Många tittar på tekniska lösningar och strategier, men i det här projektet försöker man hitta texter som engagerar eleverna och hitta metoder som man kan använda sig av. Även textsamtal står i fokus.
- Skolinspektionen gjorde en uppmärksammad rapport för ett och ett halvt år sedan och där såg man att just det här samtalet om läsupplevelser, och texter som man jobbar med, får för lite plats i skolan.
Hittills har man haft två träffar där man har tittat på och analyserat låttexter. Förutom låttexter kommer man även att titta på noveller och hela böcker. Under året kommer man att ha en träff i månaden under vår- respektive höstterminen.
- Fokus är på att det ska vara texter som engagerar och berör, säger Johanna.
Att sitta och diskutera vad det är man har läst är en viktig del av arbetet. Det ger inte bara tid för reflektion utan är dessutom bra för att ta in hur andra har tolkat samma sak.
- Jag tänker att det även främjar empatin och den demokratiska aspekten.
Enligt Skolinspektionens rapport läser elever för lite – mycket mindre än man kanske tror – och läsningen behöver därför ta större plats.
Projektet kommer att pågå året ut.
- Nu är forskningsmaterialet våra diskussioner och samtalen som videofilmas, och via reflektionerna som lärarna skriver in.
Johanna har själv jobbat som lärare och har alltid brunnit för samtal om text och hur man kan jobba med läsning. I det här projektet fungerar hon som samordnare, men också som aktiv deltagare vid träffarna.
- Det finns så mycket som konkurrerar med läsningen, säger Johanna. Vi jobbar aktivt med att främja läsning och det här projektet är ett sätt.
